Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer. / Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.