Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om elitidrottstudenters upplevelser av att kombinera elitidrott och akademiska studier i ett elitidrottsvänligt lärosäte. Studiens frågeställningar har fokuserat på elitidrottstudenternas upplevelser kring deras möjligheter, svårigheter samt vilken påverkan deras tränare, lärare, vänner och familj har på kombinationen elitidrott och studier. Den teori som används för att knyta ihop studiens resultat har varit karriärutvecklingsmodellen som erbjuder ett holistiskt perspektiv på den dubbla karriären. Valet av metod har varit en kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer. Urvalet i studien har gjorts genom ett klusterurval och intervjuerna har skett med åtta elitidrottstudenter från två olika lärosäten i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av kodning och meningskoncentrering. De huvudsakliga resultaten från studien visade att studenterna upplevde sina möjligheter att kombinera elitidrott och studier som relativt goda genom viss flexibilitet, ekonomisk uppbackning, elitgruppsverksamhet samt möjlighet till utveckling inom idrotten och studier. De svårigheter som identifierades var främst stress, tidsbrist samt brist i kommunikationen avseende vilka rättigheter studenterna hade på det elitidrottsvänliga lärosätet. Det visade även att bland annat tentaperioder och tävlingsperioder i kombinationen upplevdes som svårare samt att de akademiska och idrottsliga prestationerna kunde påverkas negativt under dessa perioder. Upplevelsen kring hur lärare och tränare påverkade kombinationen var överlag positiv, även om vissa upplevde ett uteblivet stöd från dessa personer. Familj och vänner sågs också som ett viktigt stöd i kombinationen. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie var att kombinationen fungerade bra även om vissa svårigheter uppstod. Flera utnyttjade inte de stöd som det elitidrottsvänliga lärosätet erbjöd, samt upplevde att stödet kunde förbättras. Tanken med ett karriärstödprogram som de elitidrottsvänliga lärosätena erbjuder upplevs som god, fler resurser behöver ändå förbättras för att underlätta kombinationen ytterligare.

The objectives in this study were to investigate dual career transitions experiences and the overall perception of the transition process of university student-athletes in a Swedish dual career program. Twenty-one interviews were conducted with student-athletes between 19-29 years (M=22.14, SD=2.52) at the end of their first study year, based on the holistic developmental model and the athletic career transition model. The interviews were analyzed based on the athletic career transition model (perceived demands, resources, barriers, coping strategies) as well as the overall perception, outcomes and personal meaning of the dual career transition of the first year. The results revealed that the student-athletes experienced simultaneous demands within the dimensions of life, and the biggest perceived demands  were the search of a dual career balance. The most mentioned resource was social support, and the student-athletes experienced the most barriers within the academic dimension. The most common coping strategy was coping with the athletic dimension. The overall perception resulted in perceived benefits, perceived challenges and lessons learned from their first year. The results for this study can be a part of the Swedish dual career research which can provide information in the development of Swedish guidelines on dual careers.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevda utmaningar, resurser, barriärer samtcoping-strategier hos svenska bordtennisspelare som kombinerar idrott och utbildning. Fem intervjuer genomfördes med bordtennis-studenter mellan 22–27 år. Intervjuerna var baserade på The Holistic Athletic Career Model och The Athletic Career Transition Model. För analys och bearbetning av insamlad data användes The Athletic Career Transition Model för att beskriva upplevda utmaningar, resurser, barriärer och coping-strategier. The Holistic Athletic Career Model användes för att beskriva olika dimensioner i livet. Resultaten visade att bordtennis-studenterna upplevde utmaningar inom olika livsområden. Den största utmaningen var att söka efter balans i sin dubbla karriär. Bordtennis-studenterna upplevde social support som den största resursen och mest barriärer inom den idrottsliga dimensionen. Den vanligaste coping-strategin var att hantera den akademiska dimensionen. / The objective of this study was to investigate perceived demands, resources, barriers andcoping strategies among Swedish table tennis players who combine sport and education. Five interviews were conducted with table tennis students between 22-27 years. The interviews were based on The Holistic Athletic Career Model and The Athletic Career Transition Model. For analysis and processing of gathering data The Athletic Career Transition Model was used to describe perceived demands, resources, barriers and coping strategies. The Holistic Athletic Career Model was used to describe different dimensions of life. The results revealed that the table tennis students perceived demands within different areas of life. The biggest demand was searching for a balance in their dual career. The table tennis students perceived social support as the biggest resource and most barriers within the athletic dimension. The most common coping strategy was coping with the academic dimension.Keywords:

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär

Syftet med studien var att undersöka studentidrottares upplevelse av att kombinera studier påakademisk nivå med elitidrott på ett Riksidrottsuniversitet. Specifikt undersöktesstudentidrottare som inte hade någon koppling till en elitmiljö, det vill säga studentidrottaresom elitsatsade men vars idrottsförbund inte hade ett samverkansavtal med lärosätet. I studiendeltog 12 intervjupersoner, fördelat på sex kvinnor och sex män i åldrarna 19–30 (M=22.83,S=2.88). Studien använde en semistrukturerad intervjuguide baserad på den Holistiskakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova,2003). Resultatet klassificerades in i fyra kategorier; studentidrottares upplevda krav,barriärer, resurser och copingstrategier. Resultatet påvisade att det största kravet somdeltagarna upplevde var att de måste försörja sig ekonomiskt i form av studielån eller attarbeta parallellt med kombinationen, detta kunde medföra en stor stress för deltagarna. Denfrämsta barriären deltagarna upplevde var bristande stöd från lärosätet samt att de upplevdeatt studierna och idrotten blev lidande då de inte kunde prestera lika framgångsrikt i båda,vilket kunde medföra en känsla av otillräcklighet. Vidare upplevde deltagarna att socialstöttning från tränare, familj och vänner var den främsta resursen för att underlätta ikombinationen. Planering var studentidrottarnas mest använda copingstrategi för att hanterakraven i en dubbel karriär. / The purpose of the study was to investigate student athlete's experiences of studying at aNational Sport University in Sweden. Specifically, student athletes who had no connection toan elite environment were investigated, that is, student athletes who are elite athletes butwhose sports associations did not have a collaboration agreement with the university. Thestudy included 12 interviewees, divided into six women and six men aged 19–30 (M = 22.83,S = 2.88). The study used a semi-structured interview guide based on The Holistic AthleticCareer Model (Wylleman, 2019) and The Athletic Career Transition Model (Stambulova,2003). The result was classified into four main categories; student athlete's perceiveddemands, barriers, resources and coping strategies. The result showed that the biggestdemand that the participants experienced was that they had to support themselves financiallyin terms of student loans or working in parallel with the combination, this could cause a greatdeal of stress for the participants. The main barrier the participants experienced was a lack ofsupport from the university and that they felt that the studies and the sport were suffering asthey could not perform equally successfully in both, which could cause a feeling ofinadequacy. Furthermore, the participants felt that social support from coaches, family andfriends was the primary resource for facilitating the combination. Planning was the studentathletes' most used coping strategy to handle the demands of a dual career.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottselever på idrottsgymnasium upplever den dubbla karriären med fokus på om DK-kompetenser, DK-fördelar, DK- hinder, DK-stöd samt välbefinnande predicerar idrottselevernas DK-hantering. Deltagarna i studien valdes genom ett tillgänglighetsurval och studien hade en kvantitativ tvärsnittssdesign där datasinsamlingen genomfördes genom att idrottseleverna fick möjligheten att svara på ett digitalt frågeformulär. I studien deltog 405 idrottslever, från olika idrottsgymnasium som var mellan åldrarna 15–19 år (M=16.79; SD=3.31). Resultatet från en multipel regressionsanalys visade att samtliga prediktorvariabler var statistiskt signifikanta och kunde predicera DK-hantering. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade även att prediktorvariablerna förklarade 49,5% av variansen i DK-hantering vilket indikerade på att DK-upplevelser har en predicerande effekt på hanteringen av en dubbel karriär. Resultatet från studien bidrog med förståelse för vilka faktorer inom idrottselevers DK-upplevelser som kan förklara hanteringen av den dubbla karriären. Det som kan konstateras var att om idrottseleverna besitter DK-kompetenser, om de upplever fördelar med att ha en dubbel karriär, om de upplever få hinder, om de har tillgång till stöd samt känner ett ökat välbefinnande kan detta bidra till en framgångsrik dubbel karriär. / The aim of the study was to examine how student-athletes at upper secondary sports school experience the dual career with a focus on whether DC-competencies, DC-benefits, DC-barriers, DC-support and well-being predict the DC-coping of the student-athletes. The participants in the study were selected through accessibility sampling and the study had a quantitative cross-sectional design where the data collection was carried out by giving the student-athletes the opportunity to answer a digital questionnaire. In the study 405 student-athletes from different upper secondary sports schools between the ages 15-19 (M=16.79; SD=3.31) participated. The result from a multiple regression analysis showed that all predictor variables were statistically significant and could predict DC-coping. The result of the multiple regression analysis also showed that the predictor variables explained 49.5% of the variance in DC-coping which indicated that DC-experiences have a predicting effect on the coping of the dual career. The result from the study contributed with understanding to see which factors within student-athletes DC-experiences that can explain the coping of the dual career. What can be ascertained was that if the student-athletes possess DC-competencies, if they experience benefits by having a dual career, if they experience few obstacles, if they have access to support and feel an increased well-being, this can contribute to a successful dual career.

