Uppsatsen undersöker de paternalistiska drag som präglade det samhälle som byggdes i Kallhäll i Järfälla av Bolinders mekaniska verkstad 1906–1931. Invånarna talar fortfarande om Kallhäll som en tidigare bruksort. Detta trots att fabriken grundades 100-150 år efter höjdpunkten för det svenska brukssystemet, med paternalismen som en viktig komponent. I början av 1900-talet hade förutsättningarna för företagen förändrats helt. Nya tekniska metoder för järnframställning användes, liksom importerade råvaror, järnvägen gav nya möjligheter till transporter och samhället i stort  hade liberaliserats. I den omgivningen grundade företagets huvudägare och verkställande direktör Erik August Bolinder en ny fabriksenhet med ett omgivande bostadsområde på egendomen Kallhäll. Det hade tydliga drag av ett paternalistiskt brukssamhälle. Källmaterialet, främst Bolinders styrelse- och stämmoprotokoll, visar hur demokratiseringen av samhället, de alltmer utvecklade spelreglerna på arbetsmarknaden och ett mer uttalat lönsamhetstänkande bjuder motstånd mot den paternalistiska ideologin. Men samtidigt lever flera av institutionerna i Erik August Bolinders samhällsbygge kvar till långt efter hans död.