Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Title: Consequences of diversion – a qualitative interview study regarding illicit buprenorphine use. In year 1999 buprenorphine was introduced in Sweden and is used in treatment for opioid dependence. An issue concerning substitution treatment programmes is the occurrence of diversion and the following illegal sails of buprenorphine on a black market. The aim of this study was to explore how people who have used illicitly obtained buprenorphine describes such abuse. The study was conducted using qualitative method, where a total of five individuals were interviewed about past experiences of having used illicitly acquired buprenorphine. The findings indicate that polydrug use and intake by injection or through the nose are common amongst illicit users of buprenorphine. Buprenorphine was described as a possible substance of abuse. Moreover, it is discussed whether availability and attitudes concerning buprenorphine as a cleaner and/or safer substance than other drugs can contribute to increased abuse of opiates through buprenorphine amongst drug users who have not previously been in contact with opiates. The authors argue that further research is needed to explore the extent of diversion from domestic substitution treatment programs, and to widen the understanding of how buprenorphine function as a drug of abuse.

Syftet med uppsatsen är att belysa brukares syn på en framgångsrik underhållsbehandling utifrån deras egna betraktelsesätt, uppfattningar och berättelser. Vi har utifrån ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhåller underhållsbehandling lyckas bibehålla sin drogfrihet. I vår analys har vi valt att använda Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhållandet av underhållsbehandling tros ha inverkan på resultaten att hålla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhållbehandling innebär samt dess historiska drag då underhållsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell. Arbetet redogör för vad heroin, heroinmissbruk, Metadon, Subutex och Suboxone är och vad dessa har för farmakologiska egenskaper. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer för att på ett mer djupgående sätt komma åt de framgångsfaktorer som kan ligga till grund för bibehållande av drogfrihet. Resultatet tyder på att upplevelsen av livet som meningsfullt samt förmågan att hantera de problem man ställs inför i drogfriheten har varit central för intervjupersonernas bibehållande av drogfrihet.

The purpose of this essay is to examine how a critical view of contemporary France is transmitted in the best-selling novel in three parts, Vernon Subutex by Virginie Despentes. The theoretical base will be the notion ”littérature engagée”, made famous by Jean-Paul Sartre in the 1940s, but re-interpreted in several steps since then. Although Sartre’s definition of ”engagement” is considered outdated and too dogmatic, many researchers argue that there are reasons to redefine the meaning of ”engagement littéraire” to analyse contemporary fiction writing with an interest in human and social issues. This study will examine how the notion ”engagement” can be applied on Vernon Subutex as regards the description of characters and the depiction of a neoliberal society, and its effects on human beings.

<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade<strong> </strong>droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade.</p><p>Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera <em>läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk</em> (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet.</p><p>Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.</p>

Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet. Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade. Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet. Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.

Fondé sur les bases de la sociocritique des textes, ce mémoire a pour objectif d'étudier le traitement du néolibéralisme dans la trilogie Vernon Subutex de Virginie Despentes. L'analyse dégage d'une part l'uniformisation de l'espace romanesque, lequel est réduit à l'opposition des villes et des périphéries, et d'autre part l'uniformisation du temps romanesque causé par l'imposition des lois du marché, qui donne lieu à l'abolition de la distinction entre le temps de travail - production - et le temps de loisir - consommation. Cette suppression est plus amplement explorée par l'étude de l'insistance permanente du texte sur l'enracinement et la stabilisation de l'économie de l'attention. Le mémoire fait ressortir les conséquences de ces modulations sur la société romanesque, lesquelles sont la disparition des filets de protection sociale, l'atomisation d'une société livrée aux intérêts privés des individus, la normalisation d'une violence sociale et institutionnelle systémique, ainsi que la labilisation de la frontière entre le privé et le public sous l'effet d'une instrumentalisation des processus cognitifs, de l'intimité, des affects, des identités individuelles et des identités collectives. Ainsi, la lecture des romans de Despentes met en évidence la dimension téléologique de la conjoncture historique actuelle. Elle se propose également de démontrer le caractère liminaire du personnage de Vernon Subutex, le personnage éponyme de la trilogie et le noyau de la genèse textuelle autour duquel gravitent une multitude de personnages marginaux. La "mise en texte" (Duchet) du personnel romanesque est telle qu'elle saisit un moment dans le devenir historique, social, économique et culturel et qu'elle confère au motif symbolique du seuil un rôle capital dans la poétique du roman. / Founded on the basis of "sociocritique", this thesis aims to study how neoliberalism is present in the Vernon Subutex trilogy written by Virginie Despentes. The analysis reveals on the one hand the standardization of the textual space, which is reduced to an opposition between cities and peripheries, and on the other hand the standardization of the textual time caused by the enforcement of the laws of the market, which causes the abolition of the distinction between working time - production - and leisure time - consumption. This deletion is more fully explored by studying the text's permanent insistence on the rooting and stabilization of attention economy. The thesis highlights the consequences of these transformations on the society of the novel: the disappearance of social safety nets, the atomization of a society abandoned to individuals' private interest, the normalization of systemic social and institutional violence, as well as the blurring of the border between the private and the public due to an instrumentalization of cognitive processes, intimacy, affects, and individual and collective identities. The analysis thus brings to the fore the teleological dimension of the current historical conjuncture. It also intends to demonstrate the liminality of Vernon Subutex, the eponymous character of the trilogy and the core of the textual genesis around which revolve a multitude of marginal characters. The "mise en texte" (Duchet) of the novels' characters is such that it captures a moment of the historical becoming of the social, the economical and the cultural, as well as it identifies the crucial role of the symbolic motif of the threshold in the poetics of the novel.