Syftet med studien var att undersöka studentidrottares upplevelse av att kombinera studier påakademisk nivå med elitidrott på ett Riksidrottsuniversitet. Specifikt undersöktesstudentidrottare som inte hade någon koppling till en elitmiljö, det vill säga studentidrottaresom elitsatsade men vars idrottsförbund inte hade ett samverkansavtal med lärosätet. I studiendeltog 12 intervjupersoner, fördelat på sex kvinnor och sex män i åldrarna 19–30 (M=22.83,S=2.88). Studien använde en semistrukturerad intervjuguide baserad på den Holistiskakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova,2003). Resultatet klassificerades in i fyra kategorier; studentidrottares upplevda krav,barriärer, resurser och copingstrategier. Resultatet påvisade att det största kravet somdeltagarna upplevde var att de måste försörja sig ekonomiskt i form av studielån eller attarbeta parallellt med kombinationen, detta kunde medföra en stor stress för deltagarna. Denfrämsta barriären deltagarna upplevde var bristande stöd från lärosätet samt att de upplevdeatt studierna och idrotten blev lidande då de inte kunde prestera lika framgångsrikt i båda,vilket kunde medföra en känsla av otillräcklighet. Vidare upplevde deltagarna att socialstöttning från tränare, familj och vänner var den främsta resursen för att underlätta ikombinationen. Planering var studentidrottarnas mest använda copingstrategi för att hanterakraven i en dubbel karriär. / The purpose of the study was to investigate student athlete's experiences of studying at aNational Sport University in Sweden. Specifically, student athletes who had no connection toan elite environment were investigated, that is, student athletes who are elite athletes butwhose sports associations did not have a collaboration agreement with the university. Thestudy included 12 interviewees, divided into six women and six men aged 19–30 (M = 22.83,S = 2.88). The study used a semi-structured interview guide based on The Holistic AthleticCareer Model (Wylleman, 2019) and The Athletic Career Transition Model (Stambulova,2003). The result was classified into four main categories; student athlete's perceiveddemands, barriers, resources and coping strategies. The result showed that the biggestdemand that the participants experienced was that they had to support themselves financiallyin terms of student loans or working in parallel with the combination, this could cause a greatdeal of stress for the participants. The main barrier the participants experienced was a lack ofsupport from the university and that they felt that the studies and the sport were suffering asthey could not perform equally successfully in both, which could cause a feeling ofinadequacy. Furthermore, the participants felt that social support from coaches, family andfriends was the primary resource for facilitating the combination. Planning was the studentathletes' most used coping strategy to handle the demands of a dual career.

The aim of the study was to examine perceived challenges and coping strategies of Swedish elite show jumpers from the holistic perspective. A mixed-methodology was used with a dominant qualitative design and a supportive quantitative design. Semi-structured interviews based on the holistic athletic career model and two surveys developed from the qualitative results were used to collect the data. The participants of the study were 5 Swedish elite show jumpers between the age of 24-29 (M=26.4, SD=2.06). The qualitative findings resulted in two category profiles of perceived challenges and use of coping strategies. The quantitative findings resulted in two individual profile for each participant. The findings identified five higher order themes of perceived challenges (psychological, financial, psycho-social, athletic and vocational) and three higher order themes of coping strategies (social support, problemfocused coping and emotion-focused coping). The individual profiles showed both similar patterns and individual nuances between the participants. Major challenges for the equestrians were financial, injuries and dealing with identity foreclosure. This study represents an effort to highlight the challenges met and coping strategies used by equestrians on elite level, to prevent ineffective coping and negative consequences such as a premature dropout. / Syftet med studien var att undersöka svenska elithoppryttares upplevda utmaningar och coping strategier utifrån ett holistiskt perspektiv. En mixad metod användes med en dominant kvalitativ design och en stödjande kvantitativ design. Semistrukturerade intervjuer baserade på den holistiska karriärutvecklingsmodellen samt två enkäter utvecklade ur det kvalitativa resultatet användes för att samla in data. Deltagarna i studien utgjordes av 5 svenska elithoppryttare i åldrarna 24-29 (M=26.4, SD=2.06). Det kvalitativa resultatet gav två kategoriprofiler av upplevda utmaningar och användandet av coping strategier. Det kvantitativa resultatet gav två individuella profiler för varje deltagare. Resultatet identifierade fem överordnade teman av upplevda utmaningar (psykologiska, finansiella, psyko-sociala, idrottsliga och yrkesmässiga) och tre överordnade teman av coping strategier (socialt stöd, problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping). De individuella profilerna visade både liknande mönster samt individuella nyanser mellan deltagarna. De största utmaningarna för ryttarna var finansiella, skador och att hantera en sluten idrottsidentitet. Denna studie representerar ett försök till att belysa vilka utmaningar och coping strategier som används av ryttare på elitnivå, för att undvika ineffektiv coping och negativa konsekvenser så som ofrivilligt avslut av idrottskarriär.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model.                                 The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners.