För att möta de klimatförändringar som uppkommer i och med en snabbt ökande urbanisering behöver vi vara proaktiva när vi planerar våra städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är viktiga att bevara i en snabbt växande stad då de har en stor gynnsam effekt på naturen. Genom att värdera, kvantifiera och identifiera en stads ekologiska gröna och blå värden, det vill säga växter och vatten, samt dess ekosystemtjänster, kan den hållbara staden konkretiseras vilket bidrar till att den blir lättare att förstå för yrkesutövare, beslutsfattare och allmänheten. Ett sätt att kvantifiera stadens grön-blå ytor är att räkna ut ett områdes grönytefaktor (GYF) genom att sätta olika värden på de ekosystemtjänster som finns i ett område. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur ekosystemtjänster kan inkluderas i planprocessen för att skapa en hållbar stads- och boendemiljö. Målet med studien är att undersöka hur behovet av GYF-verktyget ser ut i planprocessen. Detta är viktigt för att säkerställa och bevara ekosystemtjänster i urbana områden. Studien är en jämförande fallstudie som inkluderar en GYF-beräkning med hjälp av GIS samt en platsanalys i Hammarby Sjöstad. Resultatet jämförs sedan med tre kvarter i Norra Djurgårdsstaden. Intervjuer genomförs även med sakkunniga inom området för att ge studien legitimitet. Resultatet visade att GYF-värdet inte skiljer sig avsevärt mycket mellan de valda kvarteren. Däremot är balanseringen väldigt låg i Hammarby Sjöstad till skillnad mot kvarteren i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visade även att ett godkänt GYF-värde inte motsvarar upplevelsen av gården enligt platsanalysen samt att verktyget har utvecklingspotential. Grönytefaktor är ett initialt bra verktyg för att lyfta upp frågor kring ekosystemtjänster men på sikt handlar det om att bygga och planera annorlunda än vad vi gör idag. Denna studie har resulterat i tio kriterier som bör beaktas i planeringen av kvarter i täta områden för att stärka ekosystemtjänsterna i staden. / We need to be proactive when it comes to planning our cities to meet the challenges that arrive with rapid and increasing urbanization. It’s important to preserve biodiversity and ecosystem services in a rapidly growing city since they have a great positive effect on our environment. The sustainable city can be defined through a valuation, quantification and identification of the ecological values and ecosystems in the urban area. One approach to quantify important socio-ecological ecosystem services is to calculate an areas eco-effective surfaces by using the Biotope Area Factor (BAF) tool.This study aim to increase the knowledge of how ecosystem services can be included in the planning process to create a sustainable city- and living environment. The goal of this study is to explore the requirements of BAF in the planning process since it’s important to assure and preserve ecosystem services in urban areas. The study is a comparative case study that includes a BAF-calculation with GIS and an analysis of the courtyards in three blocks in the suburb Hammarby Sjöstad, Stockholm. The result is then compared with three cityblocks in Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Interviews with experts are also included to give the study legitimacy. The result shows that the BAF-value does not differ between the chosen blocks in the districts, although the balancing was very low in Hammarby Sjöstad compared to Norra Djurgårdsstaden. The result also showed that the experince of the courtyard does not correspond to the achieved BAF-value and that the BAF-tool used in this study has developing potential. The BAF-tool is initially a good tool too enhance issues about ecosystem services but in the longterm we need to build and plan differently compared to how we build and plan today. This study has therefor resulted in ten criterias that should be considered when planning in space limited urban areas to enhance ecosystem services in the city.

Syftet med detta examensarbete i ämnet ”Byggd Miljö” är att undersöka Stockholm stads satsning Norra Djurgårdsstaden, med fokus på hållbar utveckling. Studien granskar hur Stockholm stad definierar och använder sig av begreppet hållbar utveckling inom marknadsföringen av den nya stadsdelen. Det har blivit en stor efterfrågan på hållbar utveckling inom nya byggnationsprojekt bland ledande storstäder idag, där Stockholm stad använder sig av Norra Djurgårdsstaden för att utmärka sig globalt inom hållbar utveckling. I vår studie har vi som mål att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden bidrar med hållbar utveckling till Stockholm stad, samt hur detta behand- las utifrån olika hållbarhetsperspektiv. I detta projekt ser vi olika föreställ- ningar om hur området kan vara en vidareutveckling av Hammarby Sjöstad i det faktum att platsen inte behandlar begreppets innebörd till fullo. I huvudstaden råder just nu en stark bostadsbrist, främst på hyres- rätter, vilket kan skapa dispyter mellan vad som efterfrågas och vad som prioriteras. Om inte det sociala hållbarhetsperspektivet inkluderas, ses projektet Norra Djurgårdsstaden fortfarande som hållbart, eller kommer begreppets innebörd bara utgöra en del av platsmarknadsföringen? / The aim of this Bachelor Thesis in the subject ”Built Environment”, is to explore the establishment of the project Norra Djurgårdsstaden focusing on sustainable development, set in the City of Stockholm. The study ex- amines how the City of Stockholm defines and uses the concept sustain- able development as a part of their marketing. There is a great inquiry in the metropolises of sustainable development in new building projects today, where the City of Stockholm uses Norra Djurgårdsstaden as a way to distinguish their self’s globally in sustainable development. Our goal in this research study is to examine how Norra Djurgårdsstaden can contribute with sustainable development to the City of Stockholm, and how it’s being handled from all the different sustainable perspectives. In this project, we see different assumptions of how this area can be a further development of the district Hammarby Sjöstad, in the fact that this place does not treat the conception fully. The capital faces a great housing shortage today, firmly on rental apartment, which can cause dis- putes between what’s being inquired and what’s being prioritized. If the social perspective of sustainability is not included, can the project Norra Djurgårdsstaden still be seen as sustainable, or will the meaning of the conception only constitute a part of the place marketing?

This case study investigates modernity and its emergence with mortality and health service measures as starting point during the period between 1895 and 1917 in Karlstad. The studies investigation material comes from source material from The Statistical Central Bureau, The Health Service Board in Karlstad, and from Karlstad Municipality ́s Technical Board. The material has through a quality, and quantity based work and production method made it possible to answer the case studies questions. To be able to understand the study ́s result from a modernity point of view, Anthony Gidden ́s modernity theory is being used. The studies results show that in Karlstad there has been a densifying development in several of the modernity ́s fields during the years that have been researched. This densifying development has lead to that the every day life of the population has in some extent changed. This period of time is also characterized as a time with an evolved sense of responsibility regarding the health service profession. During this time of modernization there was a decline of the public and the gender specific death rate in the city in the same time as tuberculosis developed into the most common cause of death for the rest of the population. However the change of this cause of death group looked somewhat different between the divided aged based groups that were examined. These results also give indications on certain individual health service measures positive affects on mortality in the city. Even here it seems that de development has been quite different between the different aged based groups that were examined. This case study ́s result both contradicts and strengthens earlier research in this area. / Denna fallstudie undersöker modernitetens framväxt, med dödlighet och hälsovårdsåtgärder som utgångspunkt i Karlstad under perioden 1895-1917. Studiens undersökningsmaterial utgörs av källmaterial från Statistiska Centralbyrån, Hälsovårdsnämnden i Karlstad samt från Karlstads kommuns tekniska nämnd. Materialet har genom både ett kvalitativt och kvantitativt arbets- och framställningssätt möjliggjort att besvara studiens frågeställningar. För att förstå studiens resultat utifrån ett modernitetsperspektiv nyttjas i studien Anthony Giddens modernitetsteori. Studiens resultat visar att det i Karlstad skedde en förtätning på flera av modernitetens områden under de år som undersökts. Denna förtätning bör ha bidragit till att det vardagliga livet för befolkningen i viss mån förändrades. Perioden kännetecknas även av en ökad medvetenhet och ansvarskänsla kring det hälsovårdande arbetet. Under denna tid av modernisering skedde en nedgång av det allmänna och könsspecifika dödstalet i staden, samtidigt som olika former av tuberkulos utvecklades till den vanligaste dödsorsaken för den totala befolkningen. Dock såg förändringen av denna dödsorsaksgrupp något olika ut mellan de skilda åldersindelade grupperna som undersökts. Resultatet visar även att finns indikationer på vissa enskilda hälsovårdsåtgärders positiva inverkan på dödligheten i staden. Även här verkar utvecklingen ha skilt sig något mellan de olika åldersindelade grupperna som undersökts. Denna studies resultat både problematiserar och bekräftar tidigare gjord forskning.

Titel: Din Bil, min bil, vår framtid - En studie om de utmaningar svenska bilåterförsäljare står inför, och hur de i framtiden kan anpassa sin verksamhet. Författare: Joacim Bäckman och Emil Engström Handledare: Åsa Lindström Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet, inriktning marknadsföring. Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2017 Forskningsfråga: Vad påverkar svenska bilbranschens utveckling och på vilka sätt kan bilåterförsäljare anpassa verksamheten efter framtidens förändringar? Bakgrund och problemområde: Bilen fyller en viktig funktion i många människors liv. Den förenklar vardagen och är individens väg till total frihet och mobilitet. Men, idag finns såpass mycket bilar att resultatet inte alltid är total frihet. Trafik och miljöproblem ökar parallellt med urbaniseringen. Samtidigt är innovationstakten hög och bilar är nu såpass miljövänliga och teknologiskt avancerade att bilen inte är en produkt av det förflutna, utan för framtiden. Frågan blir då vilka som kommer ha en bil, och hur de kommer köpa och använda sin bil. Yngre generationer växer upp med andra värderingar och hur bilåterförsäljare ska anpassa sin verksamhet efter dessa är en komplex, men central utmaning att förstå och lösa. Det pågående paradigmskiftet kräver att aktörer som Din Bil arbetar proaktivt för att möta framtiden. Syfte: Studien har både teoretiska och praktiska syften. Det teoretiska syftet är att identifiera och beskriva de faktorer som kommer påverka den svenska bilbranschen. Dessa ligger till grund för det praktiska syftet att ge rekommendationer till hur Din Bil kan anpassa sin verksamhet och försäljning. Det praktiska syftet inkluderar även att ge förslag till hur Din Bils bilhall ska anpassas och utformas. Dessutom har studien i syfte att skapa underlag för fortsatta studier inom svensk utveckling av bilförsäljning. Metod: Problemområdet är relativt outforskat och studien har därför tagit utgångspunkt i verkligheten genom en induktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen är vidare explorativ i sitt sätt att anta en osäker framtid, men beskrivande av faktorer och samband. Slutsats och implikationer: I studien dras slutsatsen att det finns fem starka faktorer som i en komplex kombination kommer påverka den svenska bilbranschens utveckling. De teoretiska implikationerna beskriver vad som händer med utvecklingen av urbanisering, miljö, generationsskiftet, erbjudandet, och bilen som produkt. De praktiska implikationerna redogör för hur Din Bil proaktivt kan anpassa sin verksamhet efter dessa. Centrala förslag presenteras kring betydelsen av kundrelationen, digitala och teknologiska inslag, marknadsföring och bilhallens utformning.

This is a historical study of the political process connected to closures and reorganizations of schools in the rural municipalities Stenbrohult, Göteryd and Virestad in Sweden during the years 1954-1970.The main source material used in the study are protocols from meetings with the city councils and the local education committees. Articles from the newspaper Smålänningen are used as a complement to the protocols. The study shows that all three of the municipalities went through big changes when it comes to education and schools during the period. The number of schools were reduced from 20 in 1954 to 7 in 1970. The main reasons that the schools were reorganized was that old school buildings were in bad condition, the number of students in rural areas were diminishing and small schools with only a few students were too expensive. Urbanization and centralization seem to have been important factors that contributed to the closing of many schools.

<p>High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are now</p><p>threatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure that</p><p>these people will have enough food without compromising the needs of future generations</p><p>will be a demanding task for politicians and decision makers. is paper has shown that</p><p>Havanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis that</p><p>occurred aer the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed. But wrongly handled, they might create a disaster for thousands of poor people.</p>

High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are now threatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure that these people will have enough food without compromising the needs of future generations will be a demanding task for politicians and decision makers. is paper has shown that Havanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis that occurred aer the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed. But wrongly handled, they might create a disaster for thousands of poor people.

Sverige är idag det EU-land som urbaniseras allra snabbast och mer än var femte svensk lever nu i en storstad. Utvecklingen kan delvis härledas till en strukturomvandling i ekonomin, från en industriell till en post-industriell ekonomi, med stark tillväxt i branscher som driver den urbana utvecklingen. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen sker dock på bekostnad av en folkminskning i många lands- och glesbygdskommuner. Människor och företag lämnar orter i brist på arbete och kvar lämnas en försvagad skattebas som ska finansiera skolor, vård och andra offentliga tjänster.Genom platsmarknadsföring; ett långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats, lyckas dock många genomgå framgångsrika transformationer i kombination med rätt investeringar vilket skapar nya villkor och förstärkt attraktivitet. I Sverige finns idag 290 kommuner som i många fall samarbetar men som också konkurrerar om invånare, investeringar och turism. Frågan om platsers varumärken har under det senaste decenniet utvecklats från att primärt handla om insatser för att locka turister till att i många fall bli en del av en sammanhängande strategi för att utveckla en plats i en viss riktning. Det beror bland annat på att städers och regioners ekonomiska utveckling inte sällan påstås vara beroende av att platsen uppfattas som attraktiv, dynamisk och därmed värd att besöka, flytta till eller investera i.Speciellt landsbygdskommuner har stora möjligheter att fokusera på dess fysiska miljö, rekreationsmöjligheter och kvaliteten på de tjänster som kommunen erbjuder i sina marknadsföringskampanjer i syfte att locka nya invånare. Urbanisering, teknisk utveckling och globalisering skapar inte bara utmaningar, de genererar också stora potentiella motkrafter och möjligheter som landsbygdskommuner kan dra nytta av. Med gemensamma satsningar kan en kommun lyckas lyfta fram områdets kvaliteter och förstärka dess erbjudande gentemot potentiella målgrupper. De kan locka till sig företag och utveckla ett näringsliv som skapar nya arbetstillfällen som kan få folk att stanna kvar och skapa en flyttström till dessa orter.I denna studie kartläggs därför hur svenska landsbygdskommuner med negativ befolkningsutveckling arbetar med platsmarknadsföring och varumärkesbyggande insatser i syfte att locka nya invånare. Kartläggningen görs genom sju semi-strukturerade intervjuer i fem utvalda kommuner och syftar till att identifiera orsakerna till de eventuella problem och brister som finns i landsbygdskommunernas arbete med frågorna. Genom att undersöka hur integrerade de varumärkesbyggande insatserna är i arbetet med platsmarknadsföring syftar studien även till att skapa förståelse för vilken roll en kommuns varumärkesarbete har i arbetet med att vända en negativ befolkningsutveckling. / Sweden has the fastest growing urbanization of all the EU countries, with more than a fifth of the population now living in urban areas. A development driven by a restructuring of the economy from an industrial to a post-industrial economy, with a rapid growth in sectors that drive urban development. Population growth and urbanization takes place at the expense of a population decline in many rural municipalities where people and business leave due to lack of work, leaving a weakened tax base meant to fund schools, health care and other public services.By place marketing; a long-term and strategic work that strives to change, improve or enhance the image of a place, places can achieve successful transformations, combined with the right investments, creating new conditions and enhanced attractiveness. There are currently 290 municipalities in Sweden. Municipalities that in many cases cooperate but also compete for residents, investment and tourism. The question of place brands has in the past decade evolved from being primarily about efforts to attract tourists to - in many cases - become part of a coherent strategy for developing a place in a certain direction. It is partly due to urban and regional economic development often claimed to be addicted to the place perceived as an attractive, dynamic and therefore worth visiting, moving to or investing in.Especially rural municipalities have plentiful opportunities to emphasize its physical environment, recreational opportunities and the quality of services offered by the municipality in their marketing campaigns to attract new residents. Urbanization, technological development and globalization does not only creates challenges, they also generate great potential counter-forces and opportunities that rural communities can benefit from. With joint ventures municipalities can manage to highlight the area's qualities and reinforce the offer in terms of service and welfare services offered. It can attract companies and develop an economy that creates new jobs and get people to stay in the municipality and create a migratory stream to these locations.This study, written in Swedish, identifies how rural municipalities with a population decline in Sweden are working with place marketing and brand-building efforts in order to attract new residents. The survey is done through seven semi-structured interviews in five selected municipalities and aims to identify possible problems and shortcomings in rural municipalities' work on these issues and what its causes are. By examining how integrated the brand-building efforts is in the place marketing, this study also aims to create an understanding of the role that a municipality's branding has in the strive for reversing negative population growth.

Sustainable urban development is a concept that has become increasingly important as the urbanization continues and more and more challenges are focused to the cities.  The Swedish government and authorities regulates and sets goals for how a sustainable urban development is to be achieved. These laws and goals are vaguely defined, which leads to disputes between the actors about how the term should be interpreted. By examining Västermalms Strand, an urban development project in Stockholm, this study strives to describe how involved actors interpret the concept of sustainable urban development and what the consequences of this are for urban development in Stockholm from an ecological, social and economic perspective. A case study has been carried out where a document study and interviews have been conducted. The interviews were conducted with four key actors from the private and public sector. The study shows that there exists no unified definition of what sustainable urban development is among the interviewees. Possible consequences of this are that the economic aspect can gain higher priority than the ecological and social, this because the economics of a project rarely can be compromised. However, there is a large common desire to develop a good city, which can be seen as a prerequisite for future sustainable urban development in Stockholm.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.