Denna uppsats syftar till att undersöka hur maktrelationer mellan stad och land samverkar med maktrelationer mellan kvinnor och män samt vad det möjligen kan få för konsekvenser för den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att söka förståelse för hur tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering kopplat till glesbygd i norra Sveriges inland förhåller sig till dessa maktrelationer. För att göra detta görs en fallstudie av Åsele kommun i Västerbottens län. Uppsatsen utgår ifrån att det finns ett urbant tolkningsföreträde som medför att det urbana uppvärderas gentemot det rurala. Genom detta perspektiv studeras Åsele kommun och intervjuer görs med tjänstepersoner och konsulter som på olika sätt är knutna till den fysiska planering som bedrivs i kommunen. Den analytiska tolkningsramen utgörs av fyra dikotoma begrepp: 1) stad/land, 2) kvinna/man, 3) investering/stöd samt 4) utveckling/problem. Det material som analyseras är Åsele kommuns översiktsplan samt transkriberat material från ovan nämnda intervjuer. I uppsatsen framkommer det att den planering som bedrivs i glesbygd till stor del präglas av ett utifrånperspektiv. Då utifrånperspektivet är lokaliserat i städer och staden är priviligierad i förhållande till glesbygd kan detta få konsekvenser för det förhållningssätt som finns gentemot den planering som bedrivs i glesbygd. Det framkommer att det finns en kedja av parallella maktordningar som ger dubbla utslag, mot såväl förmågan att planera i glesbygd som involveringen av genus och jämställdhet i planeringen. I detta är könsmaktsordningen något som har begreppsliggjorts. I uppsatsens diskussion och slutsats myntar jag begreppet platsmaktsordning som jag menar kan begreppsliggöra maktrelationer mellan stad och land. Ett begreppsliggörande kan ge planerare ett verktyg att arbeta med dessa frågor. Jag hävdar att ett erkännande av att det existerar en platsmaktsordning genererar möjligheter till nya och utmanande perspektiv på planering i glesbygd.

Det lilla samhället är ett projekt som strävar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgångspunkt i problemet med avfolkningen av mindre städer fokuserar detta projekt på det lilla samhället Hällefors i Västmanland. Projektet är ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och på så vis stärka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster på textil för kommunhusets lokaler i Hällefors.

Många mindre landsbygdsamhällen idag krymper och avfolkas. Ofta rör det sig om gamla bruksorter som förlorat sin forna industri. Dessa samhällen ställs inför svåra utmaningar, som att befolkningen åldras, affärsverksamhets kundunderlag minskar och det råder ofta en brist av högutbildad arbetskraft. För att undersöka hur kommuner kan hantera problematiken görs för denna uppsats en fallstudie om en sådan kommun, Ljusnarsbergs kommun. Tidigare forskning om hur samhällen påverkas av avfolkning samt hur om hur avfolkning i Sverige ter sig används för att analysera Ljusnarsberg. För denna fallstudie har intervjuer genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, dessa två valdes genom ett målinriktat urval för att få både ett politikerperspektiv samt ett tjänstemannaperspektiv. Resultaten visar att man inom Ljusnarsbergs kommun inte fäster ett större fokus på befolkningsantalen. De försöker inte, likt många andra kommuner, locka nya invånare genom diverse olika kampanjer och projekt. Istället väljer man att fokusera sina resurser på kommunens kärnverksamhet för att göra den till en så god plats som möjligt att bo på. Detta görs då man menar att sådana projekt och visioner oftast är fruktlösa, de tror inte att enskilda kommuner kan vända den trend som finns genom hela landet. Detta förhållningssätt stöds av den tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur: - Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare - Biltestningsindustrin - Ökande naturturism - Bra serviceutbud - Exotisk natur och klimat - God infrastruktur På grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet. De söker också oftast aktivitetsbaserade, uppstyrda och fartfyllda upplevelser (satisfaction guaranteed). I Arvidsjaur finns det gott om exotisk natur, bred kompetens som kan ge en aktiv upplevelse av naturen, bra kommunikationer och brett serviceutbud. Vårt förslag blev ett upplevelsecenter för fysiska aktiviteter och tester i subarktiskt klimat, North Base. Anläggningen består av en byggnad med ett kallt inomhusvinterlandskap samt ett omgivande landskap med bilbanor på mark och is. I byggnaden finns ett hotell och en restaurang. I inomhusvinterlandskapet ska man bland annat kunna klättra glaciärvägg, bada isvak och lavinträna. / The starting point for our thesis project was to comment urbanization´s effect on rural villages by an architectural proposal. The project's first faze was an extensive analysis of the village Arvidsjaur. The second faze was the development of the proposal. The result became an innovation based on a fusion between the following qualities of Arvidsjaur: - The army's winter unit and special forces - Car testing industry - Growing nature tourism - Good service - Exotic nature and climate - Good infrastructure As a result of urbanisation nature tourism has increased significantly. The fastest growing group are those who want to visit nature but still have access to service and comfort. These people also seek activity based experiences. Arvidsjaur has an abundance of exotic nature, they have competence that can provide lively nature experiences and good communications and service. Our proposal is an experience centre for physical activities and tests in subarctic climate. The facility consists of a building with an indoor-winter-landscape, hotel and restaurant. And an outdoor landscape of racetracks on ground and ice. A visitor at “North Base” can climb a glacier wall, swim in ice cold water and train avalanche rescue among many other things.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie undersöka hur Uppvidinge kommun i centrala Småland arbetar med frågorna om pågående befolkningsminskning och pågående åldrande inom kommunen. Genom en intervjustudie har totalt sex tjänstemän från olika delar av den kommunala verksamheten valts ut för att besvara de frågorna om hur Uppvidinge kommun i dag förhåller sig till en befolkningsminskning och en åldrande population. Resultatet från intervjuerna visar att Uppvidinge kommun i dag har få planer vad det gäller att förhålla sig till befolkningsminskningen. Allt fokus ligger i stället på att göra kommunen mer attraktiv, för att på så sätt få fler människor att vilja flytta till kommunen. Gällande åldrandet i kommunen anser respondenterna att kommunen i framtiden kommer behöva vidta vissa åtgärder för att kunna upprätthålla den lagstadgade kommunala servicen. Som exempel lyfts en centralisering av vissa delar av den kommunala verksamheten fram som ett måste för att kunna upprätthålla tillbörlig service.

<p>Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.</p><p>Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.</p><p>För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.</p>

<p>Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.</p>

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen. Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure. Each region should promote and develop its own unique qualities as a way of stimulating growth. This disregards the former notion that the state should strive for regional growth to be achieved equally distributed within its boundaries. The thesis puts forward the view that this development could lead to an allowance for some regions to be neglected by the state. The findings in this study show that the measures that are put in to curb the stagnation in the municipality of Flen are made with difficulty and cannot be financed without external aid. The challenges are to a growing extent no longer managable by the municipality itself which brings me to a final conclusion that predicts that Flen could befavoured in a future municipal reform in which there are clearer connections to Stockholm and to other larger towns in the region, as well as a new delimitation that better takes the functional relationships of the population into account.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten. Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter. För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.