The aim of this study is to investigate attitudes among relatives and Emergency Department staff, concerning relatives possible presence during resuscitation. Seven scientific articles revises in the studys method. The articles have been searched for in CINAHL, Elin and PubMed. Articles have been analysed using Polit, Beck and Hungler (2001) instructions to evaluate scientific quality. The findings of this study show there it seems no longer appropriate routinely excluding relatives from family presence during resuscitation. Research shows that relatives wish to be given an option to be presence during resuscitation, and a choice to take part. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka uppfattningar hos anhöriga och akutvårdspersonal, angående anhörigas eventuella närvaro vid återupplivningsförsök. Sju vetenskapliga artiklar granskas i studiens metod. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL och Elin samt sökmotorn PubMed. Granskningen av artiklarna har följt Polit, Beck och Hungler (2001) anvisningar för att bedöma den vetenskapliga kvalitén. Resultatet i denna studie visar att det inte längre finns skäl att enbart rutinmässigt utesluta alla anhöriga från att närvara vid familjemedlemmars återupplivningsförsök. Forskning visar att det finns anhöriga som vill erbjudas tillfället att få närvara vid återupplivningsförsök, samt att få göra ett frivilligt val om de vill medverka.

Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer. / Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.

Bakgrund: En av de mest vanligt förekommande dödsorsakerna i Sverige är hjärtstopp. Under pågående återupplivningsförsök kan anhöriga närvara. Syfte: Beskriva sjuksköterskans uppfattning av anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resultatet. Analys har skett i tre olika steg.  Resultat: Fem huvudrubriker identifierades. Dessa är anhörigas närvaro, beslut om anhörignärvaro, anhörigas närvaro påverkar sjuksköterskans arbete, betydelsen för anhöriga att närvara samt anhörigas behov av stöd. Det framkom meningsskiljaktigheter hos sjuksköterskorna om anhöriga ska tillåtas närvara eller ej. Det framkom en ökad upplevd stress hos sjuksköterskor samt att anhöriga stör arbetet på olika sätt. Det framkom även fördelar för anhöriga om de närvarade.  Slutsats: Det finns meningsskiljaktigheter bland sjuksköterskorna om anhörignärvaro är fördelaktigt eller ej. Sjuksköterskorna påverkas negativt av anhörigas närvaro medan anhörigas sorgeprocess underlättas och de får även se att alla tillgängliga behandlingar är utförda. Vid anhörigas närvaro är det av stor vikt att personal avsätts i syfte att informera och bemöta deras behov. / Background: One of the most common causes of death in Sweden is cardiac arrest. Family members can be present during resuscitation. Aim: Describe nurses’ perception about family presence during resuscitation. Method: This is a literature review. Data collection was performed in the databases Cinahl and PubMed. 15 scientific articles form the basis of the result. The analysis process has been done in three stages.  Result: Five main themes were identified: Family presence, decisions regarding family presence, family presence affects the nurses’ work, the importance of family members to be present and family members need of support. Disagreements emerged among the nurses as to whether family members should be allowed to be present during resuscitation or not. Nurses experienced a higher level of stress if family members were present and family members interrupted the work in different ways. There were also benefits for family members if they were present during resuscitation.  Conclusions: There are differences of opinion if it’s beneficial or not to have family present during resuscitation. Family presence affect the nurses in a negative way while it appears to ease family members grieving process and they also have the opportunity to witness that every available treatment is performed. It’s important to have a staff member set aside to inform and answer family members needs if they are present during resuscitation.