Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande.   Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande.   När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras. I denna uppsats kan du läsa vidare om vad man som pedagog kan göra för att se och utforma inomhusmiljön utefter barnens behov och vad både barn och vuxna vinner på det.

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena. Detta visar också att vår H1 hypotes kan stärkas genom detta statistiska samband. Eftersom p-värdet är > än 0.001 så är sannolikheten att slumpen skulle ha gjort detta liten, det stärker hypotesen att det är en skillnad mellan hur patienterna föredrog samt hur de upplevde att de fick vara delaktiga i planeringen av sin egen omvårdnad. Diskussion: Resultatet påvisar att det finns skillnad mellan hur patienterna ville vara delaktiga med hur de fick vara delaktiga i planeringen av deras omvårdnad inom sluten somatisk vård. Patienterna upplevde att de fick vara mer passiva än vad de önskade.NyckelordDelaktighet, omvårdnad, patient och vårdpersonal. KeywordParticipation, nursing, patient and nursingstaff.

Delaktighet är ett begrepp som är av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det är viktigt att få tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie är att upptäcka och förstå hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och på fritidshem. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och har en etnografisk ansats. Metoder som använts är videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att främja lärande. Resultatet visar att delaktighet förekommer till stor del och att det gäller att synliggöra och sätta ord på det som sker. Barn som hittat strategier agerar pedagogiska ledare i en arbetsuppgift eller ett legobygge och får med sig de barn som ännu inte funnit dessa strategier. På detta sätt kan pedagoger använda barns sociala kompetens i olika lärandesituationer. Genom att pedagoger är lyhörda för barnens behov och använder miljön för att skapa en kontext där varje barn får känna sig viktig för någon möjliggörs delaktighet. Vår slutsats är att pedagogers kompetens och engagemang är viktigt för att barn ska få möjlighet att vara delaktiga och kunna delta på egna villkor, oavsett behov. Men även ickeverbal kommunikation och kunskap om betydelsen av kamrater, den fysiska miljön och grupprocesser möjliggör delaktighet. Genom att pedagoger använder den kunskapen kan delaktighet möjliggöras på ett mer medvetet sätt. / Modellskolan

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollärares förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen i förskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet och inflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans med samhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endast utgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter ska integreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kring ämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll i verksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka och reflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger på observationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen. Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- och relationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellan pedagog och barn. Resultatet visar att pedagogerna i vår studie var väl medvetna om sitt eget förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande, samt att de arbetade aktivt med dessa frågor. Något som framkom i analysarbetet, som vi sedan för en diskussion kring, var att delaktighet och inflytande är något som pedagogerna kan ge och som barnen kan få. Detta ledde oss in i en diskussion kring pedagogers makt och hur denna tar sig i uttryck.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Undersökningen byggde på tre frågeställningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet går till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rätt att vara med och påverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna på skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument användes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt på frågorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprättandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt påverkan genom samtal eller genom att ge förslag på anonyma lappar.

No description available.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme. Det är läraren som i slutändan ska se till att barnen blir medbestämmande vilket även läroplanerna, Lpfö 98 och Lgr 11, lyfter men lärarna verkar inte finna tiden som behövs för att barnen ska få mer inflytande då det finns mål som ska uppnås.

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö. Lärarna ansåg också att lärarrollen spelar en stor roll och är viktig för att lyckas utveckla och bevara demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Under intervjuerna kom det fram att flera lärare menade att man borde reflektera och beakta dessa aspekter mer.

Under de senaste två till tre årtionden har vårdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmärksamma att pappan har en egen och självständig roll till sitt barn och i familjens liv. I följande kvalitativa studie får vi ta del av några förstagångspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berättar också om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrån såväl deras personliga som det professionella nätverket.  Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrån allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid föräldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC. Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelägna om att lära känna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln på ett självständigt sätt. Samspelet med sin partner har byggt på ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmågan att både ta aktiv del i skötsel och omsorg, men också funnits där som ett stöd till sin partner, allt utifrån barnets behov. Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrån mor-och farföräldrar och syskon när stödet har anpassats och utgått ifrån deras behov. Även stödet ifrån vänner som själva har barn har också haft stor betydelse. Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrån det professionella nätverket har varit mycket positivt, bortsett från BB-tiden där de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande. Annars beskriver papporna att personalen har vänt sig till dem lika mycket som till mammorna och att de har haft möjlighet att ställa egna frågor. Det är angeläget att personalen på BB utformar rutiner för information och omhändertagande av de nyblivna förstagångsföräldrarna under den korta tid som de idag är på BB. Likaså att personalen där uppmärksammar att ett respektfullt bemötande har stor betydelse för hur starten blir för den nyblivna familjen.