Exploatering av jordbruksmark för bebyggelse är en fråga som har fått allt större utrymme i den kommunala planeringen, och ämnet har även betydelse utifrån framtida behov av mark för livsmedelsproduktion. Den här uppsatsen handlar om hur Kumla kommun i Örebro län förhåller sig till exploateringen av jordbruksmark i sin översiktsplanering, vilka kriterier kommunen har tagit fram för att bedöma markens värde, samt vad översiktsplaneringen säger om kommunens framtida utveckling i förhållande till markanvändandet. För att undersöka detta genomförde vi en dokumentanalys av två översiktsplaner och fyra detaljplaner i Kumla kommun. Resultatet av dokumentanalysen visar att Kumla kommun har en vision om att växa och bli fler kommuninvånare, och deras befolkningsmål har också höjts med tiden. För att nå målet krävs att mark i hela kommunen används för byggande av bostäder, vilket kommer leda till bortfall av jordbruksmark i form av exploatering. Därför har kommunen tagit fram kriterier som ska vara uppfyllda för att marken ska få exploateras. Dessa kriterier utgår från 3 kap. 4 § miljöbalken och presenteras i översiktsplanen. Själva bedömningen av marken hanteras i detaljplanerna. Studien visar också att Kumla kommun vill bygga i och utveckla hela kommunen, och att detta ska ske på ett hållbart sätt. Det innebär att kommunen bland annat behöver utgå från de svenska miljökvalitetsmålen, och framförallt målet God bebyggd miljö. En ökad tillväxt genomsyrar kommunens framtidsvision och man vill locka till sig såväl nya företag som invånare. Samtidigt finns en medvetenhet inom kommunen om vilka styrkor och svagheter som påverkar arbetet.

År 2009 fick myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas hos den enskilde människan. Ett av målen i den nationella strategin var att ”Antalet döda och allvarligt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020”. Målet kommer sannolikt inte uppfyllas. Antalet äldre personer ökar i Sverige och om tio år beräknas det ske en ökning från 513 000 till 767 000 personer som är över 80 år. Fler väljer att bo kvar hemma i ett så kallat ordinärt boende. Äldre personer tillhör den kategori av personer som är utsatta i samhället och är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken. Hemtjänst är den funktion som ofta har en daglig kontakt med de äldre personerna i samhället. Denna studie består av en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien behandlar relevanta regelverk, statistik och information kring MSB:s nollvision samt andra underlag kring brandsäkerhet. Enkätundersökningen undersöker 30 kommuner i Sverige från räddningstjänsternas perspektiv där de får svara på frågor gällande utbildning av hemtjänstens personal. Av de 30 kommunerna bedriver 11 teoretisk utbildning, och 9 av dessa även praktisk utbildning. Majoriteten har utbildning vart tredje år och utbildningarna är något som uppskattas av hemtjänstens personal som uppvisar ett stort engagemang och vilja att förbättra brandsäkerheten hos sina brukare. Respondenter svarade att 19 kommuner inte bedriver utbildning av hemtjänstens personal där politiska beslut, tidsbrist och ekonomi representerar majoriteten av anledningar till att de inte utbildar idag. För att få en mer systematisk och kontinuerlig utbildning krävs det politiska beslut då tidsbrist och ekonomi är en stor faktor. Genom att tillsätta mer pengar till både de kommunala räddningstjänsterna och hemtjänsten för förebyggande brandskyddsarbete kommer räddningstjänsterna att kunna bedriva utbildning av hemtjänstens personal.

The aim of this study was to investigate the possibilities of increasing the location attractiveness of a locality in order to achieve a positive population increase. Husum is a locality with a negative population development, this study will investigate which actions are suitable to apply in Husum with the aim of creating an attractive society. The term attractive is difficult to define, but in this study we refer to it as: Creating an understanding of people's perceptions of different places and how they perceive attractiveness. The study corresponds to a qualitative method based on a survey and interviews. The purpose of the study is based on creating an understanding about how the residents of Husum want their society to develop. Which is why the survey and interviews only include the residents of Husum.  Previous research highlights the importance of creating an understanding about the reasons why a society is perceived as unattractive, in order to thus improve its image. The study’s respondents highlight the problem with empty houses and overgrown green areas, which creates a sense of the decline of society. Furthermore, previous research highlights the importance of developing existing assets in order to achieve increased location attractiveness. The respondents mention that the community’s location close to nature and the coast is one of Husum’s main assets, as well as the European Highway 4 and Botniabanan located at the center of the community. Developing more attractive residential areas near the coast and marketing Husum as a place with good commuting opportunities are two ways to put Husum on the map. Thus, more people are expected to see the attractiveness of Husum, which is further expected to lead to an increase in people moving into the community.  Keywords: location attractiveness, place marketing, rebranding, shrinking population

Ett projekt som samlar strategier för seniorbostäder och om relationen till hemmet. / A project about strategies for senior housing and the relationship to the home.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie undersöka hur Uppvidinge kommun i centrala Småland arbetar med frågorna om pågående befolkningsminskning och pågående åldrande inom kommunen. Genom en intervjustudie har totalt sex tjänstemän från olika delar av den kommunala verksamheten valts ut för att besvara de frågorna om hur Uppvidinge kommun i dag förhåller sig till en befolkningsminskning och en åldrande population. Resultatet från intervjuerna visar att Uppvidinge kommun i dag har få planer vad det gäller att förhålla sig till befolkningsminskningen. Allt fokus ligger i stället på att göra kommunen mer attraktiv, för att på så sätt få fler människor att vilja flytta till kommunen. Gällande åldrandet i kommunen anser respondenterna att kommunen i framtiden kommer behöva vidta vissa åtgärder för att kunna upprätthålla den lagstadgade kommunala servicen. Som exempel lyfts en centralisering av vissa delar av den kommunala verksamheten fram som ett måste för att kunna upprätthålla tillbörlig service.

<p>Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser.</p><p>Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur.</p><p>Nedanstående frågor har ställts:</p><p>• Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram?</p><p>• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner?</p><p>• Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats?</p><p>• Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur?</p><p>I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess.</p><p>Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv.</p><p>En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.</p>

Den demografiska utveckling som råder i Sverige är en utmaning för välfärden. Andelen individer i arbetsför ålder minskar samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar vilket blir en allt för stor försörjningsbörda för att det ska vara hållbart. Detta är en samhällsfråga som berör många sektorer och inte minst vård och omsorg. Ett sätt att möta demografiutvecklingen och den arbetskraftsbrist som blir följden är att äldre arbetstagare stannar kvar i arbetet längre. Med det i bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka vilka pensionspreferenser äldre arbetstagare har samt att identifiera faktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för pension. Vidare avser studien också att undersöka vad som skulle kunna få den äldre personalen inom vård- och omsorgssektorn att förskjuta sin pensionsålder och arbeta längre. I studien har vi utgått från en teoretisk modell som beskriver faktorer som på makro-, meso- och mikronivå påverkar individers pensionspreferenser och det empiriska materialet är hämtat från Umeå kommun genom sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de flesta av informanterna inte vill arbeta längre än 65 men kunde tänka sig att vid nådd pensionsålder och avslutad tillsvidaretjänst arbeta extra om deras mående skulle tillåta det. För pensionspreferenser spelar familj och fritidsintressen samt ekonomi in. För att informanterna skulle tänka sig att arbeta längre är arbetstid, arbetsmiljö samt intresse från arbetsgivarens sida viktiga frågor i arbetsförhållanden. För att möjliggöra ett förlängt arbetsliv är slutsatsen att åtgärder vad gäller dessa frågor krävs. Resultatet visar att tänkbara lösningar bland annat är minskad arbetstid med bibehållen lön samt justering av arbetsuppgifter.

<p>Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.</p>

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.

Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning? Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad. Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus. Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare. Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer. Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet. Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten. Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2. / In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected? The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building. Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted. The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels. Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility. The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility. By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.