Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas personer med svikt i ett eller flera organ. Patienterna har ofta komplexa tillstånd och kan gå från stabil till kritisk sjuk mycket fort. För att vara kvalificerad att arbeta på en intensivvårdsavdelning kräver avancerad teoretisk och praktisk kunskap. I Sverige krävs en specialistutbildning motsvarande ett års studier. Arbetet kan trots detta upplevas utmanande som nyutexaminerad intensivvårds-sjuksköterska. Särskilt utmanande antas situationen vara för de som varit nyutexaminerade under Covid-19-pandemin under år 2020.  Motiv: Tidigare studier visar på att nyexaminerade intensivvårdssjuksköterskor behöver tid på sig för att bygga erfarenhet och känna sig trygga i sin nya roll. Det antas att de nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskorna i samband med Covid-19-pandemin har haft liknande, men även andra erfarenheter. Studien kan ge vägledning i hur man kan utföra förbättringsarbete för den nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskan och förenkla transitionen in i professionen. Syfte: Syftet med studien är att belysa erfarenheter av att vara nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska på intensivvårdsavdelning under en pandemi. Metod: Studien är utförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor med sju intensivvårdssjuksköterskor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat visas i tre huvudkategorier; “Behov av formellt stöd”, “Arbetsklimatets kan påverka både positivt och negativt” och “Utveckling genom utmaningar”. Huvudkategorierna har två subkategorier vardera; “Inskolning och mentorskap”, “Brister under introduktionstiden”, “Tillåtande arbetsklimat”, “Arbetsklimat som inte stimulerar till utveckling”, “Stress, osäkerhet och överväldigande ansvar” och Stimulerande och utvecklande.  Konklusion: Pandemin har påverkat intensivvårdssjuksköterskan både positivt och negativt, vilket påverkat transitionen för de nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskorna. Att de nyutexaminerade påverkas mycket av Covid-19-pandemin i norra Sverige som varit relativt skonat i jämförelse med andra delar av Sverige är ett varningstecken. Fler studier bör utföras där belastning varit högre för att få en bättre bild av erfarenheten av att vara nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterska under en pandemi. Nyckelord: Covid-19, erfarenheter, intensivvårdsavdelning, kvalitativ metod, nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska, pandemi.

Bakgrund: Efter tre år av studier får den nyutexaminerade sjuksköterskan både en yrkes-och en akademisk examen. Sjuksköterskeyrket är komplext och kräver kompetens i flera olika områden. Den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas att arbeta utifrån de krav som ställs i lagar och författningar samt leda och ansvara självständigt för omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans främsta ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta inom vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållandes elva vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hittades genom databassökningar i Cinahl och PubMed, vars kvalitet granskades med hjälp av SBU:s handbok och kvalitetgranskningsmallar. Resultat: Följande huvudkategorier identifierades, Transition, Att vara ny och kollegors betydelse, Tankar om professionen samt Vägen mot upplevd kompetens. Huvudkategorierna bärs upp av tolv olika subkategorier. Konklusion: Yrkesutövningen upplevdes som en svår och utmanande period med blandade känslor såsom förväntan, stress, isolering och rädsla. Mycket på grund av att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde att det var stor skillnad mellan utbildning och den kliniska verkligheten. Den kliniska erfarenheten i kombination med den teoretiska kunskapen bidrog till ett högre självförtroende och viljan att våga ta plats. Likaså erkännanden och uppmuntran från kollegorna samt positiva upplevelser med patienterna. Den nyutexaminerade sjuksköterskan saknar i början av sin karriär tillräckligt med klinisk erfarenhet och kunskap för att självständigt utöva sin yrkesutövning, och är därmed beroende av stöd från handledare och kollegor.