<p>Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra fynd framkom i studiens resultat. Dessa var: tidigare erfarenheter av sjukhusvård, brist på kommunikation och känslomässigt stöd, upplevelser av trygghet och delaktighet samt upplevelser av otrygghet och att inte bli lyssnad på. Slutsats: För att få en bättre dialog och öka kunskapen om föräldrarnas tidigare upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan använda sig av familjefokuserad omvårdnad.</p> / <p>Background: When a child is admitted to the hospital it is a big change for the parents. This can cause different emotional reactions and create an imbalance in the family. It is important for the healthcare staff to be aware of this, so that they can give the family a good nursing care and at the same time a good experience of the hospitalization. Aim: The aim of this study was to describe parents´ experiences of the child’s care during hospitalization. Method: The study was conducted as a literature review through a systematic compilation of scientific articles. Results: Four findings were revealed in the studies result. They were: earlier experiences of hospitalization, lack in communication and emotional support, experience of feeling security and participation, experience of insecurity and not being lessened to. Conclusion: To get a better dialog with the parents and to get more knowledge about their experiences of hospitalization the nurse can use family focused nursing.</p>

Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra fynd framkom i studiens resultat. Dessa var: tidigare erfarenheter av sjukhusvård, brist på kommunikation och känslomässigt stöd, upplevelser av trygghet och delaktighet samt upplevelser av otrygghet och att inte bli lyssnad på. Slutsats: För att få en bättre dialog och öka kunskapen om föräldrarnas tidigare upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan använda sig av familjefokuserad omvårdnad. / Background: When a child is admitted to the hospital it is a big change for the parents. This can cause different emotional reactions and create an imbalance in the family. It is important for the healthcare staff to be aware of this, so that they can give the family a good nursing care and at the same time a good experience of the hospitalization. Aim: The aim of this study was to describe parents´ experiences of the child’s care during hospitalization. Method: The study was conducted as a literature review through a systematic compilation of scientific articles. Results: Four findings were revealed in the studies result. They were: earlier experiences of hospitalization, lack in communication and emotional support, experience of feeling security and participation, experience of insecurity and not being lessened to. Conclusion: To get a better dialog with the parents and to get more knowledge about their experiences of hospitalization the nurse can use family focused nursing.

Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att stroke sågs som ett trauma och upplevdes som ett existentiellt kaos. Insjuknandet sågs ha många negativa effekter på familjens funktion på grund av bland annat oönskade roller och orättvisa förväntningar. Stora påfrestningar inom relationerna framkallade känslor av främlingskap. Familjefokuserad omvårdnad kan tänkas vara ett vetenskapligt redskap att fånga upp hela familjens och närståendes hälsa och lindra onödigt lidande. Vidare forskning kring informering samt långsiktig psykologisk uppföljning skulle kunna hjälpa familjen bearbeta traumat. / Up to 30,000 people annually suffers primary stroke. Due to an older population and enlarged incidence of illness, sickness are increasingly tending to affect family and close relatives. Stroke incidence generally results in impairments which also may affect relatives’ everyday life and lived world. The purpose of this study was to illuminate the experiences of close relatives of everyday life by the time a family member suffered stroke. The study was conducted as a literature review in which twelve articles formed the result. The result showed that stroke incidence was seen as a trauma and chaos of existential meaning. The incidence was seen to have many negative effects on family functioning such as unwanted roles and unfair expectations. High stress in relationships evoked feelings of alienation. Family focused nursing might be a tool of scientific support to capture the whole family and kindred health and alleviate unnecessary suffering. Further research on information sharing and long-term psychological follow-up could help family to process the trauma.

Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 år i Sverige varje år, vilket har medfört att kraven på hälso- och sjukvårdens resurser angående diabetesomvårdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, då livet förändras avsevärt när barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillämpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehållsanalys. Data som användes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrån databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjälp av sökord relaterade till studiens syfte. Resultatet visade att interventionerna till föräldrarna innehöll information, utbildning, praktiskt utförande, socialt stöd, emotionellt stöd och bekräftelse. I sjuksköterskans arbete är kunskap om situationen för föräldrar till barn med nyupptäckt T1DM en viktig och central del. Lika så är omvårdnadsåtgärderna som utförs en viktig del för att ge en bra och effektiv vård samt för att kunna arbeta utifrån en familjefokuserad omvårdnad

