Syftet med studien är att med hjälp av tidigare forskning, undersöka utomhuspedagogikens potential och begränsningar, för att stödja elevers lärande i biologi i årskurserna F-3. Metoden är en systematisk litteraturstudie i vilken sökningarna har skett via databaserna Summon, avhandlingar.se, NorDiNa, Diva och ERIC (Ebsco). Studiens metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är därför öppen för granskning. Studien visar att utomhuspedagogikens potential ligger i dess autentiska och sinnliga kontext, genom direkta möten med innehållet som ska läras. Utomhusundervisningen har positiv påverkan på elevers motivation och minneskapacitet samt förståelse av abstrakta fenomen. Platsen har stor betydelse för lärande genom att elever identifierar sig med naturen och djuren. Elever erbjuds ett kunskapssammanhang i social interaktion, fysisk interaktion och i interaktion med det innehåll som ska läras. Utmaningar som påvisats är praktiska begränsningar, såsom rätt kläder och rätt väder samt begränsningar i tid, elevers negativa attityder och lärares bristande kompetenser. Studiens resultat visar på stora fördelar med att förlägga en del av undervisningen i biologi ute i fält, då den erbjuder en verklighetsbaserad undervisning i ett kunskapssammanhang med stor potential för lärande. Studien visar även att läraren är den enskilda faktor som påverkar utomhusundervisningens kvalitet mest.