No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på fyra pedagogers uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik. Vi har undersökt deras uppfattningar om fördelar och svårigheter med att bedriva utomhuspedagogik i NO-undervisningen. Vi har med vår studie även försökt få en djupare förståelse för vad det är som avgör om man väljer att använda utomhuspedagogik i sin undervisning eller inte. Då vi syftar till att se den enskilda pedagogens uppfattning av fenomenet utomhuspedagogik har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats för att analysera vår insamlade data. Resultatet av vår studie visar att de intervjuade pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogik är mycket lika varandra och stämmer väl med den bild som andra studier visat. Deras uppfattning om utomhuspedagogik är positiv men trots detta har utomhuspedagogik inte en framträdande roll i deras undervisning.

Utomhusvistelsen har en självklar roll i förskolan idag och fördelarna med undervisningutomhus har konstaterats med eftertryck. Dock kopplas undervisning utomhus ofta till naturvetenskap, språk och matematik. Målet med denna uppsats är att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, som är mindre omdiskuterade, kan ta form i förskolans utemiljöer. För att utforska detta använder vi Lindströms (2008) modell som definierar fyra olika sorters estetiska lärprocesser: lärande om, med, i och genom estetiska uttrycksformer. Utöver det har vi använt plats som begrepp för att undersöka utomhusmiljöns inflytande. Detta innefattar både platsens fysiska roll och dess potential att laddas med mening, att erbjuda sinnliga erfarenheter och inspirera fantasin. Vi använde oss av kvalitativ metod och intervjuade förskollärare verksamma i förskolor med utomhusprofil. Resultaten visar vilka syften som används i undervisning i estetiska uttrycksformer utomhus och hur undervisningen kan ta form. Estetiska uttrycksformer används till exempel som metod för att lära ut andra ämnen och som medel för personlighetsutveckling och samspel. Även grundläggande kunskaper för att uttrycka sig i olika estetiska uttrycksformer lärs ut. Resultaten visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att möjliggöra för barnen att uttrycka sig fritt i estetiska uttrycksformer. Utomhusmiljöns roll som plats beskrivs som betydelsefull, särskilt i relation till de ytor som finns tillgängliga och möjligheterna de ger i förhållande till rörelse och ljudnivå, men även som erbjudande av sinnliga erfarenheter och inspiration. Resultaten visar även på syften med estetiska uttrycksformer som ligger utanför Lindströms (2008) modell, som att känna en känsla av gemenskap, och rörelse som en funktion för att kunna koncentrera sig på annat innehåll.

Denna studie har fokus på planerad undervisning utomhus i förskolan. Syftet med studien var även att synliggöra vilken betydelse platsen för en undervisningssituation tycks ha i förskollärares planering för undervisning utomhus. Metoden är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma förskollärare och ur en fenomenologisk ansats. Där förskollärares erfarenheter och upplevelser av fenomenet undervisning utomhus varit i fokus.Målet med studien är att skapa ny förståelse för hur planerad undervisning utomhus i förskolan kan konstrueras. Resultatet visar att förskollärare anser att platsen utomhus har betydelse och påverkar för var undervisningen planeras att genomföras i förskolans kontext. Förskolegården anses även vara en plats där förskollärare kan observera vad barnen gör och finner intressant till senare undervisningssyfte. Skog och närområde anses av förskollärare vara en plats där de planerar för och genomför undervisning och som kopplas till pågående tema- och projektarbete. I skogen anser förskollärarna att barn får erfara naturen, rörelse, upplevelser och upptäckter som förskolegården inte kan erbjuda.

