Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat verklighetstroget. "En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD. Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion mellan hem och skola. En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.

Syftet med studien är att undersöka vad delaktighet har för betydelse för lärprocessen bland vårdpersonal inom äldreomsorgen. Studien undersöker också vad det är, på en individuell, relationell och organisatorisk nivå som villkorar delaktigheten. Studien bygger på en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats. Tillvägagångssättet är intervjuer och empirin består av intervjuer med nio respondenter (vårdbiträden och undersköterskor) från två olika enheter i en medelstor kommun i Västra Götaland. I intervjuresultatet framkommer det att vårdpersonalen inte upplever att de är delaktiga i besluten som tas. Delaktighet främjas endast på en individuell och realtionell nivå. Vårdpersonalen anser vidare att organisationen lätt skulle kunna göra dem delaktiga i sin yreksroll genom att låta dem vara delaktiga i beslut och förändringar som rör deras arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns. Resultatet är bearbetat och kategoriserat i teman, som vi operationaliserat fram utifrån teori, tidigare forskning, samt det empiriska underlaget från vår b-uppsats. Under arbetet med framtagning av enkäten har vi även använt oss av våra intervjuer. Driftsformens betydelse för organisationens sätt att fungera diskuteras i relation till tidigare forskning och med hjälp av några centrala begrepp från Nyinstitutionell teori samt från New Public Manegement. Resultatet från personalenkäten visar att personalen är mer engagerad och känner större meningsfullhet i sitt arbete, sen Intraprenaden infördes. I frågeformuläret beskriver ledningsgruppen för Intraprenaden att de känner och tar ett ännu större ansvar nu. På ledningsnivå finns det intentioner att bland annat få ut besluten så långt ner i verksamheten som möjligt. Det råder stor samsyn mellan personalens och ledningens erfarenheter och föreställningar om Intraprenadens positiva konsekvenser för verksamheten, så här ett år efter genomförandet.

The objective of the present study was to highlight preschool children’s encounters with children’s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children’s literature, didactic activities and children’s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher’s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers’ approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children. Read-alouds were often held in connection with meals, during the so called reading rest.  Our conclusions are that the learning conditions would be further optimized if read-alouds were conducted when the children are alert and if follow-up activities including dialogues were made standard.

Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet. Upplevelser av delaktighet påträffades i ett antal fall. Dels genom att vårdpersonal frågade den äldre inför omvårdnadsrutiner. Diskussion: För att främja äldres upplevelser av delaktighet i samband med vård i hemmet krävs att relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal stärks bland annat genom att uppmärksamma det ojämnställda maktförhållande mellan de två parter. Slutsats: Genom ökad delaktighet främjas chanserna för förbättrad hälsa och ett hälsosamt åldrande. / Background: Elder care affect many people. As the older population in the world expand, the requirements of the elder care will increase. Participation is a condition for good health, healthy ageing, and is clearly identified in laws and guidelines. Aim: The aim of this study was to describe elderly peoples experiences’ of participation when receiving care in their home. Method: A qualitative literature review where 14 scientific articles were analyzed though a deductive approach. Result: The elders primarily experienced lack of participation when receiving care in their home. Positive experiences was identified occasionally, for example when the care givers asked questions prior to care routines. Discussion: To improve elders experiences’ of participation when receiving care in their home, it requires that the relationship between care taker and care giver get better partly through enlighten the unequal power relation between the two parts. Conclusion: Through improved participation the chances of good health and healthy ageing will increase.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt. I ett av företagen sker viss delegering av ansvar och medarbetare ges viss kontroll över arbetssituationen. Resultatet visar också på metoder, beteenden och faktorer som är hinder till delaktighet. Organisationerna har byråkratisk styrning och förtroende och tillit är ingen självklarhet. De möter inte medarbetarnas individuella behov och det ges ingen eller begränsad möjlighet till att delta i beslut. I ett av företagen sker ansvarsfördelning enbart vid anställning och ledare ges inte stöd eller utbildning till att leda.     Nyckelord: Delaktighet, ledarskap, kvalitet, organisation

Den här studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn på punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att få fatt i deltagarnas berättelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjälp av min egen förförståelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet är ett mycket komplext fenomen som är situationsbunden och påverkas av personliga och miljömässiga faktorer. Tillgänglighet, normalitet och autonomi är genomgående teman i studien. Studien visar också att punktskriften har betydelse för att kunna delta i det samhälle som finns idag, för att exempelvis kunna studera, arbeta, ta del av information och nyheter. Punktskriften behövs också för att gravt synskadade personer ska kunna vara och själva uppleva sig som delaktiga.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna. Resultatet blev att pedagogerna var delaktiga i barnens lek till viss del genom att aktivt delta i leken, till exempel genom att leka i sandlådan eller leka med bokstäver tillsammans med barnen. Samtidigt lät pedagogerna barnen leka för sig själv, utan någon pedagogs inblandning i leken. Ofta var det barnen som påkallade pedagogernas uppmärksamhet till delaktighet i leken, men det hände också att pedagogerna påkallade barnens uppmärksamhet för att inspirera de till lek. Pedagogers synsätt och förhållningssätt hade betydelse till hur delaktiga de var i barnens lek på förskolegården.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar föräldrasamverkan och vad de upplever sig ha inflytande över och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien baseras på en kvalitativ fokusgruppsintervju med föräldralediga föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna visserligen vill vara delaktiga i deras barns vardag på förskolan, utifrån deras eget behov och de förutsättningar som krävs. Föräldrarna upplever dock samtidigt en svårighet att sätta sig in i den bakomliggande pedagogikens funktion för verksamheten. Föräldrarna tror också att fler spontana träffar skulle ge mer samhörighet och delaktighet i förskolan.