Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA – hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan Engelsk titel PROMOTE & PREVENT – strategies in school to promote health and prevent drugs. Författare Lotta Berg Handledare Inger Holm Datum Mars 2007 Antal sidor 32 Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM SAMMANFATTNING Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.

Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang. Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart. Ungdomarnas förmåga att hantera droger kan också anses ha förändrats i de fall relationerna till personer i ungdomens närhet förstärkts. I ett par av fallen har även känslan av meningsfullhet förändrats till följd av en ny syn på vad som är viktigt i livet.

The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are: What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users. What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance? We used focus group interviews as the research method. A group of girls and a group of boys at the aged of 18-20 participated in the study. As an analytical tool we used a hermeneutic interpretation analysis. We found that young people uses distinctions when they talked about drugs, drug use and abuse. Young people did for instance distinctions between alcohol and drugs, between soft and hard drugs, and between use and abuse. Alcohol was something that young people could use in the everyday life. Soft drugs, such as cannabis, were associated to party while hard drugs, such as amphetamine, were associated to social deprivation. Young people associated certain symbols, attributes and images to users and abusers. For example, they describe an abuser with words like torn and smelly. It also showed that the drug's importance will depend on the social context of the location and can differ between different contexts. This was clearly evident in the interview when the drugs on Stureplan become a symbol of status and party and when the drug occurs in a social vulnerable area, it became a symbol of mental weakness and social problems. The distinctions that young people do, speaks for a normalization of drugs. In order to create an image of drugs, young people use normative and comparative reference groups. The normative reference groups included influential people such as parents and coaches. The young people‟s comparative reference groups were the media such as TV, films and papers. The comparative reference groups became important to the young people in the lack of normative reference groups. Their reference group, from which they get their information about drugs, is significant in how they create their own image of drugs and drug users.

<p>Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA</p><p>– hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan</p><p>Engelsk titel PROMOTE & PREVENT</p><p>– strategies in school to promote health and prevent drugs.</p><p>Författare Lotta Berg</p><p>Handledare Inger Holm</p><p>Datum Mars 2007</p><p>Antal sidor 32</p><p>Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.</p>

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys. Resultat: Vid analysen framkom det tre olika teman; skapa sociala relationer, krav från andra studenter och risk för missbruk. Under de tre olika temana framkom det att alkohol är en stor del av studentlivet. Vidare upplevs det i vissa lägen finnas mer negativa erfarenheter av alkohol än narkotika. Implikation: Resultatet i föreliggande studie visar att sociala relationer och krav från andra studenter påverkar studenters konsumtion av alkohol och narkotika. Det resultat som har tagits fram kan i samarbete med olika aktörer användas för att skapa temadagar och gruppaktiviteter.

Syftet med uppsatsen har varit att bidra till kunskap om hur synen på narkotikamissbruk uttrycks i svenska offentliga policydokument och hur den eventuellt har förändrats över tid. Två regeringspropositioner har studerats, vilka båda behandlar den svenska narkotikapolitiken, en från 1984 och en från 2005, och följande frågeställningar ställs; (1) Hur beskrivs och återges synen på narkotikamissbruk och narkotikamissbrukare i respektive policydokument? (2) Hur skiljer sig synen på narkotikamissbruk respektive narkotikamissbrukare mellan de två tidsperioderna? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har dels byggt på Michel Foucaults teori om diskurs, och dels på Santesson-Wilsons symbolpolitiska teori. Utgångspunkten för diskursteori är att de objekt som blir föremål för diskurser skapas och utvecklas genom talet om dem. Således är det av stor vikt hur regeringen i sina propositioner beskriver missbrukare och vilka värderingar som tillskrivs dem. Symbolpolitik har använts för att påvisa när politiska beslut blir viktiga, inte uteslutande för att dess effekter är målet, utan för att beslutet symboliserar samhälleliga värderingar. För att besvara frågeställningarna användes en policyinriktad diskursanalys, där frågor som utarbetats av Bacchi appliceras på texterna för att finna de underliggande meningarna i dokumenten. Dessa tolkades sedan utifrån Euchners m. fl. ramverk, vilka innefattar moral, hälsa och sociala villkor samt säkerhet och ordning, som syftar till ökad narkotikapolitisk problemförståelse. Resultatet av undersökningen visar att regeringens syn på narkotikamissbruk som ett samhällsproblem är relativ oförändrat. Den största skillnaden går att finna mellan hur narkotikamissbrukare framställs i propositionerna, från att i hög grad vara moraliserande och värderande till en mer nyanserad bild, med färre negativt tillskrivna egenskaper.

Introduktion: Forskning har visat att brott inte är jämt fördelat på kartan, på vissa platser är brottskoncenrationen högre än på andra. Dessa platser kallas för hot spots. Hot spots för narkotikabrott kan enligt tidigare forskning vara belägna vid ett gathörn, över flera kvarter eller till stora delar av en stad. Syftet i den aktuella studien var att kartlägga och analysera anmälningar angående narkotikabrott i Sundsvall mellan åren 2006 och 2015. Metod: Den aktuella studien var retrospektiv där en kvantitativ design tillämpades. Materialet som nyttjades var anmälningar gällande narkotikabrott tagna från polisens anmälningsregister RAR. Studiens resultat har visualiserats med hjälp av diagram, tabeller, samt densitetskartor vilka framtagits i SPSS respektive ArcGIS online. Resultat: Anmälningsfrekvensen har minskat från år 2006 jämfört med år 2015 i Sundsvall. Fem olika hot spots identifierades, varav en var bestående över tid i och med att den förekom under åren 2006, 2010 och 2015. Mellan klockan 12.00 och 17.59 gjordes 44% av alla anmälningar angående narkotikabrott de tre studerade åren. Slutsats: Vissa platser/områden samt tidpunkter visades vara mer utsatta för narkotikabrott än andra i Sundsvalls centrum. Till följd av hur polisen prioriterar sina insatser och hur människor rör sig, koncentrerar sig anmälningar angående narkotikabrott till utmärkande hot spots. / <p>2017-06-01</p>

