Samhället använder media alltmer idag jämfört med förr och nyhetspubliken matas dagligen av information från olika tidningsartiklar. Äldreomsorg är ett aktuellt ämne i svenska tidningar, både sett till finansiering, personalfrågor och åldrande befolkning med ökade behov av vård och omsorg. Syftet med studien är att undersöka hur media framställer två utvalda problemområden, personalbrist och bristande språkkunskaper, inom äldreomsorgen och hur denna framställan kan påverka samhällets inställning till äldreomsorg. Med en kvalitativ innehållsanalys har totalt 19 tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserats för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Av analysen framkommer det att media har en negativ framställan om äldreomsorg och det har gått att urskilja fyra olika framställningar om varje problemområde från tidningarna. Analysen visar även att den negativa bevakningen av äldreomsorg kan påverka nyhetspublikens åsikter och inställning till äldreomsorg. Personalens dåliga arbetsvillkor på arbetsplatsen har varit dominerande genom tidningsartiklarna, kopplat till dåliga löner och låg status. Studien redogör även för betydelsen av hur media väljer att framställa olika ämnen, genom lockande rubriker och att endast vissa aspekter av ett ämne lyfts fram. Åldrande befolkning har visat sig vara en befintlig och kommande utmaning inom äldreomsorgen och medias framställan om äldreomsorg kan påverka undersköterskor och socionomers yrkesval. Därmed kan medias negativa framställan om äldreomsorg bidra till ökad personalbrist, vilket blir problematiskt när landet står inför en åldrande befolkning och behovet av undersköterskor och socionomer förväntas öka. / The society use media more and more today compared to the past and the news audience is daily fed by information from different newspapers. Elderly care is a current topic in Swedish newspapers, both in terms of financing, staff issues and an aging society with increased need for care and nursing. The purpose of the study is to examine how media present two selected problem areas, staff shortages and lack of linguistics, in elderly care and how this presentation can influence the news audience’s attitude to elderly care. With a qualitative content analysis, a total of 19 newspaper articles from Aftonbladet and Expressen have been analysed to answer the study’s purpose. The analysis shows that media has a negative presentation about elderly care, and it has been possible to distinguish four different presentations about each problem area from the newspapers. The analysis also shows that the negative coverage of elderly care affects the news audience’s opinions and attitude towards elderly care. The poor working conditions of the staff at their workplace has been dominant through the newspaper articles, connected to low wages and low status. The study also explains the importance of how media chooses to present different topics, through appealing headlines and only certain aspects of a topic is highlighted. The aging population is an existing and a future challenge in elderly care and media’s presentation about elderly care can affect assistant nurses and social worker’s choice of career. For that reason, can medias negative presentations about elderly care contribute to an increased staff shortage, which will be problematic when the country is facing an aging society and the need of assistant nurses and social workers are expected to increase.

Äldreperspektivet i stadsplaneringen är ett nästintill outforskat område i Sverige. Samtidigt står vi i Sverige, precis som i många andra länder, inför stora demografiska utmaningar kopplade till den snabbt åldrande befolkningen. Där stadsplanering med ett äldreperspektiv identifierats som en i raden av insatser som krävs för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning för med sig. I den här studien har äldrevänlig stadsplanering undersökts utifrån en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet Ulleråker i Uppsala kommun. En kommun som sommaren 2016 gick med i Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala nätverk för åldersvänliga städer och samhällen, och därmed precis påbörjat sin resa mot att bli en mer äldrevänlig stad. Då äldreperspektivet är ett nytt fenomen i svensk stadsplanering, saknas kunskapen om vad kommunen bör göra för att tillgodose ett sådant perspektiv, vilket utgjort utgångspunkten för denna studie. Studiens syfte har på så sätt varit att bidra med ökade kunskaper om innebörden av äldrevänlig planering, och hur Uppsala kommun skulle kunna utveckla sitt arbete för att på ett bättre sätt tillgodose ett äldreperspektiv. Materialet som legat till grund för fallstudien baseras på dokumentstudier av styrdokument och planhandlingar, samt intervjuer med aktörer som är involverade i stadsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv i Uppsala. I studien identifieras en rad faktorer som inom forskningsvärlden framhävts som betydelsefulla vid planeringen av en äldrevänlig stad. Och resultatet från fallstudien tyder på att kommunen, trots att de inte uttalat arbetar med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen idag, indirekt tillgodoser vissa delar av äldreperspektivet i sin planering. Samtidigt identifieras i studien en rad förbättringsområden. Bland annat att synen på äldreperspektivet bör tydliggöras och breddas, samt att kommunen bör anta en gemensam målsättning för äldreperspektivet. Likaså föreslås att hanteringen av äldreperspektivet bör ses över, för att förtydliga vilka