Detta arbete syftar till att identifiera vilka möjligheter och hinder som förutsätter det specialpedagogiska arbete på en avsedd skola. Detta utifrån de tidigare resultaten ifrån internationella studie Programme for International Student Assessment (PISA) och de omfattande förändringarna som specialpedagogiken genomgått under de senaste decennierna. Arbetets frågställningar är följande; Hur definieras praktikens uppdrag i anslutning till det specialpedagogiska perspektivet? Vilka aktiviteter synliggörs inom praktiken utifrån desstillskrivna specialpedagogiska perspektiv? Vilka relationer, samarbeten och roller kännetecknas inom praktiken? Syftet och frågeställningarna undersöks genom kvalitativa intervjuer som utförs med tvåspeciallärare och en specialpedagog som är anställda på samma skola. Det teoretiska ramverk som applicerats i arbetet är teorin om praktikarkitektur, som även använts som analysverktyg utifrån empirin. Inom resultatdelen framgår det att både yrkesgrupperna utgår ifrån ett och sammaspecialpedagogiska perspektiv. Vidare har även funnen data vittnat om att den specialpedagogiska praktiken på den avsedda skolan präglas till största del utan fler hinder utifrån respondenternas utsagor kring dess specialpedagogiska perspektiv, dess relationer och de nämnda aktiviteter än av möjliggöranden.

Ämnet matematik är mer än ett teoretiskt tillämpat ämne som enbart bör undervisas med en pappersburen bok. Istället innehåller ämnet en språklig sida som behöver bemötas och föras in iden dagliga undervisningen. Ett sätt att beskriva flera sätt att skapa mening är genom ordet multimodalitet. Multimodalitet inom matematikundervisningen beskriver hur mening kan skapas på olika sätt och genom olika medier. Vi vill med denna studie ta reda på vad som hindrar och möjliggör ett sådant arbetssätt. Syftet med vår studie är att klargöra vilka olika villkor som existerar för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i skolans matematikundervisning, samt hur det uttrycks i den praktiska verksamheten. Nedan följer våra forskningsfrågor vi ämnar besvara i vår studie: 1. Vad finns det som möjliggör alternativt hindrar ett multimodalt arbetssätt? 2. Hur förhåller sig lärarna på en kommunal respektive Montessoriskola till ett multimodaltarbetssätt i matematikundervisningen? 3. Hur ser ett multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen ut på en kommunal respektive på en Montessoriskola? Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av sex lärare från två olika skolor. Teorin praktikarkitektur har använts som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska samt sociala-politiska arrangemangen har kunna tanvändas för att synliggöra olika möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet från vår studie visar att det inte är en enskild individ som styr undervisningen, utan att det till stor del är hur praktiken sedan tidigare bedrivs som styr. En skola med en tydlig tradition kring ett arbetssätt som är multimodalt visade sig ha en fördel gentemot en skola utan en befintlig tradition kring ett multimodalt arbetssätt. Samtliga lärare som vi intervjuade från båda skolformerna visade vilja och motivation till att arbeta multimodalt, men skillnaden låg i att de inte hade samma förutsättningar på sin arbetsplats att göra det. Det fanns flera hinder i praktiken som hindrade ett multimodalt arbetssätt. Det största hindren som uttrycktes var framförallt tidsbrist, brist på kunskap samt för lite ekonomiska medel på skolan. Det som istället uttrycktes kunna möjliggöra ett multimodalt arbetssätt var lärare, arbetslag och rektor som alla ville erbjudaflera vägar till samma mål.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur klivet ut i yrkeslivet kan se ut och hur nyutexaminerade förskollärare blir bemötta på sina nya arbetsplatser. Detta genom att främst beskriva förskollärarens uppdrag och vilka krav de ställs inför. Vi ville också ta reda på hur förberedda de upplevde sig vara genom sin utbildning inför kommande yrkesutövande. Vi har valt att intervjua olika parter ur förskolans organisation för att få en helhetsbild av det bearbetade ämnet, med det menar vi även hur ledningen och eventuella mellanledare ser på nyutexaminerade förskollärare. Samt hur de nyutexaminerade förskollärarna förbereder och förhåller sig till sin situation. Med utgångspunkt i praktikarkitekturens teori har vi analyserat vårt material och kommit fram till vilka faktorer, både positiva och negativa, som påverkar upplevelsen av den första tiden som yrkesverksam. Resultatet visar att det inte är enbart de förutsättningar, i form av stöd, som arbetsgivaren ger som påverkar arbetssituationen utan det handlar även om förskollärarens personlighet, erfarenhet och kunskap.

Pedagogiska utvecklingsledare och deras ledarroll i förskolan är studiens undersökningsfokus. Syftet med studien är att analysera pedagogiska utvecklingsledarens arbete i förskolan med fokus på deras ledarroll. Studien gjordes utifrån två frågeställningar. Den första berör vad det innebär att vara pedagogiska utvecklingsledare i förskolan. Den andra berör hur pedagogiska utvecklingsledare bedriver utvecklingsarbete i förskolan.  Med hjälp av teorin om praktikarkitekturer undersöks i denna studie vad pedagogiska utvecklingsledare säger och gör i ledarrollen, samt hur relationer skapar i ledarrollen. Semistrukturerade intervjuer har utförts med sex pedagogiska utvecklingsledare för att kunna besvara frågeställningar i syfte och komma fram till resultatet med hjälp av litteraturen och teoretiska perspektivet.   Studiens resultat har visat att en kompetent pedagogisk utvecklingsledare i förskolan kan resultera på kollegornas professionella utveckling med hjälp av kollegialt lärande samt barns lärande och undervisning genom barnfokuserade strategier. Annat som kom fram i resultatet är att pedagogiska utvecklingsledare ska kunna lära känna kollegor för att se allas kompetens, lyssna på kollegor, vara lyhörd och nyfiken för att lyckas i ledarskapet.

This study has an action research approach and is conducted as a part of an improvement process at the local school unit. The focus of the study is how the principal and the teachers at a public elementary school take an interest in the school culture and investigate how they can improve the practice while learn-ing from the process. The aim of the study is to create an understanding of the teachers’ experience of the school’s culture, and by using that as a basis, plan and conduct improvement schemes in the operations of the school. The results indicate that the theory of practice architectures enables the re-searcher to identify the sayings, doings and relating of the teachers. Moreover, the study has contributed to an understanding of what is enabled or prevented by internal and external conditions in the current process of action research and school development. The study shows that time and a common interest are central for uniting the college, which in turn is key if school development should lead to long-lasting improvement.