När sjuksköterskan får sin legitimation förväntas det att personen har skaffat sig tillräckligt med kompetens och förmåga att självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder som syftar till att främja hälsa hos patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som legitimerad sjuksköterska. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där nio vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades vilket resulterade i sex huvudkategorier; Att vara oförberedd på vad yrket innebär, Att självständighet och ansvar känns kravfyllt, Att ha behov av stöd från andra, Att vilja känna sina patienter och tillgodose behov, Att ha behov av variation och utveckling, Att erfarenhet bidrar till ökad trygghet. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor var osäkra i sin nya roll och upplevde stress kring att vårda patienter. De nyutexaminerade var i behov av stöd från kollegor. I syfte att stärka de nyutexaminerades egen förmåga och känsla av sammanhang samt underlätta för dem att se patienters behov bör erfarna kollegor aktivt stödja nyutexaminerade att arbeta personcentrerat. Det kan leda till att de nyutexaminerade upplever sin situation som mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i sjuksköterskearbetet. Det kan vara extra påtagligt för nyutexaminerade sjuksköterskor. Den stressen kan komma att påverka omvårdnaden till patienten. Det saknas studier om hur arbetsrelaterad stress påverkar svenska nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad till patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades utefter Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan gå till. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier om hur sjuksköterskorna upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. ”Kommunikationen brister”, ”Närvaron brister” och ”Omvårdnaden uteblir eller fördröjs”. I dessa kategorier framkommer det hur omvården påverkas av stress och hur det kan påverka patienten. Kommunikationen fallerar i mötet med patienten och i vårdteamet. Sjuksköterskorna upplever att de inte är fysiskt och mentalt närvarande med patienten när de upplever stress. Omvårdnaden påverkas av stress genom att den kanske glöms bort eller blir bortprioriterad. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskorna brister i sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare forskning i ämnet kan vara relevant utifrån ett patientperspektiv.

Bakgrund: Under första tiden i yrket genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en övergång gällande kompetensutveckling från nybörjare till kompetent sjuksköterska. En sjuksköterskas huvudområde är omvårdnad, där yrkesrollen utgår från alla kärnkompetenser. Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling beskrivs från Patricia Benners modell som heter “Från novis till expert”, som används som referensram under hela arbetets gång. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i yrkeslivet under de två första åren.  Metod: En litteraturstudie utifrån Friberg (2017) metod för allmän litteraturöversikt baserat på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier som innebar att vara otillräckligt förberedd, belastningar i yrkeslivet och behov av stöd och fem underkategorier. Under huvudkategorin att vara otillräckligt förberedd skapades underkategorierna bristande, självkänsla, rädslan att göra fel och brist på erfarenhet. Under huvudkategorin belastningar i yrkeslivet skapades underkategorierna hög arbetsbelastning och oproffesionellt beteeende hos medarbetare.  Slutsats: Det framkom att flera olika faktorer påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas mående, exempelvis tung arbetsmiljö och oprofessionellt beteende hos medarbetarna. Det belystes att en stödjande omgivning hade stor betydelse för att underlätta av yrkesstarten samt hur viktigt det var att tillåta den nyutexaminerade sjuksköterskan att vara ny.

Bakgrund: Hur nyutexaminerade sjuksköterskor växer in i den professionella yrkesrollen och hur kompetensen utvecklas under de första året i yrkeslivet, är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Det har identifierats ett behov av stöd för de nyutexaminerade sjuksköterskorna för att underlätta övergången från utbildning till yrkeslivet. Dock har kvaliteten och kvantiteten av stöd och vägledning från handledarna upplevts bristfällig. Flertal länder i världen har utformat strukturerade stödprogram med tillgång till handledare eller mentorer för att hjälpa de nyutexaminerade sjuksköterskorna under sina första år i yrkeslivet. Syfte: Att undersöka effekter av stödprogram för de nyutexaminerade sjuksköterskornas yrkeskompetens och arbetssituation. Metod: En litteraturstudie som grundat sig på tio kvantitativa studier. Studierna har lästs, granskats och analyserats för att sedan sammanställas. Databassökningar gjordes i Pubmed och Cinahl. Resultat: Handledning- och mentorskapsprogram, simuleringsprogram, introduktionsprogram och övergångsprogram var de stödprogram som studierna använt sig av. Genom att gå ett stödprogram visade resultaten på ökad omvårdnadskompetens, minskad stress, förbättrat självförtroende, ökad trivsel och färre uppsägningar bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Konklusion: Programmets längd, den pedagogiska kompetensen hos handledaren och tillgången till praktiska övningar visades sig vara viktiga beståndsdelar för att utveckla yrkeskompetensen och förbättra arbetssituationen för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. / Background: How newly graduated nurses grow in their professional skills and how their professional expertise develops during the first year of working life. This is a subject matter has received much attention in recent years. It has been known and identified a need for support for the newly graduated nurses to facilitate the transition from education to work. However, the quality of support and guidance from the supervisors has experienced deficiency. Many countries in the world have designed structured support programs with access to tutors and mentors to help newly graduated nurses during their first years of working life. Aim: To investigate the effects of support programs for the newly graduated nurse`s professional competence and working situation. Method: A literature study that included ten quantitative studies. The studies have been reviewed, examined and analyzed to then be compiled. Database searches were made in Pubmed and Cinahl. Result: Supervision and mentoring programs, simulation programs, introductory programs and transition programs were the support programs that the studies used. By attending a support program, the results showed increased nursing skills, reduced stress, improved self-confidence, increased well-being and fewer layoffs among newly graduated nurses. Conclusion: The length of the program, the pedagogical competence of the supervisor and the availability of practical exercises proved to be important components to increase the professional competence and improve the work situation for the newly qualified nurses'.

Den här kvantitativa studien syftar till att ta reda på hur 28 nyutexaminerade lärare för årskurserna 1–3 väljer material till sin svenskundervisning och hur självständiga de är när de planerar sin undervisning. I den här studien har begreppet nyutexaminerade lärare definierats som lärare som arbetat upp till fem år. Data är insamlad via en enkätundersökning. Resultatet visar att de nyutexaminerade lärarna som deltog i studien samverkar i hög grad inom arbetslagen men de är samtidigt självständiga i hur de lägger upp sin undervisning. Sammantaget ser vi att majoriteten av de nyutexaminerade lärare för 1–3 som deltog i den här studien har ett omväxlande arbetssätt i sin undervisning då de varierar mellan olika läromedel, sitt egna material och kollegors material.

I den här studien kommer tre lärarhandledningar analyseras utifrån tre designprinciper. Vi vill analysera dessa med hjälp av textanalys för att tolka huruvida lärarhandledningar kan vara till stöd för oss som snart är nyutexaminerade lärare. Detta för att upptäcka om lärarhandledningen kan ge oss mer än bara stöd i kunskap, men även stödja oss i vår ämnesdidaktik. Vi analyserar lärarhandledningarna ur den kvalitativa metoden med inslag av den kvantitativa metoden, eftersom vi gör en textanalys av kapitlen ”bråk” i varje lärarhandledning, men vi använder oss av tabeller för att konkretisera våra svar från varje designprincip som vi analyserat utifrån. Resultatet visar på att lärarhandledningarna inte levde upp till de tre designprinciperna och var således ej ett fullständigt stöd för lärare. Slutsatsen blir således att läraren behöver utifrån sin ämnesdidaktik och erfarenheter betrakta lärarhandledningen som en guidning och inte som ett komplett stöd för att undervisningen. Läraren behöver ha i beaktning att kunna undervisa på egen hand och vara flexibel till att kunna göra egna medvetna val beroende på omständigheter runt omkring klassrummet och även lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att alla elever klarar målen, oavsett behov.

