Bakgrund: Dagligen insjuknar ett barn av cancer. Behandlingen är oftast långvarig och påverkar både barnet och närstående emotionellt. Föräldrarna är betydande för barnet under hela resan, både som vårdnadshavare och stöd. Sjuksköterskan behöver identifiera barnets och föräldrarnas behov och resurser för att kunna erbjuda stöd och främja välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats baserad på sex självbiografier skrivna av föräldrar till ett barn som insjuknat i cancer. Självbiografierna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier identifierades som representerar föräldarnas upplevelser att leva med ett barn som har cancer. Kategorierna var ett utökat behov av stöd, ett förändrat liv och att leva i ovisshet.  Slutsats: I kamp mot cancern går föräldrar igenom livsförändringar där de blir emotionellt sårbara och behovet av stödet ökar. För en god vård behöver sjuksköterskan erbjuda en familjefokuserad omvårdnad med livsvärlden som grund samt god kommunikation för att identifiera och främja den unika individens behov.

Bakgrund En fjärdedel av världens befolkning har i något sammanhang varit i kontakt med psykisk ohälsa. När en individ drabbas av ohälsa påverkas även de närstående. Familjefokuserad omvårdnad kan vara ett adekvat redskap för sjuksköterskan att även inkludera närstående i vården. I Hälso- och sjukvårdslagen framgår hur sjuksköterskan ska bidra med information och kunskap för att den närstående ska kunna delta i vården. Psykisk ohälsa förekommer inom alla patientgrupper och en av sjuksköterskans huvuduppgifter blir att stödja den vårdsökande samt dess närstående till fortsatt hjälp och förbättrad hälsa.   Syfte Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.   Metod Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på artiklar med kvalitativ design. Datainsamling genom sökning i databasen CINAHL samt sekundärsökning. Analys av 12 artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat Resultatet visar att närstående till personer med psykisk ohälsa upplever familjesituationen förändrad, en negligerad egenhälsa, att information och stöd efterfrågas samt sökande efter meningsfullhet.   Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i att tillfredsställa behovet av information för närstående till personer med psykisk ohälsa, då bristande kunskap och felaktiga uppfattningar försvårar livssituationen. / Background A quarter of the world population has in some context been in contact with mental illness. When an individual is affected by ill-health this also affects the individual’s relatives. Family focused care can be an adequate implement for the nurse to also include relatives in health care. The Health Care Act shows how the nurse's role is to provide information and knowledge so the relatives will be able to participate in the care. Mental ill-health occurs within all patient groups and one of the nurse's main tasks is to support the care applicant and its relatives to continued help and improved health.   Aim To describe experiences of being a relative to a person with mental illness.   Method Literature review with inductive approach based on articles with a qualitative design. Data was collected through CINAHL and a secondary search. Analysis of 12 articles made with Fribergs five-step model.   Results The result shows that relatives to individuals with mental ill-health experience a changed family situation, neglected own-health, more information and support is needed and a search for meaning.   Conclusion The nurse receives an important role to satisfy the need of information to relatives of individuals with mental ill-health, as a lack of knowledge and wrong comprehensions obstructs the life situation.

Bakgrund: Inom neonatalvården idag är det ovanligt att barn dör, men när det sker innebär det en i många fall livslång kris för de föräldrar som drabbas. Neonatal palliativ vård omfattar en helhetssyn och fokus på hela familjen, vilket bidrar till att relationer mellan familjen och vårdpersonalen byggs upp. Det innebär också etiska dilemman och att ställas inför svåra beslut. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenhet av neonatal palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna AMED, Cinahl, Medline och PsycINFO. Fribergs trestegsmodell användes för analys. Resultat: Åtta kategorier framkom: Att få möjlighet att vara nära; Att vara delaktig i att fatta beslut; Betydelsen av information; Att bli behandlad med respekt; Att lindra barnets lidande; Betydelsen av samtal och stöd; Att skapa minnen samt Sjukhusmiljöns betydelse. Slutsats: Föräldrarna har behov av att få vara delaktiga i barnets vård för att skapa minnen. De behöver information för att förstå och efterfrågar fortsatt kontakt med vårdpersonal och uppföljning efter dödsfallet. / Background: In today’s neonatal care, it is uncommon that babies die. When it happens, it is associated with a life-long crisis for the affected parents. In neonatal end-of-life care, the focus is on the entire family and on the relationships that occur between the family and the health care professionals. It is also related to the ethical questions and difficult decisions that take place in this situation. Aim: The aim was to describe parents´ experiences in neonatal end-of-life care. Method: A literature review consisting of 12 articles with a qualitative approach were made. Searches were made in the databases AMED, Cinahl, Medline and PsycINFO. Fribergs three step method for analysis was used. Results: Eight categories were found: To be able to be near; To be involved in making decisions; The importance of information; To be respected; To alleviate child suffering; The meaning of conversation and support; To create memories and The significance of the hospital environment. Conclusions: The parents have the need to be involved in the care of their dying child to create lasting memories. They need information to understand and they ask for further contact and follow-up meetings after the death of their child.

Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 ökar runt om i världen. Komplikationer vid diabetes typ 1 är allvarliga. Det är en autoimmun sjukdom som oftast utvecklas i tidig ålder och därmed blir även familjemedlemmarna berörd utav den. Familjefokusrad omvårdnad är ett förhållningsätt som används i dagens vård och omsorg. Familjerelaterade omvårdnad innebär att vårdgivaren har fokus på familjemedlemmars betydelse för patientens upplevelse av ohälsa och sjukdom. Tidigare studier fokuserar på sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet och få studier finns kring familjeperspektivet. / The chronic disease type 1 increases around the world. Complications of type 1 diabetes are serious. It is an autoimmune disease that usually develops at an early age and thus also the family members are affected by it. Family-focused nursing is an approach that is used in today's nursing and care. Family-related nursing means that the healthcare provider focuses on the importance of family members for the patient's experience of illness and disease. Previous studies focus on the nurse's role in the nursing work and few studies are available on the family perspective.

Kunskap och förståelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/föräldrar är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten. Alla har rätt att få information utifrån sina egna förutsättningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för föräldrars delaktighet i barnets vård. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt och kommunikationsstrategier. Faktorer som påverkar kommunikationen och föräldrars delaktighet i barnets vård var: tidspress, bemanning, hjälpmedel i form av informationsblad på olika språk, sagor och tolk. Även förmågan att individanpassa informationen utifrån förälderns kunskapsnivå utifrån deras situation framkom som viktigt. Kommunikationsstrategier som fungerade var att upprepa information på ett enkelt språk och att föräldern återberättade. En öppen och personlig attityd hos sjuksköterskan gjorde att föräldern kände sig delaktig. Användandet av nutidens teknik inom vården bör öka. Forskning kring olika skattningsinstrument av föräldrarnas läs- och skrivförmåga, och deras "health literacy", känns angeläget att fokusera på för att anpassas till svenska förhållanden.

Research show evidence for benefits of breastfeeding and that infant-feeding-plans are supportive. Family-centered care is the theoretical framework. Family support is crucial for successful breastfeeding. It is important that society creates opportunities for mothers to breastfeed and contribute information and support by healthcare professionals. The aim of this study was to evaluate how the midwives and child healthcare nurses found that the newest breastfeeding strategy influenced their breastfeeding- and rearing support in the County of Jönköping. The method was a questionnaire with mainly quantitative and partly qualitative approach. The questionnaire consisted of fifteen questions and was distributed to 272 people, response rate was 58 %. The result showed that the professionals were updated with current breastfeeding-strategy and they were using infant-feeding-plans, which were considered positive for the chain of care. Most respondents reckoned that they since 2011 had increased the time allocated, and individual customization of information and support. Breastfeeding-delegate-nurses were familiar, supportive and positive for the chain of care. The document Breastfeeding Plan should not be changed now, but should eventually improve the inclusion of non-Swedish speaking persons, fathers and the mothers who won’t breastfeed. Experience and education were positive factors. The strategy was supported by the healthcare professions. / Tidigare forskning har visat stark evidens för amningens fördelar och att amningsplaner är ett stöd för mödrar. Som teoretisk ram används familjefokuserad omvårdnad, då familjens stöd är centralt för en lyckad amning. Det är viktigt att samhället ger goda förutsättningar samt att vårdpersonal ger stöd och information. Studiens syfte var att utvärdera hur barnmorskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor bedömde att den nyaste amningsstrategin med amningsplaner och amningsombud påverkat deras amnings- och uppfödningsstödjande arbete i landstinget i Jönköpings län. Metoden var en enkätstudie med huvudsakligen kvantitativ och delvis kvalitativ ansats. Enkäten omfattade femton frågor och distribuerades till 272 personer, svarsfrekvensen var 58 %. Resultatet visade att vårdprofessionerna var uppdaterade med amningsstrategi och använde amningsplaner, vilka ansågs positiva för vårdkedjan. Amningsombuden var välkända, stödjande och positiva för vårdkedjan. Majoriteten av respondenterna bedömde att de sedan 2011 ökat avsatt tid och individanpassningen av information och -stöd, trots att det även tidigare prioriterats. Önskemål fanns att dokumentet Amningsplan inte ska förändras i nuläget, men så småningom bör förbättra inkluderingen av icke-svensktalande, fäderna och de mödrar som inte ska amma sitt barn. Vårdprofessionernas arbets- och livserfarenhet samt amningsutbildning var positiva faktorer. Amningsstrategin hade ett genomgående stöd från yrkesgrupperna från samtliga sjukvårdsområden oavsett ålder och verksamhetsår.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.