Sammanfattning Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerformen hos män i Sverige, vilket innebär att det finns många närstående till män med prostatacancer i sjukvården. Sjuksköterskor behöver därför kunna bistå med hjälp och stöd under sjukdomstiden.   Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer.   Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ data med induktiv ansats valdes. Resultatet baserades på elva originalartiklar som har kvalitetsgranskats samt analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Dataanalysen genererade fyra huvudkategorier. I En gemensam resa framkom det att beslut var ett delat ansvar och att få och ge stöd var av stor vikt. I Att försöka kontrollera vardagen beskrivs de känslomässiga reaktioner som fanns hos närstående samt deras förmåga att hantera vardagen. Behov av kunskap visade att majoriteten av de närstående uttryckte ett kommunikations- och informationsbehov. I Förändringar i relationer framkom de relationella förändringar paren tvingades möta i samband med sjukdomen.   Slutsats: Närstående har individuella behov som mer kommunikation, information samt stöd som behöver tillfredsställas av sjuksköterskeprofessionen eller vårdpersonal, vilket innebär att sjukvården har en stor roll att spela i de närståendes liv. / Summary Background: Prostate cancer is the most common form of cancer to afflict men in Sweden, many of whom have a partner. For this reason, the nurses need to provide council, help and support during the course of the disease.   Purpose: To describe next of kin’s experiences living with men suffering from prostate cancer.   Method: A review based on qualitative data with an inductive approach. The result was based on eleven peer reviewed original articles that had also been analyzed in accordance with Fribergs five step model.   Result: The data analysis generated four main categories. In A common journey, it appeared that choices were a shared responsibility and to receive and give support were of great importance. In Attempting to control every-day life the emotional reactions of those next of kin and their capability to manage their every-day lives are described. The need for knowledge showed how the majority of those next of kin expressed a need for communication and information. Changes in relations showed the relational changes couples had to undergo in connection to the disease.   Conclusion: From the result it can be concluded that the needs described by next of kin to men with prostate cancer ought to be appeased by the nursing profession. The result shows that men suffering from the disease are in need of increased communication with nursing professionals as well as support and information. This means that the health care system have a big role to play in the lives of those next of kin to the individual requiring medical care.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvårdnaden på det sätt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvårdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvården. Familjefokuserad omvårdnad lägger tonvikt på familjers deltagande och engagemang i sitt barns vård. Syfte: Syftet är att undersöka hur familjer och sjukvårdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvården i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman. Stöd var en av de viktigaste beståndsdelarna och som också väckte intresse till ökad delaktighet i barnsjukvården. Stöd presenteras i avsnittet familjernas behov av stöd. När ett barn blir sjukt är det inte bara barnets liv som påverkas, utan en hel familjs, vilket presenteras i avsnittet en livsvärld som vänds upp och ner. En svår tid följde de flesta familjer under tiden de försökte vänja sig vid sin nyfunna livssituation. I avsnittet att vårda en hel familj presenteras att varje familj var unik och att de hanterar olika situationer på olika sätt.  Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie har visat på att stöd är en viktig faktor för familjer när ett barn är sjukt. Både stöd från vården och socialt stöd från släkt och vänner är viktigt när det kommer till att stärka familjer samt att få familjen delaktig i barnets omvårdnad. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra bredare med kunskap om familjefokuserad omvårdnad samt familjers delaktighet inom barnsjukvården. Calgarymodellen i den familjefokuserade omvårdnaden kan hjälpa sjukvårdspersonal att göra familjer delaktiga genom hela omvårdnadsprocessen. / Background: Families has not always been a part of the pediatric care. Family-centered care is a phenomenon which has been highlighted during the past decades and has become a central part of pediatric care as it is today. Family-centered care includes family participation and family involvement in the child’s care. Aim: To explore how families and nurses define family participation in Nordic Pediatric care.  Method: The aim was answered with a literature review of ten scientific qualitative articles. Results: The result is presented in three head themes. Support was one of the most important elements and contributed to participation in the pediatric care. Support is presented in the theme families’ need for support. When a child becomes ill it’s not only the child’s, but the whole families lifeworld that gets affected, which is presented in another theme, a lifeworld up-side-down. Most families had a hard time adjusting to their new life situation. In the third theme, to care for the whole family, we present that every family is unique and handle situations different.  Conclusion: The result of this literature review has shown that support is an important factor when a child is ill. Good support from health care and social support from family and friends is important to the family members, especially when it comes to family strengthening and to encourage families to participate in the care. Clinical significance: This literature review can contribute knowledge about family-centered care and participation in pediatric care. The Calgary Family Assessment Model can help create good family-centered care and encourage family members to participate in care.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar.  METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts. RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna. SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt. / PURPOSE: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of family-focused care at neonatal units. METHOD: The method used is a qualitative content analysis of individual interviews with nurses at two medium neonatal units in Sweden. RESULTS: The results are presented in five categories: Nurse's experience of parents who care for their infants, Support for parents who care for their infants, Nurses' opinions on requirements from health care on parents, Nurse's experience of culture and gender in family-focused nursing and Nurse's visions for family focused care. The results showed that nurses in general liked working with family-focused care but that they feel that there are things that can be improved, both for them and for the families. CONCLUSION: The nurses enjoy working with family-focused care, but believed that there are areas that require improvement and management have great significance in this. The nurses believe that this approach can benefit both staff and family on the run.

