Bakgrund: Patienter med långvarig smärtproblematik behöver ofta komplettera farmakologisk behandling med fysisk aktivitet. Genom att inta patientperspektivet och försöka förstå på vilket sätt fysisk aktivitet som behandlingsmetod påverkar patientens livsvärld kan sjuksköterskan öka sin insikt i de faktorer som kan stödja patienten i dennes hälsoprocess. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid långvarig nack- och/eller ryggsmärta. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med bedömningsmallar framtagna av Carlsson & Eiman. Resultat: Patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod presenteras i fyra teman: Rädsla för smärta och att skada den sköra kroppen, Upplevelser av att implementera fysisk aktivitet i vardagen, Behovet av motivation och stöd och Upplevelsen av smärtlindring och välmående genom fysisk aktivitet. Patienterna upplevde oro kring att utföra övningarna fel och skada kroppen ytterligare. En återkommande faktor som hindrade den fysiska aktiviteten var tidsbrist. Uppföljning var en viktig motiverande faktor. Den fysiska aktiviteten ökade välmåendet och i många fall sågs aktiviteterna som verktyg för att hantera smärtan. Slutsats: Genom att säkerställa att rätt information når patienten, assistera med tidsplanering och följa upp den fysiska aktiviteten kan sjuksköterskan stödja patientens hälsoprocess.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta. Studien inriktades på cancer- och rygg-smärta och massagens användning som omvårdnadsåtgärd samt alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid just dessa tillstånd. Goodmans systematiska metod användes i modifierad form. Sammanställningen bygger på nio vetenskapliga artiklar där resultatet visar att det vetenskapliga underlaget för att massage kan användas som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid cancer- och ryggsmärta är otillräckligt. Massage kan dock eventuellt användas som omvårdnadsåtgärd på kort sikt vid cancersmärta. Av resultatet att döma behövs ytterligare forskning om massage som smärtlindringmetod för att denna i framtiden ska kunna användas inom sjukvården. / The aim of this literature review was to examine if there is scientific evidence that massage relieves pain. The study focused on cancer- and back pain and the use of massage as a nursing intervention and alternative/complementary method for pain relief under these specific conditions. The systematic method by Goodman was used in a modified version. The review is based on nine scientific articles where the result shows that there is insufficient scientific evidence for the use of massage as an alternative/complementary method for pain relief among patients with cancer- and back pain. Massage can, however, possibly be used as a short term nursing intervention to cancerpatients with pain. Further research about massage as a method for relieving pain is required if it is to be used within healthcare in the future.

Bakgrund : Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Syfte : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod : Litteraturöversikt Resulta t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan. Slutsats: Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet. / Background : Chronic back pain is one of the most common health problems and one of the most common causes of contact with primary care. Chronic back pain causes great socio-economic costs, but also costs in terms of human suffering. Chronic back pain cannot always be explained by pathophysiology and clinical findings, which often leads to missing diagnoses, impaired conditions for treatment and management strategies. The nurse in her health promotion has the task of relieving suffering, to enable this, suffering needs to be met, affirmed and understood as a whole. This literature review aimd to creating a deeper understanding of the whole by capturing individual experiences of living with chronic back pain. Aim: To compile knowledge about patient’s experiences of living with chronic back pain. Method: A literature review. Results: Five main categories emerged from the result; physical influence, psychological influence, social aspects, religious and cultural aspects, as well as experiences regarding the treatment of health care. Physical influences constituted barriers to everyday activities and life was forced to be shaped and adapted to the pain. The adaptation could lead to changed self-image and the opportunities for social interaction were limited. Mental illness was the experience that was found to the greatest extent in the result, and mainly in the form of depression and anxiety. Family, workplace and religious conviction turned out to have a great influence on how the chances of managing the pain were affected. The feeling of not being trusted strengthened the mental illness and contributed to worsening opportunities to deal with the pain. Conclusion: Suffering should be met, confirmed and understood on the basis of its entirety. The result of this study could contribute to an increased understanding and provide a deeper insight into how affected patients experience their pain, situation and environment. The knowledge could benefit the nurse in the health-promoting work.

<p>Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.</p><p>Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.</p><p>Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.</p>

Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär. Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet. Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.

