Diss. Linköping : Univ., 1999.

Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad. Det finns därmed skäl att uppmärksamma grönstrukturens betydelse för livsmiljön i staden och vilka värden som riskerar att gå förlorade om förtätning med bebyggelse sker på bekostnad av en minskad andel grönytor. Uppsatsens resultat består av två delar. Dels görs en fallstudie på Malmös stads översiktsplan för att undersöka kommunens långsiktiga planer för stadens grönstruktur respektive förtätning, och jämföra hur de samverkar och behandlas i förhållande till varandra. Andra delen av resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag som visar hur en tomt i Malmö skulle kunna utformas i syfte att kombinera förtätning med grönstruktur. Slutsatsen som kan dras av studien är att det möjligt att kombinera förtätning med en god tillgång till parker och grönytor i stadsmiljön. Översiktsplanen kan ge vägledning gällande kommunens bevarande och utveckling av grönstrukturen. Det är dock avgörande att översiktsplanens riktlinjer efterföljs på detaljplanenivå, vid bygglov och vid genomförandet av olika projekt för att begränsa exploateringen av grönytorna som kan ha viktiga värden för livsmiljön i staden. Vidare innebär en förtätning att stadens invånare bor tätare på mindre yta, och fler människor samsas om stadens offentliga rum. Detta ställer krav på parker och grönytor att hålla en kvalitet som tilltalar och gynnar ett brett spektrum av människor genom att innefatta en variation av funktioner. Funktionsblandning och yteffektivitet är ledorden när stadens grönstruktur utvecklas hand i hand med förtätning.

Licentiatavhandling Stockholm : Tekniska Högskolan, 2004.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm: Kungliga tekniska högskolan, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Studie om en medelstor kommun med omvänd urbanisering och vissa effekter av det fenomenet. / A study of reverse urbanization in a smal rural municipality in Sweden and some of its effects.

Syftet med denna uppsats är att studera Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv. Med inifrånperspektiv menas hur invånare i Torsby upplever kommunen medan utifrånperspektivet beskriver hur bilden av Torsby kommun speglas av media. Dessa två olika perspektiv jämförs för att identifiera eventuella likheter och skillnader för att se om dem representationella bilderna av en plats ”stämmer överrens” med den upplevda verkligheten det vill säga dem som lever på och brukar platsen. Utifrån studiens syfte utformades tre frågeställningar och dessa är följande:  Hur beskrivs landsbygden och Torsby kommun ur ett utifrånperspektiv (främst i media)?  Hur beskrivs Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv?  Vad förenar dessa perspektiv? För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkätintervju och en gruppintervju med 12 personer från Lekvattnet i Torsby kommun och sex politiker från kommunstyrelsen i Torsby kommun. Utifrånperspektivet försöker vi fånga genom att titta på tidningsartiklar i både Aftonbladet och Nya Wermlandstidningen. Vid studiens analys används olika kulturgeografiska teorier så som Lefebvres rumstrialektik och platsidentitet. Det som studiens analys påvisar är hur både in- och utifrånperspektivet är av vikt för att förstå helheten i en plats. Utifrån Lefebvres rumstrialektik går det utläsa hur dessa två perspektiv och även platsens fysiska gestaltning tillsammans utgör en mer nyanserad och verklig bild av Torsby kommun som inte kan manifesteras genom enbart ett perspektiv.

Urbanization has for a long time been a threat to our biodiversity. Epiphytic organisms such as lichens have been negative affected by traffic pollution and the new urban environment surrounding their old habitat (van Her 2001). Another epiphytic organism is the green algae Desmococcus olivaceus. Unlike lichens the green algae is favoured by polluted areas. The aim of this study was to investigate if time in urban environments affected the cover of the green algae on old oaks. 91 oaks were investigated in urban and rural environments in and around Linköping city, Sweden. Data were collected on cover from green algae, lichens and mosses and analysed with regard to the time in urban environment. There were no correlation between time in urban environments and the cover of the green algae, however, the presence of green algae on an oak increased by the time in urban environment. The results also indicated that green algae were distributed on the northwest side of the trunk, whereas lichens were distributed on the northeast side. This could be due to competition between the epiphytic groups. The study also contains findings of four exercises of outdoor education in the field of ecology for high school students. / Urbanisering har under en längre tid varit ett hot mot vår biologiska mångfald. Epifytiska organismer som lavar och mossor har påverkats mycket negativt av trafikutsläpp och den nya urbana miljön som omringar deras habitat. En annan epifyt är Desmococcus olivaceus, trädgröna. Trädgröna gynnas av trafikutsläpp, framförallt av svavel och kväve, till skillnad från många lavar. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida det finns något samband mellan antal år som en ek stått i urban miljö och mängden trädgröna som växer på den. I studien samlades data in om täckningsgrad för (i)trädgröna, (ii) lavar och (iii) mossor på totalt 95 ekar i urban- och landsbygdsmiljö i Linköpings stad med omnejd. Dessa data analyserades sedan med avseende på medelåldern av de fem närmsta husen. Resultatet visade på en stor skillnad i täckning av både trädgröna och lav i urban miljö i jämförelse med ekar i landsbygdsmiljö. Studien kunde inte finna något samband mellan trädgrönans täckningsgrad och tiden i urban miljö. Chansen att finna trädgröna på en ek ökade dock med ekens tid i urban miljö. Studien kunde visa på en tendens i vilka väderstreck trädgröna och lav föredrar att växa. Trädgrönan tenderade att växa på nordvästra sidan av stammen medan laven växte frekvent runt hela stammen men i högsta grad på den nordöstra sidan. Studien innehåller också resultat i form av fyra övningar för undervisning i och med hjälp av naturen för biologilärare.

Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna. I analysen möts deras svar med studiens teoretiska referensram och det påvisar att högskoleförberedande män och kvinnor vill migrera medan yrkesförberedande män och kvinnor hellre stannar kvar i kommunen. Anledningen till migration handlar om en hindrad personutvecklig samt försämrad tillgänglighet. Slutsatsen är genom att engagera de ungdomar som stannar kvar på orten igenom det sociala kapitalet i form av nätverk, kan kommunen öka ungdomarnas engagemang och därmed övertyga andra att stanna samt sprida en god anda.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser. Orsakerna som identifieras och analyseras är; Internationella makroekonomiska strukturers påverkan på landsbygdsbefolkningen i Latinamerika. Forskningen visar att strukturanpassningsprogrammen utarmat bönder i Latinamerika, varpå de tvingats flytta in till städerna, där de hamnat i slummen. Flykten från våld och förtryck på den Latinamerikanska landsbygden. Forskningen visar att inslag av våld och förtryck av Latinamerikanska bönder under 1900-talets andra hälft lett till kraftig inflyttning till storstäderna. Drömmen om ett liv i storstaden. Forskningen visar att modernisering av Latinamerikanska städer och ekonomisk tillväxt har lockat många människor från landsbygden, som inte lyckats sysselsättas och därför fastnat i slummen. Avskärmning och utrensning. Forskningen visar att segregationen i flera Latinamerikanska storstäder upprätthålls av lokala politiker för att upprätthålla en vacker fasad och därmed stadens anseende. Konsekvenserna som identifieras och analyseras är följande; Slumgeologiska konsekvenser. Forskningen visar att risken för exempelvis jordskred ökar när informella bosättningar hamnar på geologiska riskområden och att kåkstäder är extra känsliga för naturkatastrofer. Hygieniska konsekvenser. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta finns vid öppna avlopp och dräneringar och att detta får förödande konsekvenser för sluminvånarnas personliga hygien och hälsa. Industriers påverkan på närliggande områden. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta växer fram kring industrier som genererar giftiga utsläpp, som i sin tur påverkar hälsan hos nära boende. Vattenbrist. Forskningen visar att det generellt sett råder svår vattenbrist i Latinamerikanska städers socioekonomiska periferi och att detta kan få förödande konsekvenser för invånarnas hälsa. Trångboddhet och överbefolkning. Forskningen visar att detta är vanligt i den socioekonomiska periferin i Latinamerikanska storstäder och att detta ger upphov till bl.a. rapid bakteriespridning. Ett ökat bilanvändande i slumområden och ökad trafikolycksrisk. Forskningen visar att många Latinamerikanska storstäders infrastruktur inte är anpassad till den kraftiga befolkningstillväxten i den socioekonomiska periferin, vilket leder till många trafikolyckor.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärarna för årskurs 7-9 i Kalmar tätort uppfattar arbetet med stora skolklasser och deras interaktion med eleverna, samt hur relationen ser ut mellan urbanisering och det ökade elevantalet för skolklasser i årskurs 7-9. De frågeställningar som undersökningen baseras på är: hur ser relationen ut mellan urbaniseringen till Kalmar tätort och skolklassernas storlek? Samt vilka uppfattningar har ämneslärare i Kalmar tätort om deras interaktion med stora skolklasser? I studien har fyra kvalitativa intervjuer gjorts för att få förståelse kring lärarnas perspektiv på hur undervisningen sker i större klasser. I undersökningen är det flera viktiga teoretiska begrepp som har använts som teoretiska ram. Tätort, urbanisering, landsbygd och skolans förändring är några begrepp som använts för att undersöka och besvara de två frågeställningarna. Studien visar att befolkningen i Kalmar tätort ökar, men det är inte urbaniseringen som är den främsta faktorn utan det är framförallt andra orsaker. Det är bland annat invandring och ökat barnafödande som är den största orsaken till att Kalmar ökar i befolkningsmängd. De lärare som deltar i denna studie beskriver att arbetsbördan ökar när det är fler elever i klasserna. Skolan och kommunens ekonomiska situation påverkar i hög grad hur klasserna ser ut. Om lärarnas arbetsbörda minskar och att skolorna har bättre ekonomi så skulle det leda till att lärarna och eleverna har mer tid till att öka kunskapsutvecklingen.