Undersökningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i två professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta. Studien är grundad på kvantitativ ansats, baserad på gruppenkät och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus på psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten. Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivåer på en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom på långvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rädslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhållanden. De viktigaste stressfaktorerna är: ständig tidspress och tidsbrist i studierna, de går på ständigt högvarv och de känner sig aldrig lediga från studierna. De är ständigt trötta och de har svårt att använda PBL. Det förekom könsrelaterade skillnader: kvinnor uppvisar en högre stressnivå än män.

Bakgrund: Denna systematiska studie handlar om yoga och dess effekt hos individer i medelåldern och äldre, individer i åldrarna 45+.   Syfte: Syftet var att genom granskning av de vetenskapliga artiklarna kunna få fram ett resultat  gällande yoga som metod mot stress hos individer 45+.  Metod: Artiklar som granskats för att få fram ett resultat gällande frågeställningen söktes i databasen PubMed och OneSearch.   Resultat:  Protokollen varierade för de olika studier. Totalt var det 514 deltagare i åldrarna 45 – 66 år. Studierna använde olika mätmetoder men den vanligaste mätmetod för studierna var frågeformulär.   Slutsats: Slutliga resultatet av de vetenskapliga artiklarna visade dämpning av psykisk stress hos individerna i medelåldern och äldre vid utövandet av yoga. Aktiviteter i det sympatiska nervsystemet minskade vilket ledde till minskad stress.

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007). För att vi som vårdpersonal skall kunna uppfylla detta krav bör vi öka våra kunskaper och vår förståelse för olika etniska grupper i samhället.Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar som beskriver upplevelser utav hur det är att vara invandrare och hur dessa patienter upplever mötet med sjukvårdspersonalen. Artiklarna representerar invandrare från Australien, England, USA och Sverige. De intervjuade personerna har olika nationaliteter såsom iranier, somalier, mexikanare, pakistanier och ryssar. Artiklarna har analyserats och bearbetas utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet är uppbyggt på två teman. 1. Upplevelse utav att vara invandrare. 2. Invandrares upplevelser av mötet med sjukvården. Under varje tema finns tre subteman.I diskussionen beskrivs de faktorer som påverkar i mötet med vårdpersonalen, vad som kan bli problematiskt och hur mötet kan förbättras. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Transitionen in i vuxenlivet är en utmanande tid. Den främjar både till självständighet och självförverkligande men kantas också av tuffare prövningar som kan vara svåra att hantera. Psykiska utmaningar i transitionen till vuxenlivet kan påverka individen resten av livet och de senaste tio åren har upplevd oro och ångest ökat hos personer mellan 16-29 år. Syftet med studien var att beskriva faktorer i vardagen som orsakar ångest hos unga vuxna. Metoden var en litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenterades i tre huvudkategorier; relationer, ekonomi och inre emotionella faktorer. I varje kategori identifierades två underkategorier. I relationer ingick relationer till familj och vänner. Orsaker till ångest var bland andra ensamhet, konflikter och frånvarande vårdnadshavare. I ekonomi ingick inkomst och boendesituation. Orsaker till ångest var bland andra att känna att ekonomin inte räckte till och att tvingas bo under icke önskvärda förhållanden. I inre emotionella faktorer ingick självkänsla och motivation. Orsaker till ångest var bland andra emotionell instabilitet och förlorad motivation. Slutsatsen var att ångest begränsar upplevelsen av hälsa. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna identifiera faktorer som orsakar ångest hos unga vuxna för att kunna se deras hälsa ur ett helhetsperspektiv. Forskning inom området behöver utökas för att öka förståelsen för unga vuxnas upplevelser av ångest. / Background: The transition into adulthood is a challenging time. It promotes both independence and self-actualization but is also outlined by challenges that may be difficult to overcome. Psychological challenges in the transition into adulthood can affect a person for the rest of their life and in the last ten years perceived worry and anxiety has increased in people between 16-29 years old. The aim of the study was to describe factors in everyday life that cause anxiety among young adults. The method was a literature review including qualitative and quantitative articles. The result was presented in three main categories; relationships, economy and intra emotional factors. In each category, two subcategories were identified. Relationships included family and friends. Causes for anxiety were among others loneliness, conflicts and distant guardians. Economy included income and living situation. Causes for anxiety were among others the feeling of not making ends meet and being forced to live under undesirable conditions. Intra emotional factors included confidence and motivation. Causes for anxiety were among others emotional instability and loss of motivation. The conclusion was that anxiety limits the perception of health. As a nurse it is important to be able to identify factors that cause anxiety among young adults in order to view their health from a holistic perspective. More research in the area is needed to increase the understanding of young adults’ experiences of anxiety.

Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.