Undersökningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i två professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta. Studien är grundad på kvantitativ ansats, baserad på gruppenkät och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus på psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten. Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivåer på en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom på långvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rädslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhållanden. De viktigaste stressfaktorerna är: ständig tidspress och tidsbrist i studierna, de går på ständigt högvarv och de känner sig aldrig lediga från studierna. De är ständigt trötta och de har svårt att använda PBL. Det förekom könsrelaterade skillnader: kvinnor uppvisar en högre stressnivå än män.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer. Eleverna upplever att de själva kan påverka stressen, vilket kan tyda på intern locus of control och hög tolerans mot stress enligt krav-kontrollmodellen. Elevinflytandet är å andra sidan begränsat, vilket tyder på motsatsen. Elevernas studiesituation och välmående påverkas negativt av studierelaterad stress. Eleverna tillämpar både emotionsfokuserad och problemfokuserad coping, men har olika preferenser. Studiens slutsatser är följande: problemfokuserad coping är bättre än emotionsfokuserad coping för att reducera studierelaterad stress, betygshets är kontraproduktivt och höga krav på elever är bra om det kombineras med hög kontroll i form av elevinflytande.

Studierelaterad stress innebär stresspåfrestningar relaterade till akademiska studier. Dessa kan påverka studenters studieresultat, hälsa och i värsta fall leda till förödande konsekvenser för individer. På grund av avsaknaden av forskning kring fenomenet i Sverige undersökte föreliggande studie sambandet mellan de oberoende variablerna självförmåga, livstillfredsställelse samt socialt stöd och den beroende variabeln studierelaterad stress. Studiens tre hypoteser var att höga nivåer av varje oberoende variabel skulle generera låg studierelaterad stress. Deltagarna i studien var 129 högskole- och universitetsstudenter i Stockholms region (tidigare Stockholms län) som studerade på minst halvtid. Könsfördelningen var 115 kvinnor och 14 män i åldrarna 18–59 år. Respondenterna fick besvara frågor i en digital enkät där de fyra variablerna mättes via de väletablerade skalorna “New General Self-Efficacy Scale”, “Satisfaction with Life Scale”, “The Multidimensional Scale of Perceived Social Support” samt “Perceptions of Academic Stress”. Det utfördes därefter en korrelationsanalys samt en multipel regression där också bakgrundsvariabeln kön lades till eftersom kön korrelerade signifikant med den beroende variabeln. Variablerna kunde tillsammans förklara 21,3 procent av variansen i studierelaterad stress hos högskole- och universitetsstudenterna. Av de undersökta variablerna var självförmåga den variabel som starkast bidrog till regressionens resultat. De tre oberoende huvudvariablerna och bakgrundsvariabeln kön minskade tillsammans den studierelaterade stressen. Enskilt visade dock inte socialt stöd samma samband till studierelaterad stress och gick därför inte i linje med den förväntade hypotesen. Sammanfattningsvis belyser studien hur olika parametrar av välmående samverkar och förklarar variationen i studenters studierelaterade stress.

Bakgrund: Svensk skola och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag att bidra till en skolmiljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Upplevelsen av höga skolkrav i kombination med den negativa utvecklingen av ungas psykiska ohälsa riskerar äventyra ungas möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier. Syfte: Studien avser undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av framgångsfaktorer kring skolans hälsouppdrag och arbete för att minska studierelaterad stress bland gymnasieelever. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Ett ändamålsenligt urval har skett. N=8 från tre olika skolor. Slutsats: Studien drar slutsatsen att ett framgångsrikt arbete kring elevers hälsa förutsätter att skolans medarbetare har en samsyn gällande det gemensamma hälsouppdraget. Skolorna i studien har satt psykisk ohälsa och studierelaterad stress på agendan och det pågår såväl fortbildning bland personal som förebyggande insatser. Många insatser utgår ifrån socialt stöd men även generella anpassningar sker i undervisningen för att öka elevers förutsättningar till förutsägbarhet och kontroll. Studierelaterad stress är en riskfaktor som kan leda till psykiska besvär. Urvalet av skolorna har skett utifrån syftet att belysa goda exempel. Ledarskapet är viktigt för att ge elevhälsofrågorna legitimitet. På skolorna i studien finns organisatoriska förutsättningar för tvärprofessionella samarbeten. Hälsofrämjande insatser på gruppnivå är dock svåra att få till eftersom de konkurrerar med många andra aktiviteter som ska rymmas inom lärarnas och elevernas schema. Struktur och rutiner kring överlämningar från grundskola till gymnasium för elever med behov av extra stöd är en viktig tidig insats enligt studiens slutsatser. Likaså behovet av att införa ett ämne i Livskunskap på schemat

Universitetsstudenter upplever stress i relation till studierna. Negativ stress kan påverka en individs hälsa. Därför är det av vikt att använda copingstrategier för att hantera stress. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters studierelaterade stress samt vilka copingstrategier de använder för att hantera den upplevda stressen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter. Tematiseringen avslöjade tre huvudteman som kunde relateras till studierelaterad stress: akademisk press, förväntningar och ekonomisk press. Därmed identifierades fem teman som relaterades till studenternas val av copingstrategier vid hantering av studierelaterad stress: socialt stöd, lugnande rutiner, tidsplanering, prokrastinering och motiverande tankar. Resultatet visade vidare att stressorerna som universitetsstudenter upplever inkluderar akademisk press i form av svåra examinationer, ekonomiska påfrestningar samt sociala eller egna högställda förväntningar. Stressen kan hanteras med hjälp av socialt stöd från familj och vänner, självinförda lugnande rutiner och tankar, samt genom att strukturera vardagarna och undvika prokrastinering. Studien kan öka medvetenheten kring studierelaterad stress samt användningen av copingstrategier bland universitetsstudenter.