The purpose of the study was to examine former men's elite hockey players' experiences of the transition from sports to careers afterwards. All participants have played in the Swedish Hockey League (SHL) which is the highest hockey league in Sweden. Eleven interviewees participated in the survey, only men aged 35-53 (M = 43, SD = 5.29). The study used a semi-structured interview guide to conduct the interviews and it was produced using the holistic career development model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2009). The results showed that all participants experienced challenges in making the career transition from elite hockey players to civilian life. The biggest challenges were an uncertainty about the future in the form of not knowing what to do after their elite career. The participants felt that the support from family, friends and the club were important resources during the transition. Barriers that emerged were unpredictable transitions in the form of injuries, many participants focused only on sports, did not see that there is a life after the career and that one day there will be an end to the sports career. The coping strategies that the participants highlighted were to use a double career by studying sports or working when given the opportunity, to be aware of the career after elite hockey in the form of preparations for working life. / Syftet med studien var att undersöka före detta herr elithockeyspelares upplevelser av övergången från idrott till karriären efteråt. Samtliga deltagare har spelat i den Svenska Hockeyligan (SHL) vilket är den högsta hockeyligan i Sverige. I undersökningen deltog elva intervjupersoner, enbart män i åldrarna 35–53 (M=43, SD=5.29). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide för att genomföra intervjuerna och den togs fram med hjälp av holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och karriärutvecklingsmodellen (Stambulova, 2009). Resultatet presenteras utefter studiens frågeställningar som består av utmaningar, resurser, barriärer och copingstrategier vid karriärövergången. Resultatet påvisade att samtliga deltagare upplevde utmaningar med att göra karriärövergången från elithockeyspelare till civila livet. De största utmaningarna var en osäkerhet på framtiden i form av att de inte vet vad de ska göra efter elitkarriären. Deltagarna upplevde att stödet från familj, vänner och förening var viktiga resurser under övergången. Barriärer som framkom var oförutsägbar övergång i form av skador, många deltagare fokuserade endast på idrotten, såg inte att det finns ett liv efter karriären och att det en dag kommer ett avslut på idrottskarriären. De copingstrategier som deltagarna lyfte fram var att använda sig av en dubbel karriär genom att studera upptill idrotten eller att arbeta när tillfälle gavs, att vara medveten om karriären efter elithockeyn i form av förberedelser inför arbetslivet.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model.                                 The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners.