Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken. Statssuveränitet går att definiera i ett vidare och i ett snävare perspektiv. I den snävare så är det regeringens kontroll av dessa frågor som är avgörande medan det i den bredare handlar om folkets kontroll av dessa frågor. Vissa teoretiker anser att IMF conditionality underminerar statens suveränitet och statens nationella ägandeskap av sin inhemska ekonomiska politik och att dessa villkor därigenom också försvagar folkets möjlighet till självbestämmande. Dessa teoretiker anser med andra ord att staten håller på att förlora kontrollen över den politiska utvecklingen och då staten är det medium genom vilket folket är hänvisat till att utöva inflytande genom allmänna val så undermineras på samma gång folkens möjlighet att påverka den politiska utvecklingen. Statssuvuränitet undermineras således både i snäv och bred definition på grund av IMF conditionality. Vissa teoretiker anser att statssuveränitet endast försvagas i dess bredare och inte i dess snävare genom att folket förlorar i ägandeskap genom att regeringen genom IMF conditionality gör sig i högre grad oberoende av folkets vilja. Ytterligare andra teoretiker försvarar IMF conditionality och hävdar att det hela handlar om ett partnerskap mellan mottagare och givare där låntagarnationen inte har gett upp ägandeskap och att IMF conditionality finns som en garant för att reformerna genomförs på ett effektivt sätt. Mottagarnationen har frivilligt tecknat ett avtal med IMF och har frivilligt gått med på att genomföra dessa reformer så det nationella ägandeskapet har inte förminskats menar dessa teoretiker. Jag kommer i denna uppsats fram till att IMF conditionality de facto har en negativ inverkan på staters nationella ägandeskap och på dessa staters suveränitet både i bred och i snäv definition.

<p>Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?</p><p>Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.</p><p>Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.</p><p>Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare.</p><p>Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer.</p><p>Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet.</p><p>Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten.</p><p>Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2.</p> / <p>In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected?</p><p>The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building.</p><p>Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted.</p><p>The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels.</p><p>Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility.</p><p>The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility.</p><p>By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.</p>

Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.

This master’s degree essays aim was to analyse and to compare the descriptions of Sami people in three different types of sagas: Legendary Sagas, Sagas of Icelanders and Kings’ sagas. For this contribution, four Legendary Sagas, two Sagas of Icelanders and two Kings’ sagas were examined. The working hypothesis was, that sagas that were written closer to the narrative time were to be more realistic than episodes in sagas that were written significantly later. The results of the analysis of these sagas indicate that there are no significant differences between the different types of sagas and that the presentation of Sami people in these sagas is more affected by the writers worldview and intentions than the time they were written. / Das Ziel der vorliegenden Arbeit war es, die Beschreibungen der samischen Bevölkerung in drei verschiedenen Sagagattungen ­ Vorzeitsagas, Isländersagas und Königsagas ­ zu analysieren und zu vergleichen. Zu diesem Zweck wurden jeweils vier Vorzeitsagas, zwei Isländersagas und zwei Königsagas untersucht. Die aufgestellte Arbeitshypothese für die Untersuchung besagte, dass Sagas, die zeitlich näher zur Erzählzeit verfasst wurden, realistischer sein müssten als Sagas, deren Abfassungszeit deutlich später als die Erzählzeit ist. Die Ergebnisse der Untersuchung und Analyse zeigen jedoch, dass es keine signifikanten Unterschiede in der Beschreibung der samischen Bevölkerung zwischen den verschiedenen Sagagattungen gibt, und dass die Weltanschauung und die Intentionen der Sagaautoren einen stärkeren Einfluss auf die Beschreibungen haben als die Abfassungszeit.

No description available.

