Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas. / Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model.                                 The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners.