This essay is about how Östergötland County Museum and Gotland museum use the social network Facebook to connect and communicate with their visitors/followers. It is also about the followers and the experience they get. Two interviews were made with staff from the museums to answer why and how the museums use Facebook. There were also two questionnaires sent to the museums' Facebook followers. The Facebook followers have given answers about why they follow the museums but it also sheds light on age and gender of the followers. The purpose of the essay has been to explore the field of research and the relations between the museum and the followers. Some of the conclusions are: Gotland museum wants a dialog with the visitors and Östergötland County Museum wants to be socially relevant, but none of them have managed to achieve that yet. Many of the followers that have answered the questionnaires are women in the age of 35 to 54. This doesn’t mean that the museums' followers mainly consist of women. In this research field there are much more to explore.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ge förslag till hur regionen Kalmar/Öland kan stärka varumärkets attraktionskraft gentemot besökare. Grunden för de förslag som ges kommer baseras genom analys av följande frågeställningar:  På vilket sätt arbetar regionen med att profilera sitt varumärke mot potentiella besökare?  Vilken uppfattning finns av regionens varumärke hos potentiella besökare? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ och kvantitativ fallstudieundersökning bestående av fem intervjuer samt en enkätundersökning. Fallstudien innefattade destinationerna Kalmar och Öland. Intervjuerna gjordes med representanter från både Kalmar och Öland samt med varumärkesbyggare. Enkäten genomfördes i åldersgruppen 18-30 där respondenterna aldrig hade besökt destinationerna. Reslutat och slutsatser Uppsatsens syfte har besvarats genom att presentera förslag till hur regionen Kalmar/Öland genom samarbete kan stärka sitt varumärke gentemot besökare. Frågeställning ett gällande hur regionen Kalmar/Öland arbetar med att profilera dess varumärken mot potentiella besökare har presenterats där Kalmar har ett varumärke som vill förmedla en mängd olika saker. Vi har uppfattat budskapet som otydligt och spretigt vilket kan anses vara en svaghet. Öland har till skillnad från Kalmar inte jobbat medvetet kring varumärkesbyggande men tar i skrivande stund fram en turismstrategi inklusive en varumärkesanalys för destinationen. Frågeställning två gällande hur regionens varumärke uppfattas har presenterats och visat att Öland har en tydlig och enhetlig bild som en semesterö där sol och bad ligger i fokus vilket, till viss del, stämmer överens med vad representanter från destinationen vill att Öland ska förknippas med. Kalmar förknippas inte lika tydligt med det som de vill förmedla och det finns inte en lika enhetlig bild av Kalmars varumärke jämfört med Ölands.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats. Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.

Historiska tragedier har visat på den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstå på arenor och platser där det vistas många människor. I en publik finns alla typer av människor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera säkerhet till en bred målgrupp som har fokus på upplevelsen av evenemanget. Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur ansvariga på arenor arbetar och interagerar kring säkerhet med besökare på en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats. Resultatet framhäver att säkerhet och trygghet ligger högst på prioritetslistan både hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och därmed resurser påverkar förutsättningarna för arbetet och därför kan arbetssättet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste åren och fungerar väl. Även om det sett till lagar och regler finns en tydlig ansvarsfördelning ser flera arenor sig som en form av kontrollant gällande vissa säkerhetsaspekter. Det finns flera utmaningar, bland annat eftersom riskuppfattning är subjektiv och varje evenemang unikt. Planering och analys är därför viktigt, med hänsyn till bland annat typen av evenemang, förväntad publikbild, aktuell hotbild och lokala förutsättningar. Sociala medier har öppnat upp nya möjligheter kring information och dialog men också nya risker då okontrollerad information snabbt kan spridas. Erfarenhetsutbyte mellan arenorna verkar i dagsläget till största delen ske informellt trots att forskning visar att genom att lära sig från sina egna och andras misstag kan nya misstag undvikas eller konsekvenser lindras. Resultatet tyder på att utvecklingen kring säkerhetsinformation går mot en mer proaktiv approach och att trygghet och service är nyckelord. Framtiden finns i ett gemensamt ansvar - ”see something, say something”. / Historical events have shown the potential danger and the serious and sometimes tragic consequences that can occur at arenas and places where large crowds are gathered. There are several challenges when communicating safety to a broad audience whose focus lays on the event and its adventures. The purpose of this study is to examine how managers at arenas operate and interact around the safety of visitors in an arena. A total of six qualitative interviews with eight people who work with arenas was done and thematically analysed. The results of the study show that safety and security are on top of the priority list of both the arenas and organizers. The organisation’s size and thus resources affects the conditions for work and therefore the approach can differ. Although there is a clear division of responsibilities in terms of laws and regulations most arenas consider themselves as a form of controller on certain fundamental aspects of safety. Collaboration between stakeholders and government has evolved during the last years and is considered to be good. There are several challenges since risk perception is subjective, and also because each event is unique. Planning and analysis is therefore crucial, taking into account the nature of the event, expected audience, potential threats and local conditions. Social media has opened up new possibilities related to information and dialogue but also new risks since uncontrolled information can spread rapidly. Exchange of experience between the arenas appears to mainly be done informally, although research has shown that by learning from own and others' mistakes, new mistakes can be avoided and potential impacts milder. The result shows that there is a movement towards a more proactive safety approach and that safety and service are key factors. The future will hold a shared responsibility - “see something, say something”.