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen ger studenterna förutsättningar att kunna axla sin blivande roll som sjuksköterska genom att tillgodose både praktisk och teoretisk kunskap under sex terminer. Underbemanning och ett stort antal patienter har en stor påverkan på den psykosociala arbetsmiljön i sjukvården idag. En utsatt grupp är nyutexaminerade sjuksköterskor som löper större risk att drabbas av psykosociala påfrestningar. Syftet är att undersöka den nyutexaminerade sjuksköterskans känslor, upplevelser och erfarenheter av sin nya yrkesroll på sjukhus. Metoden är en allmänlitteraturöversikt baserad på nio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i fyrahuvudteman; De första stapplande stegen, relationer, att landa i den nya yrkesrollen och underbemanning - ett arbetsmiljöproblem. Sedan redovisas sju stycken underteman: kollegor, handledare, patienter, en utmaning i att bli självständig, göra misstag, prioritera sin tid och kompromissa bort sig själv. Resultatdiskussionen påvisar glappet mellan akademi och yrkesliv som orsakar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor, vidare diskuteras hur förutsättningar i utbildningen och första tiden i yrket kan påverka denna upplevelse. Etisk stress kopplas till varför de nyutexaminerade sjuksköterskorna kompromissar med sig själva och sin fritid för att leva upp till alla delar av yrkesrollen. De nyutexaminerade sjuksköterskorna behövde stöd, acceptans och respekt från kollegor för att stärka sin jobbtillfredsställelse och upplevelsen av detta kopplas till KASAM.

No description available.

Bakgrund: I dagens samhälle ställs det höga krav på sjuksköterskans kompetens och förmåga att hantera komplexa situationer. Sverige har i dagsläget en brist på sjuksköterskor och arbetsbelastningen inom vården är hög. För den nyutexaminerade sjuksköterskan kan det bli en utmaning att motsvara de höga krav som ställs på dem då dem saknar erfarenhet i den kliniska verkligheten.     Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av deras första år som verksamma i en sjukhusmiljö.   Metod: En litteraturstudie utifrån en systematisk datainsamling. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar.    Resultat: Kategorierna som presenterades i resultatet var arbetsmiljö och professionell utveckling. I resultatet framkom det att god samarbetsförmåga och kommunikation i teamet har en positiv inverkan på arbetsmiljön. Arbetsbelastningen erfors omfattande och utmanande vilket kunde framkalla stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Viktigt för den professionella utvecklingen var stöd och feedback från kollegor då detta erfors öka deras självförtroende. Nyutexaminerade sjuksköterskor erfor även att deras självförtroende ökade genom kliniska erfarenheter.    Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljön och den professionella utvecklingen inverkade på hur nyutexaminerade sjuksköterskor erfor sitt första år. Desto fler erfarenheter de fick desto mer ökade självförtroendet i deras nya yrkesroll och utvecklingen från novis till expert möjliggjordes.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i området Stress med kategorierna Att vara otillräcklig, Att inte få hjälp och Att vara känslomässigt involverad och området Stresshantering med kategorierna Att göra själv och Att söka stöd. Slutsats: Informanterna kände stress främst vid situationer där de kände sig osäkra eller ansåg sig sakna nödvändiga kunskaper för att kunna utföra arbetet. Resultatet visar att det för den nyblivna sjuksköterskan är viktigt med stöd från mer erfarna kollegor och att det finns en förståelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans roll som nybörjare. En annan aspekt är att det är betydelsefullt att det på arbetsplatsen finns utrymme för reflektion. / Background: To work as a nurse is stressful and newly graduated nurses are more likely to experience stress than more experienced colleagues. Stress can for example result in high blood pressure, depression and gastric ulcers. There is also a connection between stress and burnout which further can result in intentions of leaving the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses’ experiences of stress and how they cope with it. Methods: The method of the study is qualitative. Data from four interviews with newly graduated nurses were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in two domains: Stress with the categories to be insufficient, not to get help and to be emotionally involved and Coping with the categories to do yourself and to seek support. Conclusion: The newly graduated nurses experienced stress in situations where they felt uncertain or had a lack of necessary knowledge needed to complete the work task. The results show that it is important for the newly graduated nurse to have support from more experienced colleagues as well as an understanding for the newly graduates role as a novice. Another aspect is that it is important that the workplace gives room for reflection.

