No description available.

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? – Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl. Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter. Dessa mål är direkt kopplade till kommunallagen. Genom att arbeta med mål och riktlinjer, och att ha en ekonomi i balans tillämpas god ekonomisk hushållning utifrån kommunallagen. En skillnad som kan ses mellan kommunerna är att de har olika mål vilket i sin tur leder till att en god ekonomisk hushållning uppnås på olika grunder. Gemensamt är strävan efter att uppnå alla de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige för att följa god ekonomisk hushållning. Den stora skillnaden som finns mellan kommunerna är att Nyköpings kommun har haft svårigheter under år 2011 och år 2012 med att uppnå en god ekonomisk hushållning i deras verksamhet. Vad konsekvenserna blir av inte uppnådd god ekonomisk hushållning är lite svårare att svara på då det inte finns några riktlinjer om vad som händer. Det som framkom under studien är att det är politikerna som hålls som ansvariga för inte uppnådd god ekonomisk hushållning men att inga repressalier utdelas. / Research questions:  How to apply good financial management in municipalities control based on the Local Government Act? - Are there differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality? What are the consequences if good financial management is not fulfilled? Purpose:  The purpose of this study is to examine how municipalities are related to good financial management in their management, if there are any differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality in relation to the Local Government Act. Method: Deductive approach has been used in this study. The information has been collected, it has been analyzed and from the theoretical framework and empirical a conclusion has been drawn. Respondents were selected through a strategic selection and these were contacted by email. Conclusion: Eskilstuna municipality, the municipality of Nyköpings and Strängnäs are guided by the goals that the City Council sets. These objectives are directly linked to the Local Government Act. By working with the objectives and guidelines and to have a balanced economy good financial management is applied by the Local Government Act. One difference can be seen between the municipalities is that they have different goals, which in turns leads to good financial management is achieved on different grounds. The common denominator is striving to achieve all the goals set by the City Council to follow good financial management. The major difference found between municipalities is to Nyköpings Municipality has had difficulties in the year 2011 and 2012 to achieve good financial management in their economics. What consequences are not reached by good financial management is a bit more difficult to answer as there are none guidelines about what will happen. What emerged during the study is that it is the politicians who are held responsible for not achieved a good economic management, but no reprisals inflicted.

<p>Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.</p><p>Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?</p><p>Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet. Uppsatsen kommer att behandla Sveriges alla kommuner i en studie om hur balanserad deras ekonomi är och om de har god ekonomisk hushållning. En del kommuner har valt att med stöd av grundlagen styra kommunen som de själva anser vara mest rätt enligt gällande redovisningsprinciper. Därmed går de emot Lagen om kommunal redovisning och har en högre ambition att ge en rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska ställning.</p><p>Genom att studera de lagar och rekommendationer som kommunerna skall följa i sin redovisning har författarna erhållit kunskap för att möjliggöra studien. En jämförelse mellan allmän redovisningsteori och empiri har gjorts och sedan analyserats. Studien visar att balanskravet och god ekonomisk hushållning baseras på en skev bild av verkligheten. Rättvisande bild är endast ett uttryck som få kommuner kan stå för.</p>

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen. Vår avsikt är att genom detta bidra till en ökad förståelse för innebörden av god ekonomisk hushållning. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer med 18 personer inom den kommunala verksamheten. Resultat: Undersökningen visar att god ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp inom kommunal verksamhet. I de undersökta kommunerna finns inga heltäckande riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås. För att möjliggöra styrning krävs att politikerna tar ställning till hur kravet på god ekonomisk hushållning ska hanteras i den enskilda kommunen.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen. Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar? Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet. Uppsatsen kommer att behandla Sveriges alla kommuner i en studie om hur balanserad deras ekonomi är och om de har god ekonomisk hushållning. En del kommuner har valt att med stöd av grundlagen styra kommunen som de själva anser vara mest rätt enligt gällande redovisningsprinciper. Därmed går de emot Lagen om kommunal redovisning och har en högre ambition att ge en rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska ställning. Genom att studera de lagar och rekommendationer som kommunerna skall följa i sin redovisning har författarna erhållit kunskap för att möjliggöra studien. En jämförelse mellan allmän redovisningsteori och empiri har gjorts och sedan analyserats. Studien visar att balanskravet och god ekonomisk hushållning baseras på en skev bild av verkligheten. Rättvisande bild är endast ett uttryck som få kommuner kan stå för.