Denna kvalitativa studie syftar till att nå en fördjupad förståelse av förskollärares perspektiv och erfarenheter av undervisning i förskolans utomhusmiljö, samt förskollärares syn på potentiella didaktiska möjligheter och utmaningar i samband med undervisning i förskolans utomhusmiljö. Det övergripande motivet bakom studiens inriktning är förskollärares undervisningsuppdrag och ansvar att leda målstyrda processer utifrån både planerat och spontant innehåll i varierande miljöer både utomhus och inomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer utförts vid tre kommunala förskolor i Mellansverige, där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Vid analysen av empirin har John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och syn på didaktik, samt den utvidgade didaktiska triangeln, används i syfte att fördjupa förståelsen av förskollärarnas resonemang om undervisning i utomhusmiljön. Resultatet av studien visar två olika didaktiska förhållningssätt bland förskollärarna i frågan om undervisning i förskolans utomhusmiljö. I det ena förhållningssättet framhävs det spontana lärandet genom barnens lek och intressen i den fysiska miljön, men med en avsaknad av undervisningsbegreppet. I det andra förhållningssättet framhävs förskollärarens ansvar att didaktiskt planera utomhusmiljön i syfte att balansera planerad/spontan undervisning och barns fria lek. Resultatet visar även att förskollärarna i denna studie framhäver hur det krävs mer av förskollärare och organisation som helhet för att förskolans utomhusmiljö ska prioriteras som en undervisningsmiljö och utvecklas i samma utsträckning som inomhusmiljön. Kompetensutveckling, en tydlig organisation, systematiskt reflektionsarbete och en samsyn kring utomhusmiljöns syfte beskrivs vara lösningarna för att kunna hantera de organisatoriska och yttre utmaningar som undervisningen i denna miljö ställs inför.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Denna studie berör elevers perspektiv på rörelse i fritidshem där syftet är att undersöka vad rörelse i fritidshem innebär ur elevernas perspektiv. Frågeställningarna som studien besvarar är: Vad är rörelse på fritidshem enligt eleverna? Hur upplever eleverna rörelse på fritidshem? För att skapa en förståelse för elevers perspektiv på rörelse i fritidshem utgår studien från ett socialt, psykiskt och fysiskt perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvalitativ metod. Studien utgår även från en etnografisk ansats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att eleverna har en bokstavlig tolkning av vad rörelse på fritidshem är, där de menar att rörelse sker kontinuerligt. Samtidigt förknippar eleverna till stor del rörelse på fritidshem med fysiska och pulshöjande aktiviteter. De sociala aspekterna, att rörelsen sker tillsammans med kompisar är viktigt för eleverna. Sammantaget framkommer en positiv inställning där de förmedlar att rörelse på fritidshem är roligt, viktigt och får dem att må bra. Eleverna påpekar även platsens betydelse för rörelse på fritidshem.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där elevers uppfattningar av sina skönlitterära läsmiljöer undersöks. Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilka olika synsätt elever har på de skönlitterära läsmiljöer de erbjuds, både i skolan och hemmet. Jag vill med denna studie bidra med ett elevperspektiv på läsmiljöer, där barns egna tankar, upplevelser och uppfattningar ges utrymme inom ett forskningsfält som annars till största del präglas av ett vuxenperspektiv. Undersökningen har utförts genom semistrukturerade elevintervjuer med sju stycken fjärdeklassare. Därefter har materialet transkriberats och tolkats mot bakgrund av ett antal teorier och inriktningar som på olika sätt belyst och möjliggjort ett fokus på kontexten inom vilken läsning sker. Tidigare forskning visar att den estetiska och fysiska läsmiljön har betydelse för barns motivation, engagemang och intresse för läsning. Därutöver utgör goda läsmiljöer en avgörande faktor för barns läsglädje. Vidare visar forskning att vi genom utformning och konstruering av läsmiljöer signalerar till elever vilka aktiviteter de förväntas ägna sig åt när de vistas i läsmiljön. Miljön inom vilken läsning äger rum har dessutom betydelse för barns möjlighet att leva sig in i fiktionens värld. Resultatet av studien visar att eleverna ser läsmiljön som en central och avgörande del för sin läsning. Vidare pekar eleverna ut faktorer för en god läsmiljö, så som koncentration, bekvämlighet, tilldragande atmosfär, utbud av och tillgång till skönlitteratur och specifika platser avsedda för läsning. Därutöver visar resultatet på den syn på läsning som skolan förmedlar till eleverna samt hur denna påverkar dem och deras egna syn på läsning. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>