Elite sport is tied to high demands and the sport milieus are on a constant quest to get new top results and produce new talented athletes to achieve them. According to Systems Theory, no phenomena is to be understood without understanding the context in which it exists. Former research within the Holistic Ecological Approach have relied on this perspective to study how the environment can be formed to develop talented athletes. What has not been studies is elite athletes’ own perceptions of how the characteristics of the environment has contributed to their athletic career, and what characteristics of the environment they find important to be able to continue their elite career. This purpose of this thesis was therefore to investigate this by interviewing 10 elite athletes who compete with the world top athletes in their sport. Each of the participants lived in the south-west of Sweden and represented traditionally individual sports. The thesis concluded that the values of the family and the competition friendly culture of the childhood sports club had been important environmental characteristics in developing the career, together with interactions of key persons and key events. To continue their careers, the participants expressed the importance of a holistic wellbeing through the understanding from all parts of their environment, together with the possibility of equal sparring as most important. / Elitidrott har många höga krav knutna till sig och idrottsmiljöer strävar ständigt efter nya toppresultat och att få fram nya talangfulla elitidrottare som kan utföra dem. Enligt systemteorin kan inget fenomen - så även elitidrott - förstås om man inte också förstår kontexten det befinner sig i, och tidigare forskning inom det holistiskt ekologiska perspektivet har utifrån detta undersökt miljöns betydelse ur ett Holistiskt Ekologiskt Perspektiv för att undersöka hur miljön kan utformas för att bidra till talangutveckling. Vad som inte undersökts är elitidrottares egen uppfattning om hur miljön har bidragit till deras idrottskarriär, och vilka egenskaper i miljön de ser som viktiga för att kunna fortsätta bedriva elitidrottskarriär. Syftet för uppsatsen var därför att undersöka detta genom att intervjua 10 elitidrottare som tävlar på internationell elitnivå inom respektive idrotter. Samtliga deltagare var bosatta i sydvästra Sverige och representerade traditionellt individuella idrotter. Det framkom att familjens värderingar och en positiv tävlingskultur i moderklubben varit viktiga för idrottskarriären, samt interaktionen med nyckelpersoner och nyckelhändelser. För att fortsätta utvecklas såg idrottarna ett holistiskt välmående genom förståelse från alla delar av sin miljö, och möjlighet till jämbördig sparring som de viktigaste miljöegenskaperna.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen. / The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Att ta steget in i en dubbel karriär genom ett Riksidrottsuniversitet eller Elitidrottsvänligt lärosäte innebär att en elitidrottare kombinerar deras idrott med akademiskastudier. Föreliggande studies syftade till att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterarkraven. Den kvalitativa studien bestod av åtta deltagare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20–35 (M=24,25) som utövade olika idrotter. Studentidrottarnas upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide utifrån Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och Holistiska idrottsligakarriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Resultatet sammanfattas genom fyra huvudteman: studentidrottares upplevda krav, barriärer, resurser och effektiv hantering. Resultatet visade att studentidrottarna bland annat upplevde höga interna krav från sig själva där de vill lyckas och maximalt prestera i allt de tar sig ann vilket upplevs krävande och stressande. Vidare upplevde de barriärer i form av externa barriärer, begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser. Interna tillgångar var målmedvetenhet, erfarenhet och externa tillgångar i bland annat ekonomiskt stöd, dra nytta av andra studenter och ökad flexibilitet med distansstudier. Tre hanteringsstrategier som hjälpte studentidrottarna att hantera denna kombination var problemfokuserad hantering som innebär noggrannplanering för att få ihop livspusslet, undvikande hantering och till sist emotionsfokuserad hantering där personer i deras närhet har störst betydelse men även återhämtning. / Taking the step into a dual career through a National Sports