Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka utvecklingsmöjligheterna för den rumsliga utformningen i X huvudentré, med målet om att rumsligt stärka informationslänken mellan företaget och besökare. Genom att skapa en förståelse för hur rummets gestaltning samspelar med människans upplevelse ges en större insikt i hur ett rum bör utformas för ett bestämt syfte, både för att kunna stödja en praktisk funktion och även en visuell upplevelse. Syftet med de undersökningar som utförts i examensarbetet har varit att få en uppfattning kring besökarnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentré. Huruvida rummet som informationslänk fungerar mellan företag och besökare. Genom att använda mig av olika metoder såsom litteraturstudie, semistrukturerad intervju, observationer, notationer och enkäter kunde en bristande informativ länk konstateras. Med stöd av litteratur och olika forsknings- teorier har jag designat en modul där olika rumsliga element har inkluderats, för att på ett tydligare och mer integrerande sätt presentera företaget. Med modulens centrala placering skapas ett mer lättillgängligt informationsflöde i rummet. Modulens form och innehåll väcker besökarens intresse ”på vägen”. Det blir en central plats för information, där företaget genom sin moderna teknik kan förmedla nya projekt, sin visionsbild och på så sätt stärka sin image.

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

Denna uppsats undersöker besökare i gotländska kyrkomiljöer. Syftet har varit att bidra till förståelsen för besökarna och att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan olika besöksgrupper med målet att kunna möta besökarnas förväntningar, för att lång- siktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Visby Stift utförde en enkätinsamling i 16 kyr- kor under sommaren 2019 och de 330 svar som samlades in har i detta arbete granskats. Uti- från hur ofta de besökte kyrkomiljön delades de in i grupperna regelbundna besökare, årliga besökare och förstagångsbesökare. Resultaten har givit en insikt i hur besökare upplever de gotländska kyrkomiljöerna och vad de önskar både i form av anledningen till besöket men också förslag till förbättringar. De regelbundna besökarna använder i högre utsträckning kyrkan för aktiviteter tradition- ellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be- varas genom att bruka kyrkan. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materi- ella kulturarvet används och utvecklas. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möj- ligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om bevarande. De årliga besökarna och förstagångsbesökarna har ett högt intresse av historia/arkitektur och upplever kyrkomiljöerna som ett kulturarv samt önskar att miljöerna ska bevaras i hög grad. Samtliga besökare bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls vilket är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet. För att tillgodose första- gångsbesökarnas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna fortsatt hålls öppna samt att lättillgänglig information finns att tillgå. Genom att informera om kul- turvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av vär- dena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmän- hetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan kommer behöva i framtiden när medlemstalen kontinuerligt minskar.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap. Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.   Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö. Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.

I denna uppsats tar vi upp frågan om besökarens upplevelse och hur detta mäts på olika museer. Vi har avgränsat oss till Stockholms läns museer. Syftet är att se vilka undersökningsmetoder som finns för att mäta besökarens upplevelse och hur dessa metoder används. Vi har även tagit reda på vad som behövs för att besökaren ska bli tillfredsställd med ett besök. För att uppnå tillfredsställelse hos besökaren tar vi upp aspekterna lojalitet, sinnen och förväntningar.   Vid insamlingen av det empiriska materialet för denna uppsats har vi använt oss av e-postintervjuer och tre djupgående intervjuer med personer som har goda kunskaper inom undersökningsmetoder. Med hjälp av våra respondenter och den teoretiska information som insamlats har vi sammanställt ett resultat. Resultatet som framkommit påvisar att enkäter och personlig kontakt är det som främst används för att mäta en besökares upplevelse. Personlig kontakt, interaktion och förväntningar hjälper besökaren att uppnå tillfredsställelse och på så sätt skapas en lojalitet mellan besökaren och museet. / In this essay we have raised the question of visitor experience and how this is measured at various museums. We have delimited our purpose by observing the Stockholm county museums. This is to make sure which inquiry methods the museums are using to measure the visitor experience and how these methods are being used. Also we wanted to find out what is needed for the visitor to be satisfied with the visit. In order to achieve the satisfaction of the visitor we have taken loyalty, senses and expectations into consideration.   To collect the empirical material for this paper we have used e-mail interviews and three profound interviews with people who have good knowledge of inquiry methods. With the help of our respondents and the theoretical information collected, we have compiled the results. The result that has emerged is demonstrating that surveys and personal contact are mainly used to measure a visitor's experience. Personal contact, interaction and expectations will help the visitor achieve satisfaction, and thus created a loyalty between the visitor and the museum.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff’s perception of the visitors as a group. To assemble data in order to create a profile of the visitors, a survey has been conducted looking into factors such as age, language, native country, educational level, reasons for coming to the library and attitudes towards the library. A small group of the staff, five persons, have been interviewed to inquire about their attitudes towards and perceptions of the visitors, as well as attitudes towards issues such as multilingualism, and their estimation of the importance of and right to literature in ones mother tongue. The authors found that the visitors are a very heterogeneous group of people, with various backgrounds and language skills. A larger number than expected were Swedish speaking and ethnic Swedes. The staff’s impression of the visitors was largely in accordance with our findings. The staff expressed a strong belief in the idea that access to literature in one’s mother tongue can actually be helpful when one is trying to settle in a new country. Although other libraries may be reluctant to handle literature in foreign languages, the staff of the International Library feels that their expertise helps to ensure the inhabitants of the greater Stockholm area good quality and access to literature in many languages. / Uppsatsnivå: D