Tidigare studier har visat att när media valt att endast fokusera på negativa händelser samtidigt som positiva händelser utelämnats om en plats kunde detta bidra till att ett område kunde få ett dåligt rykte. Syftet med studien var att ta reda på hur media har beskrivit och rapporterat nyheter om Navet samt rapportera om brottsstatistik i Sundsvall och på Navet. I studien tillämpades kvantitativ metod genom en innehållsanalys och data var sammanställd i SPSS. Studiens resultat visade beskrivningar från media av Navet. Datan baserades på ett kodningsformulär som utgjorde om medias rapportering om Navet samt undersökte variabeln"Geografiskt område" gällande narkotikarelaterade artiklar i Sundsvall stad. För studien användes 96 artiklar om Navet samt 82 artiklar gällande variabeln "Geografiskt område" i Sundsvall stad. De artiklar som analyserades var hämtade från Sveriges Radio, SundsvallsTidning samt Sveriges Television och var publicerade år 2016. Resultaten från uppsatsen byggde även på brottsstatistik från Polisen gällande brott i Sundsvall centrum och narkotikabrott i Sundsvall stad. Resultaten visade att Navet framställdes i media som en negativ plats och att media valde att fokusera på droger och otrygghet i högst utsträckning. Data analyserades utifrån teorin Ecological Labeling vilket möjligen kunde förklara hur media kan ha bidragit till att Navet kan ha stämplats som en negativ och otrygg plats i Sundsvall. / <p>2017-06-01</p>

Syftet med studien var att identifiera och analysera yrkesprofessionellas verbala framställningar om arbetsstrategier, möjligheter och hinder i gymnasieskolans organisatoriska och praktiska arbete med elever som använder alkohol och narkotika. Studien utgick från kvalitativa metoder där intervjumaterialet samlades in och analyserades med hjälp av tidigare forskning om kategorin av elever som använder alkohol och narkotika och analyserades utifrån symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt vilken kännetecknas av en individs agerande som skapas och återskapas genom social interaktion. Resultatet beskriver informanternas framställningar om arbetsstrategier samt möjligheter och hinder i gymnasieskolans organisatoriska och praktiska arbete med elever som använder alkohol och narkotika som presenteras utifrån kategorierna; hälsofrämjande-, förebyggande och åtgärdande arbete, organisation, skydds- och riskfaktorer samt samverkan. I resultatdiskussionen diskuterades  preventionsarbete som en arbetsstrategi i ett hälsofrämjande-, förebyggande och åtgärdande arbete där riskfaktorer identifieras och skapar förutsättningar för hälsa och lärande. Vidare lyftes samverkan som arbetsstrategi och dess positiva och negativa möjligheter utifrån lagar, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Därefter diskuterades bristen på tid och relationsskapande där premisserna för detta ges av organisationen och dess ledare vilket kan få konsekvenser för den enskilda eleven. Studien inriktade sig avslutningsvis på specialpedagogens yrkesroll som innefattar att undanröja hinder och skapa möjligheter vilket innebär att kunna identifiera, förstå och reflektera över hur pedagogiska arbetsstrategier kan få effekter för elevers lärande, utveckling och framtid och utgöra antingen möjligheter eller hinder.

Den svenska interventionen VÅGA är ett preventionsprogram inspirerat av USA:s preventionsprogram DARE. Programmet användes under 1990-talet och tidigare 2000-talet för att informera ungdomar i skolan om risker med att använda olagliga droger. Genom information och sociala färdighetsövningar ska ungdomar kunna stå emot grupptryck och bli medvetna om de risker som droganvändning kan medföra. VÅGA-programmet har utifrån de utvärderingar som gjorts visat sig vara ineffektivt och har därför avvecklats. Den här studien har med hjälp av en systematisk litteraturöversikt tagit ut viktiga komponenter från effektiva preventionsprogram som används för att minska högstadieelevers droganvändning. Dessa komponenter har använts för att urskilja mönster som kan utveckla det svenska preventionsprogrammet VÅGA. Resultatet visar att de flesta likartade preventionsprogram till VÅGA varierar i effektivitet. Det finns många metodiska problem med att identifiera samband och korrelationer mellan olika komponenter. Studien visade att kombinationer av teorier tillsammans med tekniska utvecklingar och kontinuerliga utvärderingar kan skapa ett utvecklat och effektivare VÅGA. Begränsningar med studien var interventionens kontext och skillnader mellan olika länder. / The Swedish intervention VÅGA is a prevention program inspired by the United States prevention program DARE. The program was used during the 1990´s and earlier 2000´s to inform youth regarding the risks of using illegal drugs. Through information and social skills exercises, young people should be able to resist group pressure and become aware of the risks caused by drugs. Based on the evaluations made, the VÅGA program has proved to be ineffective and has therefore ceased to operate. This study has, through a systematic literature review, identified important components in effective prevention programs to decrease drug use for high school students. These components have been used to distinguish patterns that can develop and improve the Swedish prevention program VÅGA. The result shows that similar prevention programs vary in effectiveness. There are many methodological problems in identifying relationships between different components. The study shows that combinations of theories along with technical developments and continuous evaluations could create a more developed and effective VÅGA. Limitations of the study were the context and differences between different countries.