Den åldrande befolkningen ställer krav på samhällsplaneringen att skapa nya boendeformer för äldre. Syftet med den här studien är att undersöka äldres boendepreferenser och syn på att dela gemensamma ytor med Uppsala kommun som fallstudie. Uppsala kommun är medlemmar i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer sedan 2016 och antog 2020 strategin: äldrevänlig kommun som ett sätt att implementera äldrevänlig utveckling i många områden. Den här studien använder en blandad metod av både en kvantitativ och kvalitativ ansats med sekundära och primära data. Studien granskar styrdokument från Uppsala kommun gällande bostäder för äldre och presenterar intervjuer med tjänstepersoner från Uppsala kommun. Dessutom presenterar studien en kvantitativ enkätundersökning om äldres boendepreferenser samt kvalitativa intervjuer med äldre kvinnor boende i olika upplåtelseformer om deras syn på att dela gemensamma ytor med sina grannar som ett sätt att minska sin boendekostnad.  I studien identifieras vad för ytor man egentligen kan tänkas dela med sina grannar och varför vissa ytor är viktiga att ha i den egna lägenheten. Studiens resultat visar att de allra flesta inte vill dela ytor om de inte behöver, men att toalett och dusch är den främsta ytan man vill ha privat och att det blir allt viktigare när man blir äldre. Kommunen behöver planera för att skapa en större variation av bostäder för äldre i framtiden, delningsbostäder kan vara en lösning för de som har svagare ekonomi men även en lösning för att öka den sociala integrationen hos äldre och minska ensamhet.

Miljonprogrammet är benämningen på ett statligt stöttat konstruktionsmål om 1 miljon bostäder på 10 år, under perioden 1965-1975. Innan miljonprogrammet upplevdes en kraftig befolkningstillväxt till följd av så kallade babybooms och hög arbetskraftsinvandring, en stor bostadsbrist, en låg standard på bostäder där många hushåll saknade utrustning som anses basal idag, en kraftig ekonomisk tillväxt med ökade realinkomster som ökade efterfrågan på bättre och rymligare boenden samt ett utbrett problem med trångboddhet. Trots en ökad bostadsproduktion med bättre standard mellan 1945–1965 slog den statliga utredningen bostadsbyggnadsutredningen fast att det fanns ett fortsatt behov av ökat byggtempo. Slutbetänkandet av bostadsbyggnadsutredningen, kallad höjd bostadsstandard, kom år 1965 och därefter fattades beslutet om ett miljonprogram. Denna rapport syftar till att kartlägga de mest framträdande orsakerna bakom miljonprogrammet, jämföra dem mot dagsläget för att bedöma dagens behov samt undersöka vad som skulle göras annorlunda om det utfördes ett liknande program idag. Idag är befolkningstillväxten högre än den var då, både sett lång- och kortsiktig. Detta attribueras ofta till höga invandringstal, då födelsetalen varit förhållandevis låga. Det finns även en bostadsbrist, inte minst i storstadsområdena där befolkningstätheten ökat som mest. Trångboddheten har även ökat och det finns över 30 000 hemlösa i landet. Dock är trångboddheten svår att mäta idag, likväl hemlösheten, det uppskattas ett visst mörkertal på denna front och vissa andra aspekter är viktiga att se till, så som bostadsarea per person. Till skillnad från den låga bostadsstandarden som föranledde miljonprogrammet är en lägsta godtagbar standard lagstadgade idag, vilket säkerställt en fortsatt adekvat utrustningsstandard i hemmen. Andelen som lever under varaktigt låg ekonomisk standard har även ökat parallellt med att hyrorna per kvadratmeter höjts avsevärt jämfört med KPI, vilket har försämrat vissa delar av befolkningens möjliga efterfrågan på bostadsmarknaden. Det finns inget behov, eller samma möjligheter, till ett nytt miljonprogram idag. Däremot måste en fortsatt byggtakt säkerställas. Det finns olika åtgärder som kan vidtas för att säkerställa den, däribland är förslag social housing och införandet av marknadshyror. Dessutom finns ett behov av ekonomiskt tillgängliga lägenheter för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, de verktyg som finns för att stötta dem idag är bostadsbidrag och subventionering av hyror. Numera står miljonprogrammets bostäder inför renoveringsbehov och det finns andra miljökrav idag än när dessa konstruerades. Det medför en möjlighet att miljörenovera parallellt med de tekniska renoveringarna samt möjligheten att uppfylla de krav som finns för diverse miljömärkningar. Frågan idag är alltså inte om behovet för ett nytt miljonprogram, snarare skulle det kunna vara aktuellt med ett ”miljöprogram” för att säkerställa effektiviseringen av bostadsbeståndet. / During 1965-1975 the Swedish government initiated a state-funded program called “the million program”, which supported the goal of building 1 million homes in 10 years. During the period leading up to the million program there was a strong population growth due to a baby boom and high labor immigration. There was also a large housing shortage, a problem with low housing standards where many households lacked equipment that is considered basic today, strong economic growth with increased real incomes which lead to increased demand for better and more spacious housing as well as a widespread problem of cramped housing accommodations. Despite an increased housing production with a higher standard between 1945-1965, a governmental investigation called “bostadsbyggnadsutredningen” found that there was a continued need for an increased construction pace. The final report of “bostadsbyggnadsutredningen”, called “höjd bostadsstandard”, released in 1965 and then the decision was made to initiate the million program. This paper aims to identify to causes behind the million program, make a comparison between these and todays situation to determine the housing needs, as well as exploring what would be done differently if was made today. Today, population growth is higher than it was back then, both in the long and short term. This is often attributed to high immigration rates, as birth rates have been lower. There is also a housing shortage, predominantly in the metropolitan areas where the population density has increased the most. Cramped housing accommodations has also increased and there are over 30,000 homeless people in the country. However, cramped housing accommodations is difficult to measure, as is homelessness, there is an estimated hidden statistics in these numbers and certain other aspects are important to examine, such as the living space per person. In contrast to the low housing standard from before to the million program, a minimum acceptable standard is statutory today, which has ensured a continued adequate standard of equipment in homes. The proportion living with long-term low economic standard has also increased in parallel to rents per square meter being raised significantly compared with the consumer price index, which has worsened certain groups of the population's position in the housing market. There is neither a need, nor the same possibility to enact, a new million program today. There is a need to ensure a continued construction pace, however. There are various measures to corroborate this, including suggestions of social housing and the implementation of market rents. There is also a need for financially accessible apartments for those who have difficulty establishing themselves on the housing market, the tools available to support them today are housing and rent subsidies. Nowadays the homes made during the million program are in need of renovation and there are other environmental requirements than when they were constructed. This gives the opportunity for environmental renovations in parallel with the technical renovations they need and opens up the possibility to eco-label them. There is no need for a new million program, rather an "environmental program" could be relevant to discuss to further improv the housing stock. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie avKramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrningav skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera deproblem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet.Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politikersom har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors.Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg,främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styrskolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på ivilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lågabefolkningstätheten är elevernas pendling. Kommunens låga befolkningstäthet och valet avskolorganisation av små skolenheter i de mindre orterna får bland annat ekonomiskakonsekvenser för lärarnas tjänstetilldelning. Det minskande elevantalet ger pedagogiskakonsekvenser när skolorna riskerar att bli för små för att den pedagogiska kvaliteten skakunna upprätthållas. De ekonomiska konsekvenserna av det minskande elevantalet är ensämre resurstilldelning till skolan vilket riskerar leda till nedskärningar och omstrukturering.

Europa står inför en historiskt unik situation till följd av de demografiska förändringarna. Den historiska situationen beror på att andelen äldre på jorden ökar som ett resultat av drastiskt förbättrade hälsotillstånd tillsammans med mycket låga födelsetal i många länder, inte minst i Sverige. Studien ägnar sig åt att utforska och kartlägga strategier som svenska arbetsgivare använder för att stödja en förlängning av äldre medarbetares yrkesliv. Genom en tvärvetenskaplig metod av kvantitativa och kvalitativa analyser av organisationernas verksamheter, har mönster och hinder för åldersrelaterade anpassningar upptäckts. Resultaten avslöjar att en betydande majoritet av respondenterna inte genomför några specifika anpassningar för äldre arbetstagare. I stället är ospecificerade arbetsanpassningar den mest frekventa formen av åldersrelaterad anpassning bland de få organisationer som tillämpar sådana åtgärder. Brist på resurser, arbetsuppgifternas karaktär samt andra typer av anpassningar för samtliga medarbetare framstår som huvudhindren i arbetet med åldersrelaterad anpassning. Dessa resultat speglar äldre medarbetares situation på arbetsmarknaden och de utmaningar som medföljer den demografiska förändringen på makro-, meso- och mikronivå. Utifrån tidigare forskning och teorier används begreppen, push, stay, pull, jump och stuck för att skapa en nyanserad bild samt nå fördjupad insikt i hur dessa mekanismer påverkar äldre medarbetares pensionsbeslut. Genom att kartlägga och belysa organisationernas roll inom hållbart arbetsliv skapas en ökad förståelse kring meso-perspektivets betydelse i ämnet. Detta möjliggör det förändringsarbete som krävs för att skapa ett hållbart arbetsliv som gynnar de äldre medarbetarna, organisationerna och hela samhället.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten. Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.