Bakgrund: Patientdelaktighet har länge varit ett uppmärksammat ämne då patienters inflytande och självbestämmande är bärande principer inom all hälso- och sjukvård. I den nya patientlag som trädde i kraft 1 januari 2015 stärks och tydliggörs patientens ställning ytterligare för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. För att kunna skapa bättre förutsättningar för patienters upplevelse av delaktighet behövs kunskap om upplevelse av delaktighet utifrån patientperspektiv. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av delaktighet i den egna vården vid inläggning på sjukhus. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat: I studien har två kategorier och sex underkategorier identifierats. De två huvudkategorierna var ”Att bli bemött som unik person avgörande för upplevelsen av delaktighet” och ” Förutsättningar för upplevelsen av delaktighet”. Känslan av delaktighet är individuell och varierar från person till person men det finns dock några gemensamma nämnare som är genomgående. Dessa är att betraktas som en hel person, känna tillit och respekt, personlig uppfattning om delaktighet, att få kunskap, hur organisationen är utformad och individanpassad information. Konklusion: Huvudkategorierna i resultatet visar att bli bemött som en unik person är avgörande för upplevelsen av delaktighet samt att förutsättningarna som att få kunskap, att organisationen utformas så att delaktighet möjliggörs. Vidare behövs också individanpassad information som förutsättning för upplevd delaktighet. Vi drar slutsatsen att resultatet i detta arbete pekar på att patienterna i studierna vill ha ett förhållningssätt från personalens sida som kallas personcentrerad vård för att uppleva delaktighet. Att bli bemött som en unik person är en av de bärande principerna i personcentrerad vård.

Abstract   The aim of this study is to examine how teachers, assistants and residential caregivers talks about the possibilities for student with intellectual and developmental disabilities to participate through decision-making. The study is qualitative and the metodological approach is focus group interviews with three professional. Participation in questions regarding to the child is decided by the UN convention on the rights of the child, and the convention is present through out this study. The possibilities to participation for the selected group of student, where everyone has a deaf-blind diagnosis combined with intellectual and developmental disabilities, is as both the result and earlier research shows related to communication and personnel competence.   The study has Harts ladder of participation as a theoretical basis and the analysis shows a way of working where students are offer frequent choice in everyday situations. At the same time the result shows a collision between the decision that each and every individual student should be participating in larger and more crucial choice and more protective factors not too expose the student for perceived demand-situations.   Keywords   Participation, decision-making, early development, communication. / Sammanfattning   Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, assistenter och boendepersonal ser på möjligheterna för elever på tidig utvecklingsnivå att vara delaktiga genom beslutsfattande. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är fokusgruppsintervjuer med respektive yrkesgrupp. Delaktighet i frågor som rör det enskilda barnen är fastslagen av FN:s konvention om barnets rättigheter och denna konvention finns i arbetet som en röd tråd. Möjligheter till delaktighet för den valda elevgrupp, där samtliga elever har en döv-blind diagnos i kombination med utvecklingsstörning, bygger som resultatet och tidigare forskning visar på kommunikation och personalens kompetens.   Analysen av resultatet har Harts delaktighetsstege som teoretisk utgångspunkt och visar på ett arbetssätt där eleverna erbjuds frekventa val i vardagssituationer. Samtidigt visar studiens resultat en kollision mellan önskan om att den enskilde eleven ska vara delaktig även i större och mer avgörande val och skyddande faktorer för att inte utsätta eleven för upplevda krav-situationer.   Nyckelord   Delaktighet, beslutsfattande, tidig utvecklingsnivå, kommunikation

No description available.

Syftet med detta arbete är att få en ökad förståelse för hur barnen uppfattar samlingen samt få en inblick i hur delaktiga barnen är i samlingen och på vilket sätt pedagogen gör dem delaktiga. Samlingen är en aktivitet som sker varje dag på många förskolor och är idag utformad på många olika sätt. Vår fundering har därför varit hur barnen uppfattar samlingen, är den för dem meningsfull och lustfylld? Eller sker samlingen på grund av att traditionen lever kvar? För att få svar på detta har vi valt att fokusera på barnens perspektiv och vad barnen uppfattar om samlingen. Begreppen delaktighet och inflytande är, tillsammans med barns perspektiv, våra teoretiska utgångspunkter. För att få en förståelse för detta valde vi att genomföra fyra barnintervjuer och tre observationer på en förskola i Mellansverige. Det material vi fick in genom våra barnintervjuer och våra observationer ligger till grund för det resultat vi fick fram. Resultatet visar att barnen och pedagogerna visar glädje då det blir dags för samling. Utifrån observationerna kan vi se att pedagogerna gör barnen delaktiga och ger dem inflytande, men i barnintervjuerna framkommer att barnen önskar mer delaktighet och inflytande under samlingen.

