Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L. Berger och Thomas Luckmann (1979) skriver att socialisationsprocesser startar så snart barnet föds och pågår sedan resten av livet. Socialisationen syftar i första hand till att utveckla en personlighet hos individen och att fostra denne till att bli en god samhällsmedborgare. Under livets gång genomgår individen socialisationsprocesser som vidareutvecklar dennes personlighet så att hon eller han passar in i olika samhällsgrupperingar, till exempel i skola och arbetsliv. Olika grupperingar kan ha olika identifikationsgrunder, såsom exempelvis olika samhällsklasser eller yrkesgrupper. Per Lauvås och Gunnar Handal (2001) skriver att yrkessocialisation leder till medlemskap i en specifik yrkesgrupp. Genom att ta till sig yrkesgruppens värderingar, normer, beteenden och handlingsmönster blir individen en del av yrkeskåren.I resultat och analys har framkommit att nyblivna prästers yrkesidentiteter fogas samman av ett flertal aspekter. Dessa är Kyrklig bakgrund. Prästutbildning och handledning. Varierande och människoorienterat yrke. Prästuppgifterna är förenade med känslor och positiva egenskaper. Att arbeta i Svenska kyrkan. Regler och fördomar. Övning ger färdighet. Prästers alternativa planer.Kyrkan finns internaliserad i relativt tidig ålder hos alla pastorsadjunkterna.Yrkesidentitetskonstruktion påverkas av flera dimensioner: individ, grupp/organisation och samhälle. Därmed påverkas nyblivna prästers yrkesidentiteter av en mängd olika intryck.Även församlingen är del av prästens yrkesidentitet. Det är svårt att formalisera yrkespraktik i utbildning så att nyblivna präster känner sig till fullo redo vid intåg i arbetslivet.Därför är handledning och annan yrkesintroduktion är värdefullt för nyblivna präster.Prästers arbete är av sådan karaktär att den nyblivne prästen måste agera på eget initiativ för att situationen kräver det. Derasyrkesidentiteter är därför mer individuellt förankrade än kollektiva.Präster har krav på sig som sträcker sig utanför yrkesrollendå denne måsteagera på samma sätt privat som i tjänsten för att fullgöra sina vigningslöften.En viktig del i prästens identitet är den kristna läran och att förkunna evangelium. Pastorsadjunkterna har dock i sin individuella yrkesidentitetskonstruktion lagt in egna värdeord såsom att förmedla hopp, gemenskap, öppenhet och godhet.

The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process. The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis. The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character. It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.