Introduktion: En katastrof är omöjlig att förutse, däremot kan varje sjukvårdsinrättning samt varje individ genom övningar och planering förbereda sig till bästa förmåga. Socialstyrelsens definition av en katastrofsituation är den som tillämpats i denna studie. Argument kan ges för att katastrofer i Sverige eller Norden är något osannolikt. Den senaste katastrofsituationen skedde dock 2011 i Norge, en katastrofsituation som ställde enorma krav på sjukvården. Socialstyrelsen ställer krav på att samtliga landstingen ska ha en katastrofmedicinsk beredskap oavsett sannolikheten för en katastrof. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att vara förberedd inför en katastrofsituation. Metod: Studien utformades efter en empirisk kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på totalt deltog 16 sjuksköterskestudenter som läste termin 6. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Studien ingick i ett forskningsprojekt där ytterligare tre studier ingick. Resultat: Resultatet av sjuksköterskestudenters upplevelse för katastrof vissas genom två huvudkategorier; En känsla av ovisshet med följande underkategorier: Känslan av att det inte kommer att hända, En känsla av att vara otillräcklig, Att vara ansvarig och Att inte ha kontroll på situationen. Den andra huvudkategorin var; Att känna trygghet i sin kunskap med följande underkategorier: En önskan att utvecklas och Att inte lita på sin egen kunskap. Slutsats: Slutsatsen i studien visar att sjuksköterskestudenter inte upplever sig förberedda inför att medverka i en katastrofsituation. Denna upplevelse grundar sig i en känsla av ovisshet och att känna trygghet i sin kunskap. Finns en önskan hos deltagarna att simuleringstillfällen likt HLR även skulle genomföras utifrån olika situationer för att få en insikt i hur de skulle reagerar när tillgängliga resurser är otillräckliga till det aktuella vårdbehovet.

No description available.

<p>Abstract</p><p>This thesis handles the subject about emergency preparedness. The cases that are chosen are Sweden and the tsunami catastrophe and Great Britain with the bombings in London. The purpose with this case study is to reveal what factors that are important for an adequate emergency preparedness plan by studying Sweden’s and Great Britain’s emergency preparedness plans and how they handled the two catastrophes. The questions for the report are as follows:</p><p>1. Why did Great Britain’s emergency preparedness plan on the London bombings function better than the Swedish in the tsunami catastrophe?</p><p>2. How was Sweden and Great Britain’s emergency preparedness plans formed and why were they formed like that?</p><p>The results was that the British emergency preparedness plan was more adequate because they hade a better communication to their citizens and a better relationship to the media than the Swedish one had. Both countries followed the ideal model that the theory presented but the British took it one step further by having a better layout and deeper understanding for emergency planning.</p><p>Keywords:</p><p>Emergency preparedness plan</p><p>Organisation</p><p>Government</p>

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. En jämförelse gjordes mellan de respondenter som hade medicinsk utbildningsbakgrund och de som inte hade sådan. Resultatet visar att det finns vissa skillnader beträffande kunskaper och erfarenheter och behovet av sådan. De som inte hade medicinsk utbildningsbakgrund hade övervägande specialkunskaper i katastrofmedicin och de ansåg också i högre grad att medicinsk kompetens var viktig för funktionen som TiB. Studiens resultat kan vara till stöd gällande utbildning och planering inför allvarliga händelser. / Disasters and major incidents require immediate decisions and actions to minimize serious consequences. Studies and analyzes from previous disasters show that education, practice, collaboration and management need to be improved. This together with learning from experiences will make the planning of relevant preparations easier. The purpose of this study was to do a survey of the knowledge and experience of a defined operative  level of strategic management (command and control) who can make the overall decisions regarding mobilization and distribution of resources, distribution of casualties and need of medical skills to be prepared  for their tasks in case of disaster and major incident. In Sweden this function is called Tjänsteman i Beredskap (TiB). The study is quantitative and based on a questionnaire constructed by the author and sent to the holders of the function TiB in Sweden. The results were analyzed by descriptive statistics and analytical statistics. A comparison was made between those respondents who had medical education background and those who did not have one. The result shows that there are some differences in knowledge and experience and the need for such. Those who had medical education background had vast expertise in disaster medicine and they also considered relatively more medical skills were important for the function of TiB. Study findings can provide support with training and planning for major events.

Abstract This thesis handles the subject about emergency preparedness. The cases that are chosen are Sweden and the tsunami catastrophe and Great Britain with the bombings in London. The purpose with this case study is to reveal what factors that are important for an adequate emergency preparedness plan by studying Sweden’s and Great Britain’s emergency preparedness plans and how they handled the two catastrophes. The questions for the report are as follows: 1. Why did Great Britain’s emergency preparedness plan on the London bombings function better than the Swedish in the tsunami catastrophe? 2. How was Sweden and Great Britain’s emergency preparedness plans formed and why were they formed like that? The results was that the British emergency preparedness plan was more adequate because they hade a better communication to their citizens and a better relationship to the media than the Swedish one had. Both countries followed the ideal model that the theory presented but the British took it one step further by having a better layout and deeper understanding for emergency planning. Keywords: Emergency preparedness plan Organisation Government

The aim of this masters thesis, based on discourse analysis and organization theory, is to study how individuals in different Swedish cultural organizations- and agencys are working with disaster preparedness. The purpose of this is to examine whether organizational structures affect different persons work, cooperation and practical application concerning disaster preparedness in collaboration with both external and internal organizations. The research shows that disaster preparedness are affected by priority issues as well as financial resources causing consequences for future work concerning this kind of issues. Another problem which is also examined and discussed in this thesis are the problematic approach to personal initiative which today is the leading operation for the organizations to deal with disaster preparedness instead of creating professional titles for the persons handles these complex issues.