delar av den kommunala organisationen som ska vara ansvarig för att uppfylla vilka delar av äldreperspektivet. Fallstudien pekar även på att frågan om äldres boende bör lyftas tidigare i planeringsprocessen än vad som görs idag. Slutresultatet från studien, indikerar att ökad kunskap om äldreperspektivet bidrar till att öka medvetenheten om vilka vi planerar för och hur äldre påverkas av olika beslut gällande stadsmiljön, vilket kan ses som en förutsättning för ett medvetet och hållbart samhällsbyggande. / The elderly perspective is currently missing in urban planning in Sweden. At the same time, Sweden and many other countries are facing demographic challenges in terms of an ageing population. However, the integration of an elderly perspective into the planning process of cities can be considered as one of a number of efforts to meet these challenges. In this study, an elderly-friendly planning approach has been investigated through a case study of the urban development project Ulleråker in Uppsala, Sweden. In 2016, Uppsala municipality became a member of the WHO global network for age-friendly cities and communities. Hence, the municipality of Uppsala has just begun its journey towards becoming an elderly-friendly city. Since the elderly perspective is a comparatively new phenomenon in the planning agenda in Sweden, the municipality lacks the knowledge needed to cater for such a perspective. With this as a starting point, the purpose of this study is to advance knowledge of elderly-friendly planning, as well as identify ways in which Uppsala municipality could improve their planning procedures to better meet the needs of the elderly in the urban environment. The case study is based on document reviews of regulatory and planning documents linked to the development project of Ulleråker. In addition, five in-depth interviews have been carried out with actors involved in the planning process from an elderly perspective in Uppsala. The study identifies a number of factors of importance in creating an elderly-friendly urban environment. On the one hand, the result of the case study indicates that the municipality does not explicitly consider an elderly perspective in the municipal planning process. On the other hand, the same case study reveals that an elderly perspective is considered indirectly to some extent. Furthermore, the study highlights a number of areas of improvement in order to strengthen the elderly perspective in Uppsala. For instance, it is suggested that the municipality should broaden its view of the needs of older people in urban environments. In addition, the municipality’s handling of the issue should be reviewed to determine the extent to which different parts of the municipal organisation should be responsible for ensuring different factors in creating an elderly-friendly urban environment. Moreover, the case study also suggests that the dwelling issue of elderly people should be considered at an earlier stage in the planning process compared to what is done today. The conclusion indicates that increased knowledge about the elderly perspective in urban planning may raise the awareness of who we plan for, and how older people are affected by different decisions concerning the urban environment. Which can be understood as a precondition for sustainable development.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett. Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt. Tåget, bilen och flyget har alla förändrat världen och staden, och i framtiden kommer vi kanske förflytta oss med nya typer av till exempel supersnabbtåg. De kommer ge avstånd en allt mindre betydelse. Om vi använder oss av de förutsättningar en sådan ny infrastruktur ger, och bygger både horisontellt och vertikalt uppstår en ny typologi för staden. Stannar man vid detta inser man snart att det är en hissnande tanke, och det är just det som detta examensarbete  undersöker. Ett narrativt projekt som spekulerar i frågan om det här händer, kan då också det här hända? / If the world as a result of the climate changes will be much warmer, the conditions for how we plan cities, infrastructure and agriculture will be completely turned upside down. Parts of the world which today account for the world's food production will at just a few degrees of temperature change become unusable for cultivation. These changes may result in conflicts, and massive refugee flows. Changes of the climate zones will completely redraw the map of the world. In Scandinavia, is it likely that we will need to build societies and cities for millions of new immigrants. At the same moment Scandinavian countries are in the midst of the most fertile farmland in the world. And also, in one hundred years we must, notwithstanding this, double our food production globally. Our society gets more and more mobile and the infrastructure is developing more and more. The train, the car and the airplane as concepts have all changed the world and the cities when they where introduced. The future, might move us towards new types of super-fast speed trains that will give an even smaller importance to distances. And if we use the textures of these new infrastructures, it might lead us to build both horizontally and vertically. Then it appears a new type of typology of cities. If you stay at this thought, you realize that it is completely staggering, and that is exactly what the thesis project investigates. It is a narrative project that speculates on the question; "If this happens, might then also this happen?"

Energy demand projections are essential tools that enable policymakers, engineers, scientists, stakeholders and investors to assess the future energy needs of a country and understand the technical, economic, social and environmental costs associated with meeting this demand. Such tools become further indispensable in the case of developing countries, where past consumption trends alone cannot indicate the trajectory of their future energy demand. Transport is one of the largest consumers of energy among all the end-use sectors. In 2018, it accounted for almost 29% of the total final consumption (TFC) of energy and 65% of oil consumption in the world [1]. A key ingredient for economic growth, mobility is indispensable for access to employment, education, health care and other services and operating industrial and trade activities. This report describes an energy demand model of the transport sector for selected countries in Sub-Saharan Africa. The countries modelled are Angola, Côte d’Ivoire, Democratic Republic of the Congo, Ethiopia, Ghana, Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, South Africa and Tanzania. With the exception of South Africa, the transport sector in the focus countries is largely underdeveloped and outdated. Road transport dominates the energy demand for transport in the region today and this trend is projected to continue to 2040. The ownership of cars increases rapidly, especially in cities, but this growth starts from very low levels as the region is home to countries with the lowest ownership rates in the world. As in the case of emerging Asian economies, the fleet of two- and three-wheelers growsiiifaster than that of cars and a significant share of this growth comes from rural areas. Aviation is the largest non-road consumer of energy and this continues to 2040 as a consequence of rising GDP and rapid urbanisation. Rail and navigation lag behind current global levels but are projected to develop significantly to aid in achieving the industrialisation goals set out by the African Agenda 2063. In its current state, the sector faces major challenges like inadequate and poorly maintained infrastructure, dealing with increasing traffic congestion in cities, large-scale imports of second-hand vehicles with poor emission standards that affect air quality in cities, lack of safe and formally operated public transportation systems and insufficient consideration for the different mobility needs of women. Sound policymaking and investments in infrastructure have the potential to overcome or significantly reduce the severity of most of these challenges in the future. / Energibehovsprognoser är grundläggande verktyg som möjliggör för beslutsfattare, ingenjörer, forskare, intressenter och andelsägare att bedöma framtida energibehov för ett land och förstå de tekniska, ekonomiska och de miljömässiga kostnaderna förknippade med att möta detta behov. Dessa verktyg är än mer oumbärliga i fallet för utvecklingsländer, där tidigare förbrukningstrender enskilt inte kan indikera den framtida utvecklingen av energibehoven. Transport är en av de största förbrukarna av energi utav alla slutanvändningssektorer. Under 2018 stod den för nästan 29% av den totala slutförbrukningen (TFC) av energi och 65% av oljekonsumtionen i världen[1]. Som en nyckelingrediens för ekonomisk tillväxt är rörlighet oumbärligt för åtkomst till anställning, hälsovård och andra tjänster och drift av industri och handelsaktiviteter. Den här rapporten beskriver en energibehovsmodell av transportsektorn för utvalda länder i subsahariska Afrika. Länderna som har modellerats är Angola, Elfenbenskusten, Demokratiska Republiken Kongo, Etiopien, Ghana,Kenya, Mozambique, Nigeria, Senegal, Sydafrika och Tanzania. Undantaget Sydafrika så är transportsektorn i de utvalda länderna i stora delar underutvecklad och föråldrad. Vägtransporter dominerar energibehoven för transport i regionen idag och den här trenden förväntas pågå fram till 2040. Ägandet av bilar ökar kraftigt, framförallt i städer, men den här tillväxten sker från väldigt låga nivåer då länderna i regionen tillhör den grupp länder med lägst ägande i världen. Som är fallet med växande ekonomier i Asien, så växer flottan av två- ochivtrehjulingar snabbare än den för bilar och en signifikant andel av den tillväxten sker i lantliga områden. Flyg är den största förbrukaren utanför vägarna vilket förväntas fortsätta fram till 2040 som en konsekvens av växande BNP och snabb urbanisering. Järnväg och sjöfart släpar efter aktuella globala nivåer men förväntas att utvecklas signifikant för att uppfylla industrialiseringsmålen som finns uppsatta av African Agenda 2063. I det aktuella stadiet, så möter sektorn stora utmaningar som otillräcklig och dåligt underhållen infrastruktur, ökade trafikstockningar i städer, storskalig import av andrahandsfordon med dåliga utsläppsstandarder som påverkar luftkvaliteten i städerna, avsaknad av säker och officiellt driven kollektivtrafik samt otillräcklig hänsynstagande för kvinnors transportbehov. Sunt beslutsfattande och investerande har potentialen att övervinna eller signifikant reducera allvaret av de flesta av dessa utmaningar inför framtiden.