Bakgrund: Personalgruppen och dess sammansättning kan ha en inverkan på såvälomfattningen som upplevelsen av att genomföra en tvångsåtgärd. Sjuksköterskan förväntaskunna identifiera och bedöma behovet av akuta insatser. Tidigare forskning visar attsjuksköterskan kan känna sig splittrade i sin yrkesroll samt uppleva ett bristande stöd frånresterande teammedlemmar. Ett välfungerande teamarbete har betydelse i både preventivtsyfte samt vid genomförandet av en tvångsåtgärd.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vid tvångsåtgärder inom denpsykiatriska heldygnsvårdenMetod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskordeltog i studien, alla verksamma inom den psykiatriska heldygnsvården och med erfarenhet avtvångsåtgärder. Författarna utgick från en intervjuguide med fyra öppna frågor. Materialetanalyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tio underkategorier som sorterades iföljande tre huvudkategorier: teamets egenskaper, sjuksköterskans roll i teamet ochorganisatoriska faktorer. Resultatet visar att teamarbetet på avdelningen är av betydelse vidplanering och genomförande av tvångsåtgärder. För ett fungerande teamarbete krävs blandannat en tydlig ledare, en god kommunikation samt en gemensam uppfattning om syfte ochmål med tvångsåtgärder.Slutsats: När en patient är i behov av en tvångsåtgärd är det viktigt att teamarbetetfungerar för att undvika att patienten utsätts för ett onödigt lidande. Med regelbundenreflektion i en öppen miljö får teamet möjlighet att diskutera eventuella fel och brister sominträffat och på så vis dra lärdom och vidare utvecklas som team.

Tejping är en gestaltningsmetod som används inom skilda verksamheter inom socialt arbete som bedriver utredning respektive behandling och som utgörs av socialarbetare som arbetar med barn. En metod som bygger på externalisering genom gestaltning och som möjliggör för utövarna att mötas kring en situation eller händelse.  Socialarbetaren interagerar med barnet på ett sätt som av studiens intervjupersoner beskrivs som lekfullt men med ett tydligt syfte, att få fram och förmedla viktig information från och till barnet. Avsikten med denna studie är att fånga socionomers upplevelser om metoden tejping. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer med tio socionomer för att undersöka hur de ser på relationen mellan dem som professionella och barnet i samtalet, hur de upplever att barnets berättelse utvecklas med hjälp av metoden och hur socionomerna upplever barnets röst och delaktighet i samtalet.  Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår från maktobalans i relationen mellan den professionelle och klienten, barndomssociologiska teorier om barnkultur och barnet som egen agent. Även en mindre del om det narrativa perspektivet inom socialt arbete används i analysen av resultatet. Resultatet visar på att metoden hjälper socialarbetaren att lättare begripa barnens situation då barnets berättelse blir tydligare. Att det blir ett viktigt arbetsredskap i kontakt med barn och att även om maktasymmetrin alltid finns närvarande så kan metoden bidra till att den minskas utifrån socionomernas perspektiv.

No description available.

No description available.

Inom folkhälsovetenskapen och dess arbete för en välmående befolkning har empowerment och delaktighet varit viktiga begrepp under en längre tid. År 1986 hölls en hälsokonferens i Ottawa och World Health Organization (WHO) kom där fram till att just dessa två begrepp bör ingå när folkhälsoinsatser planeras, implementeras samt utvärderas. Tanken bakom empowerment och delaktighet är att människor själva ska vara delaktiga i beslut rörande sitt liv och sin hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som delaktighet i närsamhället är associerat med hälsa och hälsorelaterade levnadsvanor bland skolungdomar i två mellanstora kommuner i Dalarna. En kvantitativ studie genomfördes med en tvärsnittsdesign. Studiens urval är en totalundersökning av 420 skolungdomar på högstadie- samt gymnasienivå i två mellanstora kommuner i Dalarna. Data från ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”-enkäten (LUPP) användes för att besvara studiens frågeställningar. Två dimensioner av delaktighet i närsamhället, viljan att påverka i skolan samt om de varit delaktiga var associerat med en ökad sannolikhet för alkoholkonsumtion även när kovariater justerats för. Delaktighet i närsamhället var också associerat med självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt rökning men dessa samband försvann när kovariater justerades för vilket indikerar att dessa samband är beroende av framförallt vilket kön och socioekonomisk position (SEP) ungdomarna har. Andra intressanta bifynd var att kovariaterna inklusive kön, SEP och fysisk aktivitet visade sig vara signifikant associerade med de olika hälsoutfallen (beroende variablerna). Då inga större samband mellan beroende och oberoende variabler sågs i resultatet så är en slutsats att det behövs fortsatta studier inom området för att upptäcka möjliga kausala samband mellan delaktighet och självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt hälsorelaterade levnadsvanor.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Idag talas en rad olika språk i Sverige. Att inte tala samma språk gör situationen i sjukvården komplex. Det främmande språket bidrar till svårigheter för sjukvårdspersonal och patient att kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet i vården när patienten talar ett främmande språk. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde genom intervjuer med sju sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser att sjuksköterskorna upplever att det finns hinder för delaktigheten såsom språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten och de kulturella skillnader som föreligger. Även osäkerheten med en tredje part i mötet utgör ett hinder för delaktigheten. Samtidigt som det finns hinder finns det även resurser för att möjliggöra delaktighet. Tolken är viktig och fungerar som en förmedlare mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt är även viktigt för att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Slutsats: Det är svårt för sjuksköterskan att få patienter med främmande språk delaktiga i sin vård. Mötet med patienter som talar ett främmande språk är tidskrävande och som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tiden för att få patienten delaktig och på så vis främja patientens hälsa och välbefinnande.