Att som elitidrottare gå från ett liv där man i stort sett ägnat varje dag åt sin idrott och i bästa fall kunnat livnära sig på den till att det en dag tar slut innebär en stor omställning för de flesta idrottare. I tidigare studier beskrivs omställningen vid karriärövergången som något av det svåraste idrottare varit med om. Detta kan ha sin grund i att de flesta elitidrottare starkt kopplar sig till sin idrott och när det blir dags att avsluta idrottskarriären kan därför flera komplikationer uppstå. Hur karriärövergången upplevs kan bero på vilket sätt karriären avslutades, om avslutet skedde frivilligt eller ofrivilligt, om idrottaren hade så kallade dubbla karriärer och hur stark den egna idrottsidentiteten är. Syftet med studien var att undersöka före detta elithandbollsspelares upplevelser av karriärövergångar och dubbla karriärer. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken före detta elithandbollsspelare som alla varit aktiva på landslagsnivå och vars karriärer på elitnivå pågått mellan 7 och 24 år. En semistrukturerad intervjuguide konstruerades och samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Huvudresultaten i studien visade att de handbollsspelare vars karriärer avslutades frivilligt hanterade karriärövergången bättre än de handbollsspelare vars karriärer avslutades ofrivilligt. Utöver hur karriären avslutades sågs de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna för en så naturlig övergång som möjligt i form av dubbla karriärer, copingresurser i form av socialt stöd och övergången från spelare till tränare. Vidare kan det diskuteras kring frånvaron av de idrottspsykologiska resurserna för handbollsspelare både under karriären och vid övergången från en elitidrottskarriär till en yrkeskarriär. Ett idrottspsykologiskt stöd i form av till exempel en mental coach hade troligtvis hjälpt många spelare att hantera motgångar under karriären, karriäravslutet samt karriärövergången bättre. Att börja med detta i ett tidigt skede skulle troligtvis bidra till att fler handbollsspelare stannar kvar inom idrotten i en längre utsträckning, vilket kan ses som en fördel för handbollens framväxt. / As an elite athlete, going from a life where one is practically devoted every day to their sport and at best, being able to feed on it until it one day ends, means a big change for most athletes. In previous studies, the conversion at the career transition is described as one of the most challenging things athletes had been through. This may be due to the fact that most elite athletes are strongly connected to their sport and when the time comes to finish the sports career, several complications can arise. How the career transition is perceived may depend on how the career ended, if the conclusion was voluntary or involuntary, if the athlete had so-called double careers and how strong their own sports identity is. The purpose of this study was to investigate former elite handball players’ experiences of career transitions and dual careers. Qualitative interviews were conducted with six former elite handball players, all of whom were active at the national team level and whose elite careers lasted between 7 and 24 years. A semi-structured interview guide was constructed and all of the interviews were recorded, transcribed and analyzed. The main findings of the study show that handball players whose career ended voluntarily handled the career transition better than the handball players whose careers ended involuntarily. In addition to how to career ended, the most important success factors for such a natural transition as possible, were seen in the form of double careers, coping resources in the form of social support and the transition from being a player to being a coach. Furthermore, the absence of the sports psychological resources for handball players can be discussed both during their career and at the transition from an elite sports career to a professional career. A sports psychological support in the form of, for example, a mental coach had probably helped many players to deal with setbacks during their career, career termination and career transition better. Beginning with this at an early stage would likely contribute to more handball players remaining in the sport for a longer time, which can be seen as an advantage for the handball’s growth.

Syftet med studien var att undersöka studentidrottares upplevelse av att kombinera studier påakademisk nivå med elitidrott på ett Riksidrottsuniversitet. Specifikt undersöktesstudentidrottare som inte hade någon koppling till en elitmiljö, det vill säga studentidrottaresom elitsatsade men vars idrottsförbund inte hade ett samverkansavtal med lärosätet. I studiendeltog 12 intervjupersoner, fördelat på sex kvinnor och sex män i åldrarna 19–30 (M=22.83,S=2.88). Studien använde en semistrukturerad intervjuguide baserad på den Holistiskakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova,2003). Resultatet klassificerades in i fyra kategorier; studentidrottares upplevda krav,barriärer, resurser och copingstrategier. Resultatet påvisade att det största kravet somdeltagarna upplevde var att de måste försörja sig ekonomiskt i form av studielån eller attarbeta parallellt med kombinationen, detta kunde medföra en stor stress för deltagarna. Denfrämsta barriären deltagarna upplevde var bristande stöd från lärosätet samt att de upplevdeatt studierna och idrotten blev lidande då de inte kunde prestera lika framgångsrikt i båda,vilket kunde medföra en känsla av otillräcklighet. Vidare upplevde deltagarna att socialstöttning från tränare, familj och vänner var den främsta resursen för att underlätta ikombinationen. Planering var studentidrottarnas mest använda copingstrategi för att hanterakraven i en dubbel karriär. / The purpose of the study was to investigate student athlete's experiences of studying at aNational Sport University in Sweden. Specifically, student athletes who had no connection toan elite environment were investigated, that is, student athletes who are elite athletes butwhose sports associations did not have a collaboration agreement with the university. Thestudy included 12 interviewees, divided into six women and six men aged 19–30 (M = 22.83,S = 2.88). The study used a semi-structured interview guide based on The Holistic AthleticCareer Model (Wylleman, 2019) and The Athletic Career Transition Model (Stambulova,2003). The result was classified into four main categories; student athlete's perceiveddemands, barriers, resources and coping strategies. The result showed that the biggestdemand that the participants experienced was that they had to support themselves financiallyin terms of student loans or working in parallel with the combination, this could cause a greatdeal of stress for the participants. The main barrier the participants experienced was a lack ofsupport from the university and that they felt that the studies and the sport were suffering asthey could not perform equally successfully in both, which could cause a feeling ofinadequacy. Furthermore, the participants felt that social support from coaches, family andfriends was the primary resource for facilitating the combination. Planning was the studentathletes' most used coping strategy to handle the demands of a dual career.

The purpose of the study was to examine former men's elite hockey players' experiences of the transition from sports to careers afterwards. All participants have played in the Swedish Hockey League (SHL) which is the highest hockey league in Sweden. Eleven interviewees participated in the survey, only men aged 35-53 (M = 43, SD = 5.29). The study used a semi-structured interview guide to conduct the interviews and it was produced using the holistic career development model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2009). The results showed that all participants experienced challenges in making the career transition from elite hockey players to civilian life. The biggest challenges were an uncertainty about the future in the form of not knowing what to do after their elite career. The participants felt that the support from family, friends and the club were important resources during the transition. Barriers that emerged were unpredictable transitions in the form of injuries, many participants focused only on sports, did not see that there is a life after the career and that one day there will be an end to the sports career. The coping strategies that the participants highlighted were to use a double career by studying sports or working when given the opportunity, to be aware of the career after elite hockey in the form of preparations for working life. / Syftet med studien var att undersöka före detta herr elithockeyspelares upplevelser av övergången från idrott till karriären efteråt. Samtliga deltagare har spelat i den Svenska Hockeyligan (SHL) vilket är den högsta hockeyligan i Sverige. I undersökningen deltog elva intervjupersoner, enbart män i åldrarna 35–53 (M=43, SD=5.29). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide för att genomföra intervjuerna och den togs fram med hjälp av holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och karriärutvecklingsmodellen (Stambulova, 2009). Resultatet presenteras utefter studiens frågeställningar som består av utmaningar, resurser, barriärer och copingstrategier vid karriärövergången. Resultatet påvisade att samtliga deltagare upplevde utmaningar med att göra karriärövergången från elithockeyspelare till civila livet. De största utmaningarna var en osäkerhet på framtiden i form av att de inte vet vad de ska göra efter elitkarriären. Deltagarna upplevde att stödet från familj, vänner och förening var viktiga resurser under övergången. Barriärer som framkom var oförutsägbar övergång i form av skador, många deltagare fokuserade endast på idrotten, såg inte att det finns ett liv efter karriären och att det en dag kommer ett avslut på idrottskarriären. De copingstrategier som deltagarna lyfte fram var att använda sig av en dubbel karriär genom att studera upptill idrotten eller att arbeta när tillfälle gavs, att vara medveten om karriären efter elithockeyn i form av förberedelser inför arbetslivet.