Background: Nurse's education includes theoretical and practical knowledge and the newly graduated nurse is expected to be ready for the upcoming working life, where nursing and patientsafe care should be provided based on the same guidelines as a seasoned nurse. How the first time in the profession is experienced is important for the continued role. Purpose: To describe the experience of being a newly graduated nurse.  Method: A literature study containing 10 qualitative articles with analysis according to Graneheim and Lundman's model has been conducted. Results: Three themes have been identified that describe experiences of being a newly graduated nurse; uncertainty in nursing work, the importance of good communication and lifelong learning. Stress, nervousness and insecurity are emotions that occurred during the first time in the profession. Conclusion: A number of factors are important for the newly graduated nurse to feel safe in and develop in her profession. Supervision and security to colleagues had a major impact on how the first time in the profession was experienced, but also a lack of clinical knowledge regarding, above all, communication and the conduct of patient-safe care. By drawing attention to the experience of newly graduated nurses, it can provide a understanding of what measures need to be taken to promote professional development. / Bakgrund: I sjuksköterskans utbildning ingår teoretisk och praktisk kunskap och den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas vara redo för det kommande arbetslivet, där omvårdnad och patientsäker vård ska ges utifrån samma riktlinjer som en rutinerad sjuksköterska. Hur den första tiden i professionen upplevs har betydelse för den fortsatta rollen som sjuksköterska. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara nyutexaminerade sjuksköterska.  Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvalitativa artiklar med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans modell har genomförts. Resultat: Tre teman har identifierats som beskriver erfarenheter av att vara nyutexaminerad sjuksköterska; osäkerhet i omvårdnadsarbetet, vikten av god kommunikation och livslångt lärande. Stress, nervositet och otrygghet är känslor som förekom under den första tiden i yrket. Slutsats: En rad faktorer är betydelsefulla för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska känna sig trygg i och utvecklas i sin profession. Handledning och trygghet till kollegor hade stor inverkan på hur första tiden i yrket upplevdes, men också brist på klinisk kunskap gällande framför allt kommunikation och bedrivandet av patientsäker omvårdnad. Genom att uppmärksamma de nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter kan det ge en ökad förståelse för vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja den professionella utvecklingen.

Bakgrund: Behovet av legitimerade sjuksköterskor förväntas öka de kommande åren. Högskolor och hälso- och sjukvården har en utmaning i att locka till sig fler att utbilda sig och stanna kvar inom sjuksköterskeyrket då många blir sjukskrivna på grund av utmattning eller slutar redan det första året som yrkesverksam. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av yrket. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från 13 stycken artiklar, som alla sökts fram i PubMed via biblioteket på Högskolan i Gävle. Huvudresultat: I studien framkom 3 huvudteman med tillhörande underteman: En överväldigande start på arbetslivet, Arbetsmiljö och Från Novis till erfaren. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde övergången från utbildningen till arbetslivet som svår, med brist på klinisk erfarenhet under studietiden. Detta bidrog till stress och en känsla av otillräcklig kompetens samt till att en holistisk omvårdnad inte hanns med. Bra arbetsmiljö och handledning med återkoppling från handledare, kollegor och chef beskrevs ha stor inverkan på den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse, självförtroende och kompetens. Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde brister i kliniska färdigheter och kände sig osäkra i sin nya yrkesroll vilket antyder att sjuksköterskeutbildningen bör integrera mer praktik med teorin. I studiens resultat framgår det att tryggheten och självförtroendet kommer med tiden, det gäller att inte ge upp under den första tiden med osäkerhet i den nya yrkesrollen, vilket stämmer väl överens med Benners modell Från novis till expert. / Background: The need for licensed nurses is expected to increase in the coming years. Universities and health care face a challenge in attracting more people to study and stay in the nursing profession as many either take sick leave due to exhaustion or quit during their first year as a professional nurse. Aim: To describe newly graduated nurses' experiences of the profession. Method: A descriptive literature study with results from 13 articles, all of which were searched for in PubMed via the library at the University of Gävle. Main results: In the study, 3 main themes emerged with associated sub-themes: An overwhelming start to working life, Work environment, and From novice to experienced. Newly graduated nurses experienced the transition from education to working life as difficult, with a lack of clinical experience during their studies. This contributed to stress and a feeling of insufficient competence, as well as a lack of holistic nursing. Good work environment and supervision with feedback from supervisors, colleagues and the manager was described as having a great impact on the newly graduated nurse's experience, self-confidence and competence. Conclusion: Many nurses experienced shortcomings in clinical skills and felt insecure in their new professional role, which suggests that nursing education should better integrate more practice with theory. The results of the study show that security and self-confidence come with time; it is important not to give up during the first period of insecurity and uncertainty in the new professional role, which is in good agreement with Benner's model From novis to expert.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade tandläkare upplever övergången mellan utbildning och yrkesliv samt hur de upplever sin arbetssituation inom Folktandvården. Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 13 tandläkare med maximalt tre års yrkeserfarenhet och som efter sin examen hade arbetat inom Folktandvården. Intervjuerna utfördes via Zoom eller via telefon och spelades in med diktafon. Materialet transkriberades, analyserades och sammanställdes sedan.   Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: att stå på egna ben, balansera tid med vårdkvalitet, balansera ekonomi med vårdkvalitet, stöttning, trivsel på arbetsplatsen och upplevelser kring yrkesvalet. Resultatet visar att de nyutexaminerade tandläkarna upplevde svårigheter kring att gå från utbildning till yrkesliv. Svårigheterna bestod av att ta eget ansvar, arbeta självständigt, hantera nya arbetsrutiner, hantera ekonomi och brist på tid och stöd.  Slutsats: Nyutexaminerade tandläkare kan uppleva svårigheter när de kommer ut i yrkeslivet. Hur de nyutexaminerade tandläkarna kunde hantera dessa svårigheter berodde dels på hur förberedda tandläkarna kände sig, dels på stöd från mentor eller kollegor. De tandläkare som hade en närvarande och pedagogisk mentor hade lättare att bemästra svårigheter och trivdes i större utsträckning på arbetsplatsen och med sin yrkesroll, än de tandläkare som upplevde stödet som bristande. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för tandläkarutbildningen vid lärosäten och chefer i Folktandvården. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how newly graduated dentists experience the transition between education and professional life and how they experience their work situation within Folktandvården.  Material and method: This study is bases on semi-structured interviews with 13 dentists with a maximum of three years’ work experience and who after their degree had worked at Folktandvården. The interviews were conducted via Zoom or by telephone and were recorded with a Dictaphone. The material was transcribed, analyzed and compiled.  Results: The result is presented in five themes: Standing on your own two feet, balancing time with quality-care, balancing finances with quality-care, support, well-being at the workplace, the experiences around the choice of profession. The result show that the newly graduated dentists experienced difficulties in transitioning from education to professional life. The difficulties consisted of taking personal responsibility, working independently, managing new work routines, managing finances and lack of time and support. Conclusion: Newly graduated dentists can experience difficulties when they enter working life. How the newly graduated dentists were able to handle these difficulties depended partly on how prepared the dentists felt, and partly on support from mentors or colleagues. The dentists who had a present and pedagogical mentor had an easier time coping with difficulties and enjoyed themselves to a greater extent in the workplace and their professional role, than the dentists who experienced the support as lacking. The study may be of interest to education managers at dental education institutions and managers at Folktandvården.