Studien har sin utgångspunkt i mellanchefers uppfattning av medarbetarnas delaktighet i en organisation med samverkansavtal. I en kommun i södra Sverige genomfördes en sammanslagning av två mindre förvaltningar till en enda stor förvaltning. Därmed skrevs också nya lokala kollektivavtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivaren. Bakgrunden till samverkansavtalet är att ge medarbetarna rätt till ökat inflytande över sin arbetssituation. Detta förusätter att organisationen har en fungerande intern kommunikation, där information förmedlas effektivt genom hela organisationskedjan. En kvalitativ forskningsstrategi, som gick ut på att genomföra lågt standardiserade intervjuer med sex mellanchefer i organisationen, utmynnade i undersökningens empiriska material. Resultatet problematiserades därefter utifrån Latours översättningsmodell och Senges modell för lärande organisationer. En slutsats för studien är att de chefer som ser samverkansavtalet som en möjlighet att utveckla organisationen och som arbetar aktivt med samverkansfrågor, utifrån avtalets syfte och riktlinjer, har större möjlighet att motivera sina anställda till att bli mer delaktiga.

Denna uppsats ämnar undersöka och synliggöra samband mellan bakgrundsegenskaper och elevmobilisering inom ramen för samverkansavtalet Fritt Sök i Skåne och västra Blekinge. Fritt Sök innebär att elever inom samverkansområdet har möjlighet att söka sig till gymnasiala utbildningar inom samtliga kommuner som ingår i avtalet, och samtidigt prioriteras i första hand oberoende av var de befinner sig innanför samverkansområdets gränser. Enligt Skånes Kommuner syftar avtalet till att möjliggöra för elever att i särdeles stor utsträckning få sitt gymnasieval tillgodosett och därmed bidra till en effektiviserad och kvalitativ process för gymnasievalet. Baserat på tre årskohorter, 1998, 1992 respektive 1987, synliggörs förflyttningen i samband med gymnasievalet utifrån urvalets geografiska rörelsemönster baserat på elevernas bakgrundsegenskaper och bakgrundskaraktäristik. Detta genomförs genom att digitalt kartlägga förflyttningen hos urvalen från de respektive kohorterna i samband med gymnasievalet, samt genom en regressionsanalys för att utvärdera vilka samband de olika bakgrundsvariablerna kan antas ha med elevmobiliteten. Resultatet av denna analys indikerar att förflyttningen innan och efter implementeringen av Fritt Sök är kraftigt centrerad kring de större kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund. Detta återspeglas både av elevupptaget från de kommuner som befinner sig i nära anslutning till dessa, och med att elever förflyttar sig över långa avstånd i syfte att påbörja sin gymnasieutbildning i anslutning till dessa kommuner. Vidare indikerar resultaten att elevmobiliseringen, efter implementeringen av Fritt Sök, tenderar att vara mer tilltagande hos elever födda i Sverige. För perioden innan Fritt Sök uppvisas detta samband igen, men även att skolprestationer i form av ett högre meritvärde leder till en ökad tendens att flytta mellan skolkommuner i samband med gymnasievalet. Slutligen indikerar denna uppsats att det finns en vidare anledning att studera de faktiska effekterna av Fritt Sök utifrån elevernas möjlighet till mobilisering och baserat på hur rörelserna till och från olika kommuner inom samverkansområdet realiseras i praktiken.

Bakgrund: Med fler sjuka äldre och färre slutenvårdsplatser har stora delar av hälso- och sjukvårdens ansvar de senaste åren förflyttats från slutenvård till primärvård och kommuner, vilket ökat kraven på den vård som bedrivs utanför sjukhusen. Möjligheten att få vård i hemmet kan innebära en trygghet för patienten. Den 1 januari 2018 trädde Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (2017:612) i kraft och sedan dess har regioner och kommuner arbetat fram nya lokala överenskommelser för samverkan. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka och utföra omvårdnad utifrån ett nytt regionalt samverkansavtal i en norrländsk glesbygdsregion. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom, upplevelser av samverkansprocessen och upplevelser av förändrat omvårdnadsansvar. Även fyra underkategorier identifierades: brist på information, upplevelse av samarbete, påverkad helhetssyn och känsla av ansvar. Slutsats: Tydlig och likvärdig information krävs för att underlätta samarbetet mellan kommun och primärvård i samband med införandet av ett nytt samverkansavtal. Distriktssköterskorna i studien upplevde att avtalet exkluderade vissa patientgrupper och att det behöver utvecklas vidare för att patienter inte ska falla mellan stolarna. / Background: In recent years a large part of healthcare responsibility has been transferred from hospitals to primary care and community care, due to an increase of the elderly population and a decrease in the number of inpatient care beds. This has heightened the demands on care given outside the hospitals. The possibility of receiving care in your own home can provide the patient with a sense of security. On January 1st, 2018 a new law regulating collaboration between caregivers was passed. Regions and municipalities have since then worked out new local agreements on collaboration. Aim: The aim of this study was to elucidate district nurses’ experiences of collaboration and nursing on the basis of a new regional cooperation agreement in a northern, rural region. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through semi-structured interviews with eight district nurses. The interview material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Two main categories emerged, experiences of the collaboration process and experiences of changed nursing responsibilities. Four subcategories were also identified, lack of information, experience of collaboration, the agreements’ impact on the holistic perspective and sense of responsibility. Conclusion: Clear and equal information is required to facilitate cooperation between communities and primary care when implementing a new cooperation agreement. The district nurses in this study experienced that the new agreement excluded some patients and that it needs to be developed further in order for these patients not to be neglected. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>