Sammanfattning   Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitén för patient och anhörig.  Målet med vården i hemmet är att tillgodose patientens trygghet, kontinuitet och säkerhet. Sjuksköterskor i palliativ vård eftersträvar att förutse, förebygga, känna igen och lindra lidande för att optimera hälsa. Patienten och familjen ses som en enhet i palliativ vård.   Syfte: Att beskriva anhörigas känslomässiga upplevelser av palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL, Medline samt en manuell sökning. Resultatet presenteras utefter sju subteman som genererade två huvudteman: Anhörigas upplevelse av stöd och anhörigas känslomässiga kamp.   Resultat: När hemsjukvårdpersonalen bidrog med stöd och trygghet genererade det positiva känslor, bristfälligt stöd gav det motsatta. Anhöriga upplevde trygghet i att få vara en del av vården. Blandade känslor upplevdes av anhöriga under vårdtiden.   Slutsats: Att som anhörig uppleva palliativ vård i hemmet kan vara omtumlande och skapa olika känslor. Anhöriga upplever vårdandet av närstående som känslosamt, betungande men ändå självklart. Anhöriga upplevde både stöd men även ensamhet och avsaknad av stöd från sjuksköterskor. Det är därmed viktigt i mötet med familjen att inta ett lyhört och stödjande, familjefokuserat förhållningssätt. / Summary Title: Next-of-kin’s emotional experiences of palliative home care. Background: Palliative care means to improve the quality of life for patient and next-of-kin. The purpose of home care is to meet the patient’s needs of security, continuity, and safety. Nurses in palliative care strive to anticipate, prevent, recognize, and relieve suffering to optimize health. The patient and the family are to be seen as a unit in palliative care.   Aim: To describe next-of-kin’s emotional experience of palliative home care.   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 11 scientific articles collected from CINAHL, Medline and one manual search. The result was presented in seven sub themes that generated two main themes: Next-of-kin’s feelings of support and Next-of-kin’s emotional struggle.   Results: When the home care professionals provide support and safety it will lead to positive feelings, while lack of support will do the opposite. Next-of-kin experience safety while participating in the care. Mixed emotions are experienced by next-of-kin during the nursing time.   Conclusion: Experiencing palliative care in the home, as next-of-kin, can be daunting and create different emotions. Next-of-kin experience caring for their loved ones as emotional, burdensome, yet self-evident. Next-of-kin experienced both support but also loneliness and lack of support from nurses. It is therefore important in the meeting with the family to adapt a responsive, supportive, family focused approach.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Bakgrund: Hemsjukvård för barn är en ny och växande vårdform i Sverige. Möjligheten att få hjälp av hemsjukvården för sjuka barn ser olika ut beroende på var i landet familjen bor. I Skåne län finns specialiserad hemsjukvård för sjuka barn medan barn i övriga landet får insatser från kommunens distriktssköterskor i hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda barn i hemsjukvård.  Metod: Intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och tre sjuksköterskor och materialet analyserades med innehållsanalys.  Resultat: Samtliga informanter hade erfarenhet men ansåg sig sakna viktig kunskap om vårdandet av sjuka barn. Ett bra samarbete och tydlig kommunikation med ordinerande klinik där barnet vårdades var nödvändigt för att kunna utföra en säker vård i hemmet. De behövde även mer tid för besöken i hemmet, för att kunna bemöta barn, föräldrar och syskon. Slutsats: Vårdandet av barn ansågs positivt och meningsfullt av distriktssköterskorna, men resurskrävande då det eftersträvades att arbeta i par vid hembesök En välfungerande kommunikation mellan ordinerande klinik och hemsjukvård ansågs viktigt. God vårdrelation mellan barnet, familjen och distriktssköterskor var en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård.  Nyckelord: Familjefokuserad omvårdnad, kommunikation, kunskap, samarbete / Background: Home care for children is a new and growing form of care in Sweden. The possibility of receiving help from home care for sick children looks different depending on where in the country the family lives. In the county of Skåne, there is specialized home care for sick children, while children in the rest of the country receive contributions from the municipality's district nurses in home care.  Aim: The aim was to elucidate district nurses' experiences of caring for children in home care. Methods: Interviews using a qualitative approach were conducted with ten district nurses and three nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: All informants had experience but considered themselves to lack important knowledge about the care of sick children. A good collaboration and clear communication with the prescribing clinic where the child was cared for was necessary to be able to perform safe care at home. They also needed more time for the home visits, to be able to deal with the children, parents, and siblings. Conclusions: The care of children was considered positive and meaningful by the district nurses, but resource-intensive as it was sought to work in pairs during home visits. A well-functioning communication between the prescribing clinic and home health care was considered important. Good care relations between the child, the family and district nurses were a prerequisite for being able to provide patient-safe care  Keywords: Collaboration, communication, family focused care, knowledge