The purpose of this thesis is to strengthen the state of knowledge and understanding of visitors use of the library area at Skellefteå city library based on the development of guidelines for how to work with the future library area based on Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen, Skot-Hansen’s (2012) model of the four-spaces. The model contains four important spaces for libraries; the learning, the inspiration, the meeting and the performative space and all of them interact in an ideal library. The research question in this study is: How does the library in Skellefteå work as an inspiring, learning, meeting and performative space? And according to these questions, what kind of model should a new library have according to the four-spaces? The research method that is used in this study is Given and Leckie´s observational method the seating sweeps and complementing interviews with both visitors and one of the managing librarians. The result illustrated that the most common activity was the physical search for books among children, young adults and adults. For elderly people and especially men the most popular activity was reading the newspaper. These findings showed that the library is used primarily as learning and meeting space for adults but as an inspiring and performative space only for the younger children.

Ett examensarbete om modebloggar för herrar/män. Hur ska modebloggen utformas för att uppfattas som en effektiv informations- och kommunikationskanal? Vilka betydelsefulla säljande argument är särskilt intressanta i modebloggar för män? Hur skall bloggen kommuniceras för att attrahera många läsare och aktiva deltagare?Vi har studerat om det finns ett behov av modebloggar hos män.A thesis about fashion blogs for men. / Program: Butikschef, textil och mode

The main goal of this study is to examine customers’ internal motivation and to investigate how motivational factors affects re-visits within music festivals. The study focuses on a customer perspective and has a quantitative approach. In order to obtain empirical data, the study has conducted a survey with 157 participants from ages of 18- 64. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) was used to generate the empirical data and was computed into Linear regression, Cronbach’s alpha and Mean values. Results showed that entertainment and novelty were positive towards return visitation. Socialization and excitement turned out to be two factors that motivated visitors internally but had no significant effect on their decision to make a return visitation. / Denna studies syfte är att undersöka kunders interna motivation och se hur motivationsfaktorer påverkar återbesök inom musikfestivaler. Studien fokuserar på ett kundperspektiv och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. För att få fram empirisk data har en enkätundersökning genomförts med 157 deltagare från åldern 18-64. Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS) användes för att generera empiriska data och analyserades med linjär regression, Cronbachs alfa och medelvärden. Resultat visade att underhållning och nymodighet var positiva gentemot återbesök. Socialisering och spänning visade sig vara två faktorer som motiverade besökare internt väldigt högt men hade ingen betydande effekt på deras beslut att göra ett återbesök.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

Syftet och målet med denna studie var dels att undersöka fenomenet överturism genom att titta närmare på större europeiska städer såsom Barcelona och Venedig. Men även gå på djupet med hur detta fenomen har uppstått och ifall det kan appliceras på vår egen hemstad Stockholm, och specifikt Gamla Stan. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med både näringsidkare och lokalbefolkning hoppas vi få en bättre förståelse för hur avtrycket av turister manifesterar sig i överturism och ifall det finns en generell attityd gentemot detta. Vi bör ha i åtanke att, generellt sett så kommer turister till Gamla stan (som är en huvudattraktion för de miljoner besökare Sverige årligen tar emot) med all säkerhet att spendera tid på ön, på grund av dess centrala läge och möjligheten att gå igenom stan på så pass kort tid. Utöver det ekonomiska avtryck som detta medför har det också en påverkan på lokalbefolkningen, som möts av ett ökande antal besökare för varje år, särskilt under de tre sommarmånaderna. Medan fler ur lokalbefolkningen ser turisterna som orörliga objekt och i vissa fall störningsmoment så erkänner näringsidkare turisternas betydelse för deras verksamhet, och att affärsrörelser på något sätt är beroende av turister då de säkrar deras överlevnad. / The purpose and aim of this study is to through carefully examining the phenomenon of overtourism by looking closely at other major European destinations such as Barcelona, Venice, Dubrovnik and Santorini, go in depth with how this phenomenonhas appeared and perhaps if it can be applied to our home city of Stockholm, and specifically the Old Town, “Gamla Stan”. By conducting qualitative interviews with both business owners and residents we hope to get a better understanding of how the impact of tourists applies itself and if there is a certain attitude towards this. Not only is it clear that this phenomenonhas brought changes to many destinations over the last few years. In Barcelona the attitude towards tourist has reached almost violent levels, with some cases of locals attacking tourists and targeting traveling group with slogans etc, We have to consider that in general, people that visit Gamla Stan, which is a major attraction for the millions of tourists that travel to Stockholm every year, almost certainly will spend at least some time on this island because of its central location and convenient walk-through possibilities. Besides the economic imprint this also affects the local residents, who are faced with a growing number of visitors, especiallyin the three summer months.

Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.