Det finns idag en brist på grundutbildade sjuksköterskor, samtidigt som behovet ständigt ökar. Sjuksköterskeutbildningen ska ge förberedande kunskaper som sedan ska omvandlas i praktiken. Sjuksköterskeyrket kan beskrivas som “spindeln i nätet” och arbetsuppgifterna att utföra under ett arbetspass är många. Gapet mellan teori och praktik vid övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska har under många år varit en utmaning, men genom rätt handledning och med hjälp av introduktionsprogram kan övergången bli en positiv upplevelse. Syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under övergången från studier till yrkesverksam sjuksköterska. Som metod för att svara på syftet användes en litteraturöversikt med kvalitativ inriktning, vilket grundade sig i att författarna önskade förmedla sjuksköterskans känslor och upplevelser kring ämnet. Resultatet baserades utifrån nio vårdvetenskapliga artiklar och presenterade den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse i fem olika huvudteman; Känslor vid övergången, Betydelsen av kunskap för övergången, Ansvar, Organisationen samt Support. Totalt 13 underteman skapades där både positiva och negativa upplevelser vid övergången lyfts. I resultatet framkom det att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att övergången består av många utmaningar, men ett stöttande arbetsteam med en god sammanhållning har en stärkande inverkan på hur den första tiden i yrket upplevs. En känsla av trygghet verkar positivt för kompetensutvecklingen. Diskussionen lyfter fram den gemensamma bilden av bristande kvalitet gällande introduktionsprocessen och många av sjuksköterskorna belyser vikten av ett tryggt arbetsklimat. Slutsatsen är att med fortsatt utveckling av introduktionsprogram främjas sjuksköterskans övergångsprocess positivt, samt att det bidrar till att den hållbara utvecklingen säkerställer både patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa, trygghet och välmående.

No description available.

Att gå från student till legitimerad sjuksköterska har i årtionden varit ett aktuellt ämne inom forskning. Övergångsprocessen upplevs vara en påfrestande tid för nyutexaminerade sjuksköterskor. Omsättningen av nyutexaminerade sjuksköterskor är hög och en bristande övergångsupplevelse kan påverka deras syn på yrket negativt. Syftet var att belysa hur de nyutexaminerade upplevt övergångsprocessen från student till legitimerad sjuksköterska. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där åtta artiklar valdes ut, både av kvalitativ och kvantitativ studiedesign, som sedan analyserades och formade studiens resultat. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Sjuksköterskeprogrammet; Arbetsmiljön; Nyutexaminerades upplevelser av stöd från arbetsplatsen samt Den emotionella upplevelsen av övergångsprocessen. Resultatet lyfter både positiva och negativa upplevelser, där flertalet subteman skapats för att belysa de olika perspektiven. Resultatet betonar att de nyutexaminerade känner sig oförberedda inför det verksamma arbetet och att förväntningarna som skapats under utbildningen inte alltid motsvarar “verkligheten”. Vidare i resultatet betonas vikten av en stödjande arbetsmiljö som fördelaktigt i övergångsprocessen. Den emotionella upplevelsen av övergången redovisas likaså, där känslor som bristande självförtroende och otillräcklighet framkommer. Diskussionen belyser den idealiserade bilden av sjuksköterskan som flertalet nyutexaminerade upplevt under sin studietid kontra “verkligheten”, vilket tycks skapa ett gap mellan utbildning och klinisk verksamhet. Vidare betonas den stödjande arbetsmiljön och introduktionsprogrammens påverkan som en viktig faktor för en patientsäker vård. Slutsats: För att främja övergångsprocessen för de nyutexaminerade är den stödjande funktionen ur flertalet aspekter viktigt att tillgodose. En lyckad övergångsupplevelse kan i sin tur minska omsättningen av nya sjuksköterskor, bidra till en säkrare vård och skapa en hållbar utveckling.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur klivet ut i yrkeslivet kan se ut och hur nyutexaminerade förskollärare blir bemötta på sina nya arbetsplatser. Detta genom att främst beskriva förskollärarens uppdrag och vilka krav de ställs inför. Vi ville också ta reda på hur förberedda de upplevde sig vara genom sin utbildning inför kommande yrkesutövande. Vi har valt att intervjua olika parter ur förskolans organisation för att få en helhetsbild av det bearbetade ämnet, med det menar vi även hur ledningen och eventuella mellanledare ser på nyutexaminerade förskollärare. Samt hur de nyutexaminerade förskollärarna förbereder och förhåller sig till sin situation. Med utgångspunkt i praktikarkitekturens teori har vi analyserat vårt material och kommit fram till vilka faktorer, både positiva och negativa, som påverkar upplevelsen av den första tiden som yrkesverksam. Resultatet visar att det inte är enbart de förutsättningar, i form av stöd, som arbetsgivaren ger som påverkar arbetssituationen utan det handlar även om förskollärarens personlighet, erfarenhet och kunskap.