<p>Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen. Vår avsikt är att genom detta bidra till en ökad förståelse för innebörden av god ekonomisk hushållning. </p><p>Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer med 18 personer inom den kommunala verksamheten. </p><p>Resultat: Undersökningen visar att god ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp inom kommunal verksamhet. I de undersökta kommunerna finns inga heltäckande riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås. För att möjliggöra styrning krävs att politikerna tar ställning till hur kravet på god ekonomisk hushållning ska hanteras i den enskilda kommunen.</p>

<p>Abstract</p><p>During the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted “The Balanced Scorecard” by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through “God ekonomisk hushållning”. Critics points out that if the “The Balanced Scorecard” is to be adopted in the public sector, it has to be adjusted and changed to the specific public conditions.</p><p>This study aims to examine how the municipal community of Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” in its organization on the basis of the main question: “How has the municipal community of Vellinge used ‘The Balanced Scorecard’ to improve the financial and activity guidance”?</p><p>To reach a valid result interviews have been performed and empirically relevant material has been collected.</p><p>The study concludes that Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” with a mixture of following the original model and adaptation to own and public conditions. The adoption has helped Vellinge satisfy the demands on “God ekonomisk hushållning” through the new way of measuring both financial and activity aspects.</p><p>Keywords: Balanserad styrning, Offentlig sektor, Styrning, Vellinge kommun, God ekonomisk hushållning.</p>

Målet med denna studie var att granska hur spridningen av den politiska ekonomins nydaningar bidrog till att göra hushållningsbegreppet till ett slagfält mellan olika uppfattningar om ekonomisk politik i Sverige under 1790-talet. Detta gjordes genom att granska hushållningsbegreppets mening i den mot Gustav IV Adolf politiskt oppositionella tidskriften Läsning i blandade ämnen, som argumenterade för att rikets hushållning behövde förändras med inspiration från den politiska ekonomins nydaningar. Hur tankar från den politiska ekonomin omformades och integrerades i en diskussion om hur riket skulle styras i Sverige synliggjordes genom att granska hushållningens polysemantik och temporalitet som en del i abstraheringen av hur samhällets sociala organiseringen skulle se ut och vad statens funktion skulle vara. Det framgick att hushållningsbegreppet hade två innebörder. Hushållning föreställdes vara en välståndsskapande praktik som motiverades med en förväntan på samhällets framtida förkovran, samt en ordningsskapande praktik som var förankrad i återskapandet av en naturlig ordning som menades ha varit grunden för samhällets bestånd sedan urminnes tider. Resultaten synliggjorde att hushållning blev ett politiskt begrepp vars innebörd den merkantilistiska traditionen och den då i Sverige nyligen ankomna politiska ekonomin stred om.

I arbetet undersöks hur New Public Management (NPM) implementeras i grundskolor iVästerås stad inom den offentliga sektorn. Detta för att se hur NPM upplevs i skolor samt hurde arbetar med NPM. Uppsatsen kommer även undersöka om det föreligger någraimplementeringssvårigheter när det gäller NPM. För att arbetet ska bli genomförbart, harNPM operationaliseras till tydliga mål, uppföljning och utvärdering, mål och resultatstyrning,konkurrens samt hushållning av offentliga medel. Arbetet präglades av kvalitativa intervjuer,fyra intervjuer genomfördes, som har utförts med rektorer från diverse områden i Västeråsstad som har valts slumpmässigt, vid två olika tillfällen. Dessa intervjuer har analyserats ochresultatet visar att NPM implementerats på diverse sätt i skolverksamheter. Det vill sägagenom bland annat APT, resultatdialog och årshjul. Det finns tydliga faktorer som försvårarimplementeringen dels att verksamhetspersonalen inte vill att implementeringen av en nyförändring ska äga rum men även att i de flesta fall kan de inte tillämpa implementeringen aven ny metod. Detta eftersom de inte har tid eller ekonomiska resurser för att kunnagenomföra implementeringen. Ytterligare en faktor som påverkar implementeringen äravsaknaden av kunskap hos anställda inom verksamheten gällande innebörden och denlångsiktiga vinsten som förändringen kan medföra. Resultatet visar även attskolverksamheten är negativt inställd till en top-down styrning av skolverksamheten, det villsäga att politiker ska fastställa mål för skolan. De hävdar att politiker saknar kunskap kringskolverksamheten, således bör dessa mål fastställas på lokal nivå.