The aim of this study is to describe the experience of social support among female elite athletes who combine handball with higher education, with the underlying purpose to describe these persons’ experience of the functions of the support. These functions are materialistic, informative and emotional. There are ten women in the ages 22 to 24 (M=23.1, S=0,83) participating in the study. The study uses a semi-structured interview, based on two articles that studied social support (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). The result was sorted in three categories: emotional support, materialistic support and informative support. The result showed that women experienced emotional support, especially affinity, in the dual career (DC). Materialistic support was experienced in terms of support thru adjustment from coach and university. However, materialistic support was also identified lacking. Lastly, informative support, in shape of information and guidance in dual career, was experienced missing. / Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av socialt stöd hos kvinnliga elithandbollsspelare som kombinerar elitidrott med högre utbildning, med det underliggande syftet att beskriva dessa personers upplevelser av stödets funktioner, så som materiellt, informativt och känslomässigt. I studien deltog tio kvinnor i åldrarna 22-24 år (M=23,1, S=0,83). Studien använde en semistrukturerad intervju, som var baserad på två artiklar där socialt stöd studerats (Knight et al., 2018; Schaefer et al., 1981). Resultatet sorterades i tre kategorier; känslomässigt stöd, materiellt stöd och informativt stöd. Resultatet påvisar att kvinnorna upplevde känslomässigt stöd i dubbla karriären (DK), där framför allt samhörighet med andra upplevde stötta kvinnorna. Kvinnorna upplevde också materiellt stöd, i form av anpassningar från både tränare och universitet/högskolepersonal. Resultatet visar även att flera kvinnor upplevde att de saknade denna typ av materiellt stöd i deras DK. Till sist identifierades kvinnorna uppleva att de saknade även informativt stöd i form av vägledning och information i DK.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen. / The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Att ta steget in i en dubbel karriär genom ett Riksidrottsuniversitet eller Elitidrottsvänligt lärosäte innebär att en elitidrottare kombinerar deras idrott med akademiskastudier. Föreliggande studies syftade till att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterarkraven. Den kvalitativa studien bestod av åtta deltagare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20–35 (M=24,25) som utövade olika idrotter. Studentidrottarnas upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide utifrån Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och Holistiska idrottsligakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Resultatet sammanfattas genom fyra huvudteman: studentidrottares upplevda krav, barriärer, resurser och effektiv hantering. Resultatet visade att studentidrottarna bland annat upplevde höga interna krav från sig själva där de vill lyckas och maximalt prestera i allt de tar sig ann vilket upplevs krävande och stressande. Vidare upplevde de barriärer i form av externa barriärer, begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser. Interna tillgångar var målmedvetenhet, erfarenhet och externa tillgångar i bland annat ekonomiskt stöd, dra nytta av andra studenter och ökad flexibilitet med distansstudier. Tre hanteringsstrategier som hjälpte studentidrottarna att hantera denna kombination var problemfokuserad hantering som innebär noggrannplanering för att få ihop livspusslet, undvikande hantering och till sist emotionsfokuserad hantering där personer i deras närhet har störst betydelse men även återhämtning. / Taking the step into a dual career through a National Sports University or Elite SportsFriendly University means that an elite athlete combines their sport with academic studies.The present study aimed to investigate student-athletes' experiences of having a dual careerand what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands.The qualitative study consisted of eight participants divided into seven women and one man,aged 20–35 (M=24.25) who practiced different sports. The student-athletes' experiences werecollected through semi-structured interviews with an interview guide based on The athletictransition model (Stambulova, 2003) and The holistic athletic career model (Wylleman,2019). The results are summarized through four main themes: student-athletes' perceiveddemands, barriers, resources and effective coping. The results showed that the student-athletesexperienced high internal demands from themselves where they want to succeed and performmaximally in everything they do, which is experienced as stressful. Furthermore, theyexperienced barriers in the form of external barriers, limited time and negative consequencesof the Covid-19 pandemic. Internal assets were determination, experience and external assetsin, among other things, financial support, taking advantage of other students and increasedflexibility with distance learning. Three coping strategies that helped the student-athletes dealwith this combination were problem-focused coping which involved planning,avoidant-coping and finally emotion-focused coping.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model.                                 The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners.