Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen genererar både en yrkes- och en akademisk examen. Arbetet som sjuksköterska är komplext. Tidigare gjorda studier har visat att sjuksköterskestudenter upplevde att de inte blev tillräckligt undervisade om vad som skulle krävas av dem i den framtida yrkesrollen. Socialstyrelsen har påvisat att det saknas tydliga riktlinjer för vad som förväntas av en nyutexaminerad sjuksköterska efter avslutad examen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och resulterade i 15 utvalda artiklar. Dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara oförberedda för att utöva sitt yrke. Ett glapp mellan utbildningen och verkligheten påvisades. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde ett stort ansvar, vilket var tufft och skrämmande. Ett behov av stöd belystes som en viktig del av den första tiden i yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en känsla av dåligt självförtroende då de började arbeta efter examen. Det fanns en rädsla för att göra misstag som skulle bringa en patient skada. Konklusion: Det fanns faktorer som kunde underlätta anammandet av yrkesrollen och faktorer som försvårade. Underlättande faktorer innefattade goda relationer till kollegor, att få stöd och en känsla av utveckling. Försvårande faktorer beskrevs som oförberedelse, brist på erfarenhet och stöd samt rädsla. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det fanns en påtaglig skillnad mellan utbildningen och verkligheten. / Background: The nursing education generates both a professional and an academic degree. The work as a nurse is complex. Earlier studies revealed that new graduate nurses felt that they had not been adequately trained for what would be required of them in their future profession. The Swedish National Board of Health and Welfare has revealed that there is a lack of clear guidelines for what is expected of a new graduate nurse upon completion of education. Aim: To uncover new graduate nurses’ experiences of the initial period in the profession. Method: A literature review. The databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used for the literature searches, which resulted in 15 selected articles. The articles were reviewed, analysed and compiled. Result: The new graduate nurses felt unprepared to carry out their occupation. There was a gap between education and the real world. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that they had a big responsibility, which was both tough and scary. The need for support was found to be important during the first period on the job. New graduate nurses experienced a feeling of low self-esteem when they started working after graduation. There was a fear of making mistakes that would harm a patient. Conclusion: There were factors that could facilitate the realisation of the profession and factors that made it more difficult. Facilitating factors included good relations with colleagues, getting support and a sense of development. Aggravating factors were described as unpreparedness, lack of experience and support as well as fear. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that there was an obvious difference between education and reality.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig. För att första tiden som ny lärare ska var begriplig så måste introduktionen och mottagandet vara tydligt och strukturerat. Den utbildning och de erfarenheter man har med sig gör också första tiden begriplig. Hur man hanterar första tiden är beroende av om man har stöd från kollegor och andra i sin omgivning men också ens personlighet och motivation har betydelse. Barnens glädje, gemenskapen med kollegor och den egna drivkraften gör att första tiden känns meningsfull. De råd vi fick från lärarna för att klara av första tiden i yrket på ett bra sätt var att man ska vara en tydlig ledare och våga sätta gränser, förhålla sig professionellt gentemot barnen och föräldrarna, se varje barn och skapa goda relationer samt att skapa balans mellan arbete och fritid.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden – att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metodensom valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan har bristande kunskaper vad gäller omvårdnad, hantering av teknisk utrustning och vissa praktiska moment samt ledarskap. Hon överskattade sin skicklighet och sina förmågor att undervisa. Resultaten visade även att den nyutexaminerade sjuksköterskan har ett stort behov av introduktion och handled-ning för kunskapsutvecklingen. Däremot hade hon goda kunskaper vad gäller empati, ansvarsmedvetenhet samt anpassningsförmåga. Slutorden blev följande: för att inneha en god kompetens och en god fortsatt kompetensutveckling krävs en utbildning med varierande utbud av teori och praktik. En introduktion på den nya arbetsplatsen med tid för reflektion är nödvändig, med handledning och feedback samt tillåtelsen att få vara ny. / There is dissatisfaction among nursing staff concerning the newly graduated nurses competence. Above all there is three main fields which are criticized – to supervise and treat and to combine this with the handling of technical equipments, to inform and teach patients and also to work as a leader. The aim of this study was to compile the perceptions of nursing students, newly graduated nurses and experienced nurses regarding the newly graduated nurses competence. The method of this study was a literature review based on scientific articles and waselaborated trough Goodman´s seven steps. The results showed that the newly graduated nurse has a lack of knowledge regarding nursing care, handling of technical equipment and certain practical elements and also leadership. She overestimated her skill and her ability to teach. The results also showed that the newly graduated nurse has a need for introduction and mentoring in order to develop her knowledge. However, she hade good knowledge regarding empathy, awareness of responsibility and ability to adapt oneself. The conclusion was that to possess good competence and to proceed good professional development an education with both theoretical and practical elements is necessary, as well as an introduction and time for reflection on the new place of work. Mentoring, feedback and the permission to be new is also of great importance to the development.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att sjuksköterskor ökar sin kunskap i samtal med kollegor, genom föreläsningar, utbildningar och i användandet av Internet och litteratur. De främsta hindren för kunskapsutveckling var resursbrist och svårigheter i att implementera kunskapen på avdelningen. Överlag är attityden mot kunskapsutveckling god, även om sjuksköterskor inte aktivt uppmuntrar varandra. För att öka sjuksköterskors kunskapsutveckling krävs förbättrade möjligheter och ökat stöd till att söka och implementera kunskap på arbetsplatsen. / Nurses today work in a time when development increases rapidly and they are expected to keep up to date with the latest research. Meanwhile, the workload is heavy while cut downs and increased patient pressure pervades health care, resulting in knowledge development being set aside. How do recently graduated registered nurses cope with this situation after having gone through an education that is based on and focuses on research? What possibilities and conditions does the nurse have to increase her knowledge at her workplace? What approaches does she use, and are there possibilities to implement new knowledge at the workplace? The aim of this study was to enlighten if and how conditions for increasing ones knowledge are created for recently graduated registered nurses, what possibilities are given and how nurses increase their knowledge related to nursing. Semi structured interviews were conducted with six registered nurses at a hospital in southern Sweden. The results showed that nurses increase their knowledge during conversations with colleagues, lectures, courses and the use of Internet and literature. The main obstacles for knowledge development were lack of resources and difficulties in implementing the knowledge at the ward. Improved possibilities and increased support is needed in order to increase and implement nurses’ knowledge.

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad. Under första tiden i yrket kunde de även känna sig osäkra gällande självständigt beslutsfattande och att delegera arbetsuppgifter. Det stora ansvaret de fick var till en början överväldigande, något de flesta inte kände sig tillräckligt förberedda på. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Det insamlade intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen innefattar många blandade känslor där skräck och rädsla varvades med spänning och en längtan över att få sin legitimation. Transitionen upplevdes som en stor omställning och det tog tid att växa in i den nya rollen som sjuksköterska. För att kunna underlätta transitionen förespråkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna mer träning på praktiska moment under sjuksköterskeutbildningen, en mer genomtänkt och god introduktion på den nya arbetsplatsen samt att det var viktigt att hamna på en arbetsplats med ett öppet och stödjande klimat. Konklusion: Med rätt byggstenar från utbildningen, en givande introduktion samt ett bra kollegialt stöd ges den nyutexaminerade sjuksköterskan de verktyg hon behöver och möjligheten till en mindre chockartad transition. / Background: Many of the newly graduated nurses experienced the transition from nurse student to registered nurse as difficult, stressful and sometimes even shocking. The newly graduated nurses felt insecure about independent decisionmaking and delegating work tasks in the beginning of their career. The big responsibility that comes with the nursing role was overwhelming in the beginning, which most of them was not fully prepared for. Aim: To highlight newly graduated nurses’ experiences of the transition from nurse student to registered nurse.Method: A qualitative study design based on six semi-structured interviews. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Newly graduated nurses’ experiences of the transition includes many mixed emotions including both fear, excitement and a longing to finally get their license. The transition was experienced as a big adaption and it took time to grow into the new role as a nurse. In able to make the transition easier the newly graduated nurses pointed out that they wanted more practical training during the education. They also advocated a good and well-reasoned introduction on the new workplace as well as it was important to work in an open and supporting work environment. Conclusion: In order to make a less shocking transition possible the newly graduated nurses need a solid foundation from the education, a giving introduction and also great support from more experienced colleges

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioderSyftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram. Resultatet utgörs av två kategorier och sju underkategorier som visade att inskolningen hade stor betydelse för inlärning av rutiner och att perio-den skapade trygghet och en känsla av säkerhet i omvårdnadsarbetet och på ar-betsplatsen. Det sociala nätverket på arbetsplatsen som handledare och kolleger utgjorde var mycket viktigt för skapandet av en yrkesidentitet och en känsla av tillhörighet. Slutsats som drogs är att inskolning var en nödvändighet för den ny-utexaminerade sjuksköterskan där kolleger och handledare spelade en viktig roll för yrkesrollen. / It has been shown that the gap between the role of the nursing student and the employed nurse is big and it has taken time to get into the role as a registered nurse. Around the country there are several nursing educations and the variations in design are all different. That is why the introduction programme has had a cen-tral role as an important part of the transition between the school desk and the corridors of the hospital. The aim of this study was to use a qualitative approach to examine how newly graduated nurses experienced their introduction pro-gramme at their first place of work. The method was carried out with eight semi-structured interviews in order to find answers to the aim of the study including its questions How does the introduction programme affect the sense of security in the professional role? Does the introduction programme affect the performing of nursing? The collected data material was transcribed and analyzed using content analysis inspired by Burnard and two categories with eight sub-categories was developed.The result was built on two categories and seven subheadings that showed that the introduction programme had a big importance for learning routins at the ward. It was also important for the sense of security in the performing of nursing and at the place of work. The social network at the working place that mentors and col-leges formed was very important for the creation of the nursing identity and the feeling of solidarity. The Conclusion that can be found is that an introduction programme is necessary for the newly graduated nurse where colleges and men-tors play an important role for the profession.

Bakgrund: Stress är kroppens försvarsmekanism som finns för att kroppen ska skydda sig mot fara och flykt. När stressen blir till en vardag under en längre period i form av arbetsrelaterad stress kan den ge skador som kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskor samt ge negativa följder i deras omvårdnadsarbete. När dessa arbetsrelaterade situationer blir ohanterbara finner nyutexaminerade sjuksköterskor en anledning att lämna yrket eftersom stressen då tar över deras liv.  Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixmetod med induktiv ansats, som analyserats med Fribergs (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Dessa var (1) arbetsbelastning, (2) bristfällig kompetens, (3) ansvar, (4) höga förväntningar.  Slutsats: De faktorer som kan bidra till stress bland nyutexaminerade sjuksköterskor är bland annat hög arbetsbelastning, otillräcklig kompetens och bristande stöd från kollegor vilket kan påverka omvårdnadsarbetet och äventyra en säker vård. När tiden inte räcker till blir stressen alltmer påtaglig och omvårdnadsarbetet påverkas till det negativa. Det krävs en förbättring för att det ska kunna bli mer rättvisa förutsättningar för de nyutexaminerade sjuksköterskorna i början av deras karriär, vilket kan resultera att allt fler nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i yrket. I takt med detta kan även patienternas vårdskador minska och därmed kan omvårdnadsarbetet förbättras.

