Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare. Kunskapenfördes i vissa fall vidare via informella hanteringssätt och i andra fall gick den outnyttjad.Det visade sig att företaget inte till fullo utnyttjar den resurs som återvändares kunskaperinnebär. Utan en formell process med helhetsperspektiv finns det risk att återvändareskunskap går förlorad.

Between 1860 and 1940 approximately 1,1 million Swedish citizens emigrated to North America. But over 200 000 of them returned to Sweden. In this essay I have tried to estimate the impact of these people on the Swedish society. To make a deeper analyze possible, I have studied the parish of Glimåkra in southern Sweden and tried to trace the immigrants’ lives after their return to Sweden and thus estimate their impact on society. By statistical analysis of migrants between Sweden and USA and between the parish of Glimåkra and USA I have concluded that the result can be used as a model for Sweden on a national basis. The impact of returned emigrants on the parish of Glimåkra is significant. I have been able to identify important areas in the development of the local society that are clearly linked to these people, returning with new knowledge, ideas and money. This is especially obvious in the establishment of independent religious congregations and in the organizations for sobriety.

I samtalet om IS-återvändare, vem får komma till tals? Finns det ett mönster och hur gestaltas IS-återvändarna själva, får de stå till svars för sina handlingar? Eller är det den vita politikern som får prata om den Andre återigen? Med en kvalitativ undersökning av 20 utvalda artiklar från år 2019, i danska kvällstidningen B.T. samt den svenska motsvarigheten Expressen, ska denna studie ta reda på vem som får uttrycka sig och hur gruppen IS-återvändare samt deras återvändande gestaltats i medierna. Metoden visar att det främst är politiker som får komma till tals samt uttrycka sig angående IS-återvändare i dessa artiklar, samtidigt som IS-återvändare själva nästintill aldrig kommer till tals. Detta går i linje med postkoloniala teorier, som understryker att detta reproducerar ett vi och dem i samhället. Genom den kritiska diskursanalys och bildanalys som gjorts, syns det en tydlig gemensam diskurs i de båda medierna. I denna studie beskriver vi en skulddiskurs, där IS-återvändarna kontinuerligt porträtteras som skyldiga, med eller utan dom samt i rätt att bestraffas. Slutsatsen blir därmed att gestaltandet av IS-återvändarna och återvändandet följer ett eurocentriskt perspektiv samt (stereo)typifierar, vilket i sin tur skulle kunna ge negativa effekter på individ- och samhällsnivå. Studien visar att IS-återvändarna aldrig hör hemma i de nordiska länderna, då de gör svenskhet och danskhet fel. Människorna som rapporteras vara återvändare eller resenärer får aldrig vara individer. Detta eftersom de aldrig får komma till tals och inte heller beskrivs med en gedigen bakgrund. Istället får dessa människor endast vara en del i en större nationell politisk kontext, i Danmark och Sverige.

The purpose is to highlight emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. By shedding light on emigrants' personal experiences of integration, it can foster greater understanding of certain aspects of migrants' situation today.  An overview of previous research has identified gaps and areas that require further investigation, especially regarding emigrants' own experiences and perceptions of migration and return migration. Based on the purpose, this paper intends to employ the theoretical concepts of gender, class, and hegemonic masculinity to explore, explain, and discuss this theme.  Key conclusions include that the decision to emigrate was strongly influenced by network migration, where social networks played a central role in the decision-making process. Swedes were prioritized over other ethnicities in certain sectors of the American job market. From the emigrants' own stories, it is evident that further advancement was unthinkable, leading Swedes to take low-status jobs that American citizens were uninterested in. Hegemonic gender structures highlight a hierarchy within the white group. While social stratification measurements mainly focused on men, the sources presented in the paper also depict descriptions of women improving their social status upon return.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.