Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika. / There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

No description available.

Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet.Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk– och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet.Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades.Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen / Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality.Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation.Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence.Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found. Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden. Teorin jämförs också med resultaten i denna undersökning. Resultaten visar sammanfattningsvis att ungdomarna i Norrköping tenderar att ha en negativ inställning till narkotikaanvändning och att den sociala desorganisationen inte har någon betydande påverkan på denna inställning; ett resultat som går emot vad tidigare forskning visat.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper. / Drug addits in treatment and their set of values.

This thesis examines the ideas shaping Swedish drug policy through an analysis of theofficial party programs of the parliamentary parties. The results indicate distinctideological orientations among seven out of eight parties, influencing their approachesto drug-related issues. Social Democrats and Moderates demonstrate a certain balancebetween ideological and scientific considerations, while Sweden Democrats and theLeft Party emerge as clearly ideological and scientific, respectively. The Centre Partycontributes a pragmatic dimension by balancing ideological principles with practicalmeasures to address drug-related challenges. The study underscores the importance ofunderstanding and integrating both ideological and scientific perspectives to formulateholistic and effective strategies for managing drug-related issues.

Syftet med studien var att undersöka ungas attityder till alkohol och droger. De senaste åren har alkoholkonsumtionen bland unga minskat till historiskt låga nivåer. Ungas attityder till narkotika har blivit mindre negativa de senaste åren, samtidigt som inga stora förändringar har framkommit när det gäller narkotikaanvändning. Kvalitativ metod valdes för denna studies syfte och tolv gymnasieungdomar intervjuades i november 2022. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Följande teman upptäcktes: Att vilja testa droger i teorin men inte i praktiken, Vuxenvärldens närvaro och frånvaro, Alkohol som underlättare för gemenskap, Kontroll samt Droger – farligt eller roligt? Resultatet visade att unga gör tydlig åtskillnad i sin attityd mellan cannabis och andra illegala droger, där cannabis sågs som betydligt mindre farligt. Vidare visade resultatet att unga i låg utsträckning för samtal om alkohol och droger med vuxna. Även alkoholens funktion i sociala sammanhang framkom, som ett sätt för unga att umgås. Kontroll syntes i denna studie vara viktigt när det kom till alkohol och flera informanter uppgav att de inte vill dricka för mycket, på grund av risken för negativa konsekvenser. Slutligen framkom att informanterna hade en riskmedvetenhet om möjliga negativa effekter av alkohol och droger, men även att de många gånger mötte budskap om att i synnerhet cannabis inte är så farligt.

Olsson E. Risk och skyddsfaktorer för droganvändande på strukturell, lokal och individuell nivå. En intervjustudie med olika yrkesgrupper i Nässjö kommun. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen kommun med en stor drogproblematik. Kommunen har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Syftet med arbetet är att genom intervjuer med olika professioner i Nässjö kommun identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan påverka drogbruket i kommunen på strukturell, lokal och individuell nivå. Resultatet visar sammanlagt sju stycken riskfaktorer och fyra stycken skyddsfaktorer i kommunen. Nässjö kommun har en splittrad ledning med problem som sträcker sig långt bak i tiden. Det visar dock att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogperspektiv och har sannolikt likheter med andra kommuner. / Olsson, E. Risk and protective factors for drug use on macro, meso and micro levels. An interviewstudy with profesions in Nässjö. Degree project in criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of crimonology, 2015. Nässjö, Sweden is a city that has a reputation of a city with major drug problems. It has, accordning to statistics from the Swedish National Council of crime prevention, a large ammount of registrated drugcharges compared to other citys inte the County. The paper seeks through interviews with different professionals in Nässjö, identify risk and protective factors that can influence drug use on macro, meso and micro levels. The results comes down to a total of seven risk factors and four protective factors in the city. Nässjö has a management that seem shatterd and have problems that extend far back in time. The results show that Nässjö does not seem to stand out in a drug perspective and is likely to have similarities with other citys.

Denna uppsats undersöker ravekulturens nuvarande tillstånd i Stockholm. Ravekulturens primära produkt – den elektroniska musiken (EDM) – som innefattar många olika typer av musikstilar, bland annat techno- och housemusik, har blivit ett allt vanligare inslag inom de reglerade klubb- och festivalverksamheterna. Sedan ravekulturens storhetstid på 1990-talet har rave- och klubbkulturen utvecklats till ett internationellt, om inte globalt, fenomen med demografiska skillnader i förhållande till narkotikabruk, musik- och danstraditioner. Genom Durkheims ritualteori, tillsammans med Collins teori om gruppinteraktion närmas ravekulturen och dess relation till narkotikabruk. Respektive teoretikers begrepp; collective effervescense och emotionell energi, används som verktyg för att erhålla en större förståelse för ravekulturens utveckling och nuvarande läge. För skapa en förståelse av ravekulturens utveckling och nuvarande tillstånd har ett antal nyckelaktörer identifierats, vilka alla besitter stor erfarenhet av ravekulturen. Deras erfarenheter lyfts fram genom semistrukturerade expertintervjuer. Beröringspunkter intervjuerna emellan, samt till teorin har lyfts fram som teman till analysen. Intervjudeltagarna beskriver en ravekultur som i allra högsta grad är levande som har tydliga kopplingar till narkotikabruk, med ecstasy som den primära ravedrogen. Den emotionella energin som skapas på ravens dansgolv lyfts fram som den fundamentala dragningskraft till rave, vilket binder dess deltagare samman genom att etablera ett kollektivt fokus på dansen. Narkotikabruket används som en förstärkare för de gemensamma känslorna, och upprätthåller dansen genom hela nätter. Ravets sociala regler ställs upp för att enskilda deltagare inte ska kunna bryta det kollektiva fokuset genom att ta för stort individuellt utrymme i den sociala sfären. Detta fokus kan också förklara en DJ eller en narkotikalangares särställning inom kulturen eftersom deras roller förstärker fokus genom musiken eller försäljning av narkotika. Det att förklara ravekulturens beståndsdelar utifrån ravets emotionella energi.

I Sverige är det vanligt att personer idag både dricker alkohol och använder sig av narkotika. Studiens syfte är att undersöka vilka skillnader och likheter yrkesverksamma inom socialt arbete kan identifiera bland missbrukande män och kvinnor. Vi vill undersöka vilka bakomliggande faktorer som orsakar ett missbruk samt hur missbruket och behandlingen framställs. Studien är kvalitativ där sju professionella socialarbetare som kommer i kontakt med missbrukande människor har deltagit i studien genom intervjuer. Informanterna arbetar i Lappland, i tre olika kommuner. För att analysera det inhämtade materialet från intervjupersonerna har vi använt en så kallad kvalitativ innehållsanalys där det mest relevanta för studien lyfts fram och tolkats. Resultatet i studien visar att det finns en rad olika faktorer som orsakar att en person utvecklar ett missbruk, bland annat arv och traumatiserade upplevelser. Intervjupersonerna gör ingen skillnad på män och kvinnor i bemötandet och behandlingen, utan varje person bemöts individuellt. Det som skiljer sig mellan män och kvinnor i missbruk och behandling handlar enligt informanterna bland annat om skamkänslor, där kvinnor anses var mer fyllda med dessa känslor. En slutsats som vi drar utifrån det insamlade materialet är att det finns vissa skillnader och likheter mellan missbrukande män och kvinnor men att det viktigaste är att behandla individen och inte könet.