Titel: Design är mer än bara färg och form Författare: Emma Andersson, Sabina Eskesjö Wolfssen & Maja Sundberg Examinator: Christine Tidåsen Handledare: MaxMikael Wilde Björling Kurs: Kandidatuppsats, 15 hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Programmet Inredning och Butikskommunikation, Linnéuniversitetet, VT19. Syfte och forskningsfråga Syftet med denna studie är att ur ett företagsperspektiv undersöka och redogöra hur mässarrangörer inom svenska design- och möbelmässor av fysisk karaktär arbetar med tjänstedesign för att skapa värde för mässarrangörer och utställare. Utifrån syftet har följande forskningsfråga utformats: Hur arbetar mässarrangörer inom design- och möbelmässor med tjänstedesign för att skapa värde för mässarrangörer och utställare? Teori Studiens teoretiska referensram består av tjänstedominant logik, gemensamt värdeskapande och kundens upplevelsevärld som utgör första steget i ramverket Customer Experience Management. Slutligen mynnar teorierna ut i tjänstedesign som är det senaste perspektivet för att skapa värdefulla kundupplevelser. Metod En kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats har tillämpats för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Insamling till studiens empiri har skett genom fem semistrukturerade intervjuer baserade på ett företagsperspektiv som sedan kompletteras av ett kundperspektiv samt expertperspektiv. Studiens empiriska material analyseras sedan med den teoretiska referensramen som utgångspunkt. Slutsats Studien visar att tjänstedesign är ett viktigt tillvägagångssätt för att skapa framgångsrika företag, trots detta används det endast till viss del av mässarrangörer inom design- och möbelmässor. Att planera och organisera kan ses som en styrka. Däremot uppfylls inte utställarnas förväntningar av mässarrangörerna då kontakten är begränsad. Studien påvisar även att om tjänstedesign appliceras kan värde skapas för både mässarrangörer och utställare, i form av ett cirkulärt värde. Nyckelord Design, tjänstedesign, design- och möbelmässor, mässarrangörer, utställare, besökare, kundupplevelse, värde, värdeskapande, innovation, interaktion. / Title: Design is more than just colors and shapes Authors: Emma Andersson, Sabina Eskesjö Wolfssen & Maja Sundberg Examiner: Christine Tidåsen Tutor: MaxMikael Wilde Björling Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Interior Decoration and Visual Merchandising, Linnaeus University, Spring 2019. Purpose and research question The purpose of this study, from a business perspective, is to investigate and describe how fair organizers in Swedish design and furniture fairs, with a physical character, are working with service design to create value for exhibition organizers and exhibitors. Based on the purpose of this study, the following research question was formulated: How does fair organizers, in design and furniture fairs, work with service design to create value for exhibition organizers and exhibitors? Method A qualitative research method with a deductive approach has been implemented to answer the research question and purpose of the study. The empirical data has been collected through five semi-structured interviews from a business perspective. In addition to this, interviews from a customer perspective and an expert perspective have been made. The empirical material of the study has been analyzed with the theoretical frame of reference as the starting point. Theory The theoretical references used in this study consists of service dominant logic, co-created value and the experiential world of the customer, which is the first step in the framework of Customer Experience Management. Finally these theories will lead to service design, which is the latest perspective in order to create valuable customer experiences. Conclusion The study shows that service design is an important approach to use to be able to create successful companies, although only partially applied by exhibition organization in design and furniture fairs. Planning and organizing can be seen as a strength. Furthermore, due to the limited contact between the two parties, the expectations that the exhibitors had were not met by the exhibition organizers. The study also shows that if service design is applied, value can be created for both fair organizers and exhibitors, in the form of circular value. Keywords Design, service design, design- and furniture fairs, exhibit organizers, exhibitors, customer experience, value, interaction.

<p>Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.</p>

<p>Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.</p><p>Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.</p>

Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.