Bakgrund och problemformulering: Efter tre år av studier kan studenten titulera sig som legitimerad sjuksköterska. För den nyutexaminerade sjuksköterskan väntar många utmaningar, dessa kan vara positiva men också upplevas svåra. Det som är gemensamt för alla sjuksköterskor är den transition som ska genomgås från att vara student till att landa på sin första arbetsplats i den nya rollen efter att ha erhållit sin legitimation. Syftet: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av transitionen från student till nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Fem huvudteman formades; Den nya sjuksköterskan, Att växa in i yrkesrollen, Introduktion till yrket, Organisatorisk påverkan, Patientsäkerhet samt sex tillhörande subteman Att få vara ny, Diskrepans mellan skola och arbete, Handledning, Tid för reflektion, Bredvidgång, Arbetsbelastning. Flera områden hittades där transitionsupplevelsen var positiv men inom vissa delar fanns det även förbättringspotential. Diskussion: En positiv transition möjliggörs genom att kunskapen som ges genom utbildningen kompletteras med klinisk erfarenhet från arbetslivet. Tid och resurser behöver läggas på en personcentrerad bredvidgång samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen för att reflektion ska bli en naturlig del av arbetet. Realistiska förväntningar på det kommande arbetslivet kunde också underlätta transitionen.

Sjuksköterskeyrket är ett komplext och mångfacetterat yrke. Sjuksköterskan beskrivs ofta som spindeln i nätet i vården och har ett stort ansvar som innefattar omvårdnadsansvar, ledarskap, läkemedelshantering- och administrering samt medicintekniska moment. Sjuksköterskans arbete styrs och regleras av flera lagar. Även den nyutexaminerade sjuksköterskan ska besitta de kunskapsområden samt axla det ansvar som kommer med yrket och detta kan skilja sig mycket från hur utbildningen är. Det är således av intresse att studera hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den utmanande övergången från student till sjuksköterska. Syftet är att sammanställa litteratur för att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första tiden som yrkesverksam inom slutenvården. Vald metod för följande studie är litteraturöversikt. Resultatet belyser att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever flertalet utmaningar i samband med att vara ny inom yrket. Framträdande var att det finns ett stort glapp mellan teori och praktik, vilket innebar att många kände sig oförberedda. Andra känslor relaterade till övergången var stress, osäkerhet och rädsla. Likaså belyses hur överväldigande det var att anta ansvaret som sjuksköterska, däribland ledarskap. Jobbet beskrivs som fysiskt, psykiskt och emotionellt tungt. Det som anses viktigast för att klara övergången är stöd från kollegor och chef. Stöd påvisades generera professionell utveckling och att sjuksköterskorna lättare kunde hantera utmaningar. Under diskussionen tillkommer reflektioner om resultatets huvudsakliga fynd i relation till annan forskning. Dessutom reflekterades kring vald metod och litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet.

Bakgrund: Vid långvarig stress utan chans till återhämtning ökar risken att drabbas av utmattningssyndrom. Hög arbetsbelastning, personalbrist och arbetsrelaterad stress är prediktorer för utmattningssyndrom vilket påverkar kvaliteten på omvårdnaden negativt. Psykisk ohälsa är orsaken till hälften av all sjukfrånvaro i Sverige där den största andelen sjukskrivningar är inom hälso- och sjukvården och den största orsaken till sjukskrivning är stressrelaterade diagnoser. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad som vilar på en vårdvetenskaplig och evidensbaserad grund. Det är viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa prioriteras, för att i förlängningen kunna erbjuda en god vård som främjar patienternas hälsa.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som bidrar till stressrelaterat utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård.  Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför utmaningar och svårigheter under sin övergångsperiod till sin nya yrkesroll. Det framkom en övergångschock då verkligheten inte stämde överens med deras förväntningar. Klinisk kompetens och erfarenhet, kollegialt stöd, arbetsmiljö och sjuksköterskans egen roll var bidragande faktorer som påverkade nivån av stressrelaterat utmattningssyndrom.  Slutsats: Stressrelaterat utmattningssyndrom påverkade kvaliteten på omvårdnaden negativt vilket kunde leda till bristande patientsäkerhet. Vidare ökade också omsättningsintentionen vid utmattning. Det krävs mer forskning för att förstå och förebygga utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt för att minska deras intention att lämna yrket.