University or Elite SportsFriendly University means that an elite athlete combines their sport with academic studies.The present study aimed to investigate student-athletes' experiences of having a dual careerand what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands.The qualitative study consisted of eight participants divided into seven women and one man,aged 20–35 (M=24.25) who practiced different sports. The student-athletes' experiences werecollected through semi-structured interviews with an interview guide based on The athletictransition model (Stambulova, 2003) and The holistic athletic career model (Wylleman,2019). The results are summarized through four main themes: student-athletes' perceiveddemands, barriers, resources and effective coping. The results showed that the student-athletesexperienced high internal demands from themselves where they want to succeed and performmaximally in everything they do, which is experienced as stressful. Furthermore, theyexperienced barriers in the form of external barriers, limited time and negative consequencesof the Covid-19 pandemic. Internal assets were determination, experience and external assetsin, among other things, financial support, taking advantage of other students and increasedflexibility with distance learning. Three coping strategies that helped the student-athletes dealwith this combination were problem-focused coping which involved planning,avoidant-coping and finally emotion-focused coping.

Syftet med studien var att undersöka studentgolfspelares upplevelser och hanteringar av olika scenarier i den dubbla karriären. Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod där deltagarna var nio män och en kvinna 20–32 år gamla (M=25,00, SD=3,79). Intervjuguiden var semi-strukturerad och togs fram med hjälp av Stödmodellen för dubbla karriärer från Linnér (2021) och även tidigare forskning exempelvis Linnér et al (2021). Data samlades in genom tio intervjuer och analyserades sedan med en tematisk analys small q. Baserat på de fyra kärnutmaningarna (som i forskning benämns som typ-scenarier) visade resultatet att majoriteten av deltagarna i studien prioriterade golf före studierna och därmed var studierna sekundära. Vidare visade resultatet att planering, struktur och prioritering var viktigt i vardagen i den dubbla karriären för att hantera olika scenarier framgångsrikt. Om deltagarna inte hanterade sin planering, struktur och prioritering rätt, kunde stress och dåliga resultat förekomma inom både golf och studier. Som stöd beskrev deltagarna en flexibel skola som var hjälpsam och en flexibel och stödjande miljö kring studentgolfspelaren. Vidare för att hantera olika scenarier nämndes att fokusera på rätt saker och göra en sak åt gången och detta ledde till självdisciplin som deltagarna nämnde som en central kompetens. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning och Stödmodellen för dubbla karriärer och även implikationer och förslag på framtida forskning ges. / The purpose of the study was to examine studentgolfplayers experiences and coping with different scenarios in their dual career. The study was conducted with a qualitative method and the participants were one female and nine men 20-32 years old (M=25,00, SD=3,79).  The interview-guide was semi-structured and developed with the dual career assistance (DCA) framework from Linnér (2021) and also previous research, for example Linnér et al (2021). The data collection was assembled through ten interviews and then analyzed using the thematic analysis small q. Based on the four core-challenges (as reffered to in research as type-scenarios) the result showed that the majority of participants in this study prioritize golf before studies and therefore studies are secondary. Furthermore, the result show that planning, structure and prioritizing were important in everyday life in the dual career to handle the scenarios and be successful. If the participants did not handle their planning, structure and priorities right, stress and bad results in both golf and studies could occur. As support the participants described a flexible school that was helpful and also a flexible and supportive environment around the studentgolfer. Moreover, keeping focus and doing one thing at a time was mentioned to handle the scenarios and it all lead to self-discipline that the participants stated as a crucial competence. The result was discussed related to previous research and the DCA framework and also implications and suggestions for future research were implemented.