Bakgrund: Nästan hälften av alla personer med kroniska ryggsmärtor anser att de inte får en tillräckligt god smärtlindring. Kronisk ryggsmärta definieras som smärta i ryggen vilken varar längre än den förväntade tiden för smärta efter operation eller som förekommer i mer än sex månader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmärtor är smärtlindrande läkemedel, värme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmärtor upplevt att de ses som gnälliga och missförstådda i mötet med vården där de har haft svårt att tala om alternativa smärtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att använda cannabis som smärtlindring vid kronisk ryggsmärta. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av inlägg i diskussionsforum på internet. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Smärtlindring med subkategorin Sidoeffekter/Bieffekter, Jämförelse med andra läkemedel, Sociala aspekter och Vårdmötet. Slutsats: Personer med kroniska ryggsmärtor är en notoriskt svårbehandlad patientgrupp. Cannabis har i denna studie visat sig ge god smärtlindring för vissa personer och vidare även lindrat illamående och sömnsvårigheter. Klinisk betydelse: Denna studie avser att öka kunskapen om personer med kroniska ryggsmärtor och deras erfarenheter av cannabis som smärtlindrande läkemedel. Förhoppningsvis leder resultatet till att förståelsen från sjuksköterskor ökar gentemot dessa personer och deras lidande och på så sätt förbättrar omvårdnaden i vårdmötet. / Background: Almost half of all people with chronic backpain argues that they receive insufficient pain relief. Chronic backpain is defined as pain that persists longer than expected after surgery or pain that remains after six months. Common treatments for chronic backpains are painkillers, massage, heat and/or cold therapy. People with chronic backpain feel they are winy and misunderstood in health care encounters and have problems talking about alternative ways of pain relief. Purpose: To describe peoples experiences of cannabis use for chronic backpains. Method: Qualitative content analysis of posts in discussion forums on internet. Results: Four categories emerged from analyzing the data: Pain relief with the subcategory side effects, comparison with other drugs, social aspects and health care encounters. Conclusion: People with chronic backpain is a notorious difficult patient group to treat. Cannabis has in this study shown to give some people sufficient pain relief and even helped with nausea and sleep problems. Clinical importance: This study aims at increasing knowledge about people with chronic backpain and their experiences of cannabis use as a pain killer. Hopefully the results of this study leads to increasing nurses’ understanding towards this group of people and their suffering, doing this will increase caring in healthcare encounters.

Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer någon gång i livet att drabbas av ryggsmärta. Ryggsmärta är en av de största anledningarna till att patienterna söker vård vilket ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig ryggsmärta upplever möten med vårdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gång har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Detta resulterade i två presenterade kategorier. Resultat: Att känna sig delaktig i sin egen vård visade sig vara viktigt för patienterna. När vårdpersonalen lyssnade på patienterna och accepterade dem som experter på deras egen smärta kände de sig mer delaktiga. Patienternas känsla av misstro berodde på att de kände sig betraktade som hypokondriker och lögnare. De önskade också att få tillbringa tillräckligt med tid med sin vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonalen tillåter patienter att vara delaktiga i sin vård. Genom att erbjuda patienterna tillräckligt mycket tid för samtal om deras smärta blir det möjligt att skapa en förståelse för det individuella lidandet och att minska misstron.

Bakgrund: Under graviditeten genomgår kvinnans kropp stora fysiologiska förändringar och ryggsmärta är ett vanligt förekommande besvär för  gravida kvinnor.  Ryggsmärta kan leda till stor påverkan på kvinnans liv genom exempelvis sömnbesvär, nedsatt funktionalitet och sjukskrivning från arbetet. Det är i dagsläget oklart om och vilken typ av träning som eventuellt kan verka lindrande eller förebyggande vid graviditetsrelaterad ryggsmärta. Det är därför av intresse att undersöka huruvida träning kan fungera som en lindrande metod vid ryggsmärta under graviditeten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om träning under graviditeten kan verka som en preventiv eller lindrande metod mot graviditetsrelaterad ryggsmärta. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Pubmed och CINAHL avseende relevanta artiklar publicerade från 2005 och framåt. Resultat: Åtta studier ingick i litteraturstudien och sex av de granskade artiklarna visade att någon form av träning under graviditeten kan verka lindrande gällande smärtintensiteten. Det sågs ingen påverkan gällande förekomst av ryggsmärta. Slutsats: Muskelstärkande övningar i kombination med stretchövningar verkar ha en lindrande effekt avseende smärtintensiteten vid graviditetsrelaterad ryggsmärta. Konditionsträning verkar inte ha samma gynnsamma effekt. / Background: During pregnancy women’s bodies undergoes major physiological changes, and back pain is a common problem for many pregnant women. Back pain can have a major impact on women’s life and can lead to sleeping problems, reduced functionality       and sick leave from work. At present it is unclear if and what type of exercise that could possibly alleviate or prevent pregnancy-related back pain. It is therefore of interest to investigate exercise as a method for alleviating back pain during pregnancy. Objective: The aim of this study was to investigate whether exercise during pregnancy can serve as a method for alleviating pregnancy-related back pain. Method: A systematic literature search was conducted, using the databases Pubmed and CINAHL, regarding articles published from 2005 and until today. Results: Eight studies were included in this review and six of the studies showed that some form of exercise during pregnancy may appear to alleviate pain intensity. There was no effect regarding the occurrence of back pain. Conclusion: Muscle strengthening exercise in combination with stretching appear to have an alleviating effect on the intensity of pregnancy-related back pain. Cardio training does not seem to have the same beneficial effect.

Abstrakt Bakgrund: Ryggsmärta ett subjektivt och multidimensionellt problem som påverkar många personers vardag. Kronisk ryggsmärta är ofta ett livslångt tillstånd med stor personlig betydelse som personen måste lära sig leva med. Ryggsmärtan måste därmed förstås respekteras av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med kronisk ryggsmärta.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Datainsamling av inkluderade artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analys gjordes enligt Fribergs femstegsmall. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: ”Ryggsmärtan påverkar fysiskt”, ”Känslorna och självuppfattningen påverkas”, ” Sociala livet förändras” och ” Hitta balans i tillvaron”. Konklusion: Kronisk ryggsmärta påverkade flera aspekter av personers liv och gav liknande men unika erfarenheter. Personer med ryggsmärta påverkades inte bara av ryggsmärtan utan av andra personers förhållningssätt och omgivande faktorer. Sjuksköterskan kan använda erfarenheterna och kunskap om personernas beteenden för att främja anpassning och hälsa samt möjliggöra bättre bemötande, förståelse och personcentrerad omvårdnad. / Abstract Background: Back pain is a subjective and multidimensional problem that affect many people’s everyday lives. Chronic back pain is often a lifelong condition with great personal significance that the person must learn to live with. Therefore, back pain must be understood and respected by the nurse. Aim: The aim of the literature study was to describe adults’ experiences of living with chronic back pain. Methods: A literature study based on eight qualitative interview studies. Data collection of included articles was performed in the CINAHL and PubMed databases. Analysis was done according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in four categories: “Back pain affects physically”, “Emotions and self-perception are affected”, “The social life changes” and “Finding balance in in life”. Conclusion: Chronic back pain affected several aspects of people’s lives and gave similar but unique experiences. People with back pain were not only affected by their back pain but also other people’s attitudes and surrounding factors. Nurses can use the experiences and knowledge of the people’s behaviour to promote adaption and health as well as enable better approach, understanding and person-centred care.

Bakgrund Forskning visar att en stor del av Sveriges äldre befolkning lider av långvarig ryggsmärta. Trots frekventa besök till hälso- och sjukvården känner de sig otillfredsställda med bemötandet och smärtbehandlingen. Ryggsmärta är en individuell upplevelse beroende på lokalisation och intensitet med olika psykologiska och emotionella dimensioner. Flertalet faktorer samverkar och påverkar smärtupplevelsen. Syfte Att belysa äldres upplevelser av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod En systematisk litteraturöversikt där befintliga data från tio kvalitativavetenskapliga originalartiklar samlades in, analyserades och sammanställdes genom dataextraktion, till resultatet. Resultat Två huvudkategorier urskildes: Lidandets dimensioner och Lindrandets aspekter. Att leva med långvarig ryggsmärta var ett mångdimensionellt lidande. Smärtan var ständigt närvarande och oförutsägbar. Sömnbrist gjorde att smärtanintensifierades. Positivt tänkande samt fysisk och social aktivitet var faktorer för lindring. Att bli sedd och lyssnad på ökade delaktigheten och minskade lidandet. Slutsats Att leva med långvarig ryggsmärta påverkar de äldre på olika sätt, dygnet runt, i alla sammanhang. Upplevelsen av delaktighet i kontakt med vården, att bli sedd som unik person med egna erfarenheter, minskar lidandet, höjer välbefinnandet och livskvaliteten. Studien förbättrar förståelsen för hur äldre personer upplever de psykologiska, fysiska, emotionella och sociala effekterna av att leva med långvarig ryggsmärta. / Background Research shows that a large part of Sweden´s elderly population suffers from chronic back pain. Despite frequent visits to the health service, they feel dissatisfied with the treatment. Chronic back pain is an individual experience depending on location and intensity with different psychological and emotional dimensions. Several factors interact and affect the experience of pain. Aim To shed light on the elderly´s experiences of living with chronic back pain. Method A systematic literature review where existing data from ten qualitative scientific original articles were collected, analyzed and compiled through data extraction, to the result. Result Two main categories were distinguished: the dimensions of suffering and the aspects of relief. Living with chronic back pain was a multidimensional suffering. The pain was constantly present and unpredictable. Lack of sleep intensified the pain. Positive thinking as well as physical and social activity were factors for relief. Beeing seen and listened to, increased participation and reduced suffering. Conclusion Living with chronic back pain affects the elderly in different ways, around the clock, in all contexts. The experience of participation in contact with health care, to be seen as a unique person with own experiences, reduces suffering, increases well-being and quality of life. The study improves the understanding of how the elderly experience the psychological, physical, emotional and social effects of living with chronic back pain.