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Det är främst personer över 65 år som drabbas. Fysisk, psykisk och social påverkan förekommer ofta. Hjärninfarkt och hjärnblödning är de två orsakerna till stroke och högt blodtryck är en bidragande orsak. Symtom på stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvårigheter. Att bli sjuk eller uppleva ohälsa innebär påfrestningar och omställningar i livet för hela familjen. Syftet var att beskriva hur partnern påverkas av att leva med en person som drabbats av stroke. Litteraturöversikt har valts som design och tolv artiklar, som är kvalitetsgranskade och etiskt godkända, har inkluderats i resultatet. De databaser som användes var CINAHL, Medline och PsycInfo. Artiklarna analyserades i fem steg. I resultatet framkom sex teman: Förändringar i hälsan, Förändringar i relationen, Förändringar i vardagslivet, Förändringar inför framtiden, Vägen tillbaka till det tidigare livet och Behovet av stöd och information. Det framkom att deltagarna upplevde stora individuella förändringar som var fysiskt och psykiskt påfrestande. Partners upplevde att deras hälsa också påverkades negativt. De upplevde även sociala förändringar, till exempel isolering i hemmet. Det framkom i artiklarna att god kunskap och information hade underlättat bearbetningen av situationen. Partnerna upplevde att deras ansvar för sin livskamrat hade ökat i samband med strokehändelsen. I diskussionen diskuterades vikten av information och kunskap för att upprätthålla god hälsa. / Stroke is one of the most common causes of death and disability. It´s most common that people who are older than 65 years is affected. Physical, mental and social symptoms are common occurrences. Cerebral infarction and haemorrhage are the two causes of stroke and may occur because of high blood pressure, among other factors. Symptoms may present themselves as paralysis and dysarthria. Being sick or experience poor health can cause stress in life for the whole family. The aim of this study was to describe how the spouse is affected by living with a person affected by stroke. Literature review has been chosen as design, twelve articles, that has been quality and ethical approved is included in the result. Databases used in this study were CINAHL, Medline and PsycInfo. These articles were analyzed with five steps. In the result, six themes emerged: Changes in health, Changes in the relationship, Changes in everyday life, Changes for the future, Finding a way back to a normal life and The need for information and support. The result of the studies showed that the participants experienced individual changes that physical and mentally demanding. The spouses experienced that their health was affected negatively. They also experienced social changes in their lives, such as isolation. It emerged from the studies that knowledge and information was important, but was inadequate. The participants experienced that their responsibility for their sick partner had increased after the stroke. The importance of information and knowledge to maintain good health was also discussed in the conclusion.

Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer. / Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande. Resultatet beskrivs utifrån begreppen vårdlidande, sjukdomslidande, existentiellt lidande och livslidande. Det framkom att närstående upplevde hopplöshet och frustration i förhållande till nonchalant personal med bristande stöd och bemötande. Ekonomisk påfrestning och ett ansträngt förhållande mellan partnerna var något som framkom tydligt i både resultatet och tidigare forskning. För att minska lidandet hos närstående krävs mer kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonal. Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor om hur fokus ska läggas på familjen. Detta för att närstående ska kunna hantera sin sorg, sitt lidande och för att inte själva drabbas av sjukdom på grund av att de mår dåligt, vilket även belyses i tidigare studier (Wallskär, 2010a). / Every third person will be diagnosed with cancer. This means that the whole family around the sick person will get involved and affected by the situation. It will create a suffering, not only in the relatives’ lives but also in relation to the care, the cancer disease and the existential part. The purpose of this study is to highlight the suffering of relatives living with a person diagnosed with cancer. Material was collected by reading nine selected blogs which was written by relatives about their suffering when living with a person sick with cancer.  The study used a deductive analysis based on Erikson's (1994) theory of suffering. The results are described based on the concepts of suffering to the care, sickness suffering, existential suffering and suffering in life. It was revealed that relatives experienced hopelessness and frustration in relation to casually staff with lack of support and treatment. Economic strain and a strained relationship between the partners who deteriorated was something that emerged clearly in both results and previous research. More knowledge is needed by health professionals on family focused care to reduce the suffering of relatives. More knowledge is needed among nurses on how to focus effort on the family. The related parties should be able to cope with their grief and their suffering without getting ill because they feel bad, which is shown happening in previous studies (Wallskär, 2010a).