<p>Det språk som används i matematikundervisningen påverkar elevernas förmåga att kunna ta till sig undervisningens innehåll. För minoritetselever kan språket vara ett hinder för förståelsen och matematiksvårigheter kan i själva verket vara språksvårigheter. Det finns mycket att arbeta med för att försöka anpassa matematiklektionerna så att större hänsyn tas till dessa elever. I detta arbete har jag fokuserat på att göra en litteraturgenomgång av den litteratur som innefattar språkets betydelse i matematikundervisningen allmänt, men framförallt med fokus på invandrarelever. En intervjuundersökning med tre berörda elever på grundskolans senare år har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar bland annat elevernas inställning till matematik och den inverkan språket kan ha på den matematiska förståelsen. Det är eleverna i intervjuundersökningen som inledningsvis fångade mitt intresse för invandrarelevers situation i matematikundervisningen.</p> / <p>The language used in mathematical teaching has a big influence on the student’s ability to understand mathematics. To minority students, language can be an obstacle when trying to reach understanding, difficulties in mathematics can in fact be language difficulties. We must try to adjust mathematical lessons so it will be easier for these students to learn mathematics. In this essay focus has been on finding literature about research that has been done about the importance of language in mathematical learning. I have interviewed three students, ages 16-17. The questions were about their attitudes towards mathematics and the influence language has on understanding mathematics. The students I interviewed are the reason I started to be interested in minority student’s situation in mathematical education.</p>

Det språk som används i matematikundervisningen påverkar elevernas förmåga att kunna ta till sig undervisningens innehåll. För minoritetselever kan språket vara ett hinder för förståelsen och matematiksvårigheter kan i själva verket vara språksvårigheter. Det finns mycket att arbeta med för att försöka anpassa matematiklektionerna så att större hänsyn tas till dessa elever. I detta arbete har jag fokuserat på att göra en litteraturgenomgång av den litteratur som innefattar språkets betydelse i matematikundervisningen allmänt, men framförallt med fokus på invandrarelever. En intervjuundersökning med tre berörda elever på grundskolans senare år har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar bland annat elevernas inställning till matematik och den inverkan språket kan ha på den matematiska förståelsen. Det är eleverna i intervjuundersökningen som inledningsvis fångade mitt intresse för invandrarelevers situation i matematikundervisningen. / The language used in mathematical teaching has a big influence on the student’s ability to understand mathematics. To minority students, language can be an obstacle when trying to reach understanding, difficulties in mathematics can in fact be language difficulties. We must try to adjust mathematical lessons so it will be easier for these students to learn mathematics. In this essay focus has been on finding literature about research that has been done about the importance of language in mathematical learning. I have interviewed three students, ages 16-17. The questions were about their attitudes towards mathematics and the influence language has on understanding mathematics. The students I interviewed are the reason I started to be interested in minority student’s situation in mathematical education.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda på kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag ville ta reda på om kommunikationen inverkar positivt på elevers matematikförståelse dvs. gör att de klarar kurserna bättre. Eftersom jag arbetar med elever på gymnasiet har fokus varit på gymnasieelever. För att få svar på min fråga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag har också intervjuat fem gymnasieelever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om kommunikationens betydelse. Dessa elevers resultat på prov, före och efter det att deras undervisning har innehållit mer kommunikation, har jämförts. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna ansåg att det som haft störst betydelse för att de lyckats bättre på prov var att det varit en liten grupp tillsammans med att vi pratat och diskuterat uppgifter och lösningar mer. En slutsats man kan dra av detta är att vi lärare bör försöka öka den matematiska kommunikationen med och mellan eleverna.

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger. Resultatet visade att språkförståelsen är avgörande för hur elever löser matematiska textuppgifter. Resultatet visade även att berörda pedagoger är medvetna om detta.

Syftet med denna masteruppsats är att närmare undersöka på vilka sätt lärare i grundskolan arbetar med andraspråkselever i matematik och deras språkförståelse samt vilka undervisningsformer de anser kan främja andraspråkselevers lärande. Syftet är också att undersöka vilken syn matematiklärare har på den sjunkande kunskapsnivån i matematik i grundskolan. Metodmässigt samlades data in genom intervjuer för att undersöka fyra matematiklärares uppfattningar och tillvägagångssätt, dels kvalitativa observationer genom att observera de intervjuade lärarnas matematikundervisning. Resultatet visar ur ett sociokulturellt perspektiv att lärarna är medvetna om att språket är lika viktigt som matematiken då eleverna i matematikundervisningen får möjlighet att samarbete, förklara, omformulera, argumentera, presentera och tänka om olika lösningar. Språkliga och fysiska redskap är ofta beroende av varandra, man behöver kunskap om siffror eller de olika enheter och detta pekar på att samtliga elever får möjlighet att utveckla nya kunskaper och kompetenser tillsammans med andra, eftersom de måste förklara, omformulera, argumentera, presentera och tänka om sina matematiska problem. Under observationerna iakttog jag utifrån Cummins modell för deras matematikundervisning ur ett konstruktivism perspektiv och resultatet visade att lärarnas verkliga undervisning inte alltid stämde med deras uttalade uppfattningar. Det finns ytterligare faktorer som spelar roll i matematikundervisningen för att främja andraspråkelevers lärande, såsom elevernas delaktighet i diskussioner, intresse, pröva laborativa moment och få stöd av modersmålslärarna. Målet för andraspråkselever är anpassning. Anpassning sker genom att elever tar in och bearbetar intryck från omgivningen i klassen. Det innebär att nya erfarenheter läggs till de tidigare utan att några ”scheman” behöver ändras. De läromedel som skolan har är i grunden bra för elever som har lätt för matematik, men inte för de svaga. De innehåller avancerade övningar med svåra texter för att utmana de som kan mer, men är för svåra för eleverna i praktiken. Lärarna arbetar med de olika textuppgifterna på tavlan och försöker förklara dem på ett enkelt språk genom att bara skala av det som är onödigt, utan att ta bort det matematiska innehållet. / The purpose of this master thesis is to further explore ways in which teachers in primary schools are working with second language learners in mathematics and their understanding of language and the teaching methods they consider may promote these students' learning. The aim is also to examine the outlook mathematics teachers at the declining level of knowledge in mathematics in elementary school. In terms of methodology, data were gathered through interviews to investigate four mathematics teachers' perceptions and approaches, and qualitative observations by observing the interviewed teachers teaching mathematics.The result shows from a socio-cultural perspective that teachers are aware that language is just as important as mathematics where students in mathematics education have the opportunity to cooperation, explain, reformulate, argue, present and think about different solutions. Linguistic and physical tools are often interdependent, one needs knowledge of numbers or the various units and this indicates that all students have the opportunity to develop new knowledge and skills with others, because they have to explain, reformulate, argue, present and thinking on their math problems. During the observations I watched the basis of Cummins model for their teaching of mathematics from a constructivist perspective and the results showed that the teachers' actual teaching does not always line with their stated beliefs. There are additional factors that play a role in mathematics education to promote these students' learning, such as student participation in discussions, interest, test laboratory experiments and supported by native teachers. The goal of second language learners are customizable. Customization is accomplished by students taking and process impressions from the environment in class. This means that new experiences are added to the previously without any "schemas" needs to be changed. The teaching material that school is basically good for students who have easy math, but not for the weak. They contain advanced exercises with difficult texts to challenge those who can do more, but are too difficult for the students in practice. Teachers work with the various text information on the board and try to explain them in simple language by just scale of that which is unnecessary, without removing the mathematical content.