The purpose of this study was to, through the life stories of four women and their experiences, thoughts and feelings according to a life in drug dependency reach an increased knowledge about how a dependency can arise, continue and be brought to an end. The question at issue were: How do a small amount of women describe and comprehend their experiences, thoughts and feelings according to their drug addiction seen through a process perspective. In order to answer that question three themes were investigated: the road into dependency, living as an addict and the road to recovery from dependency and the time that follows. The study followed a qualitative method and the theoretical approach was hermeneutic. The results were analysed through a process analyse perspective, from the view of the chosen theoretical perspectives, social constructivism, experience perspective and a psychodynamic perspective. The results of the study showed a concordance in the initial experiences in contact with the drug between the informants. The informants all had difficulties in realizing that the drug had become a problem. The process of ending the dependency was seen as a lenghty process. They expressed feelings of loss in connection to drugs and drug taking.

Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present. Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics. With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse. In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it. I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society. My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those. Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place. / Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag. Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare. Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket. I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det. Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället. Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa. Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer. Det vi kommit fram till genom våra intervjuer med anhöriga från olika grupper i samhället är att det finns olika behov hos de anhöriga, vilka kan tillgodoses av den hjälp som finns att tillgå i Sundsvalls kommun. Majoriteten av de anhöriga vi varit i kontakt med har inte sökt hjälp, och vet heller inte vad som finns att tillgå. Olika faktorer som till exempel skuld och skam kan hindra anhöriga från att söka hjälp. De anhöriga påpekade en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de ska förhålla sig till ett missbruk.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats. Stockholmsenkäten är en totalundersökning bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Stockholms stad. Studiens resultat visar flera tecken på att lättare narkotikakonsumtion i det undersökta materialet är normaliserat mätt i grad av social integrering. Tyngre narkotikakonsumtion uppvisar dock inga tecken på normalisering. Vidare visar studiens resultat att etnicitet i stor utsträckning påverkar grad av alkoholkonsumtion. Etnicitet har dock ingen effekt på narkotikakonsumtion.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga. Sjuksköterskorna är på sin vakt då patienterna snabbt kan bli aggressiva och hotfulla om de upplever sig bli provocerade. Sjuksköterskorna behöver ibland värja sig mot påverkade patienter som utsätter dem för oönskad fysisk kontakt och de upplever det som en trygghet att ta hjälp av väktare eller polis vid behov. Känslor som osäkerhet, frustration, irritation, olust och ilska väcks hos sjuksköterskorna i mötet med patientgruppen men de eftersträvar att bemöta alla lika. Trots detta uppges påverkade patienter behandlas annorlunda, prioriteras lägre och tas inte riktigt på allvar. Trots att sjuksköterskorna upplever att påverkade patienter är oberäkneliga och framkallar osäkerhetskänslor känner de empati för dessa individer. Ett professionellt bemötande eftersträvas men trots det antyds att toleransen är låg gentemot påverkade patienter. Vidare utbildning välkomnas och tros kunna bidra till bättre omvårdnad av en komplex patientgrupp. / The aim of this study was to illustrate how nurses working in an emergency department experience meeting with patients under the influence of alcohol and drugs. A qualitative study was undertaken with a semi-structured interview guide. Data was transcribed and analyzed by qualitative content analysis. Seven nurses who work in an emergency department in central Sweden participated in the study. It was found that nurses feel empathy for patients under the influence of substances, although they also described them as unreliable. Several nurses described themselves as being on guard as patients can become aggressive and threatening, and that situations can quickly turn when the patients perceive themselves to be provoked. When nurses are exposed to unwanted physical contact they sometimes need to defend themselves. When it is warranted, the help of security or the police can offer some degree of comfort. The nurses are experiencing feelings of insecurity, frustration, irritation, unease and anger in the encounter with this group of patients, but retain their professionalism and strive to treat everyone equally. Despite this it is indicated that patients under the influence of substances are treated differently from other patients, are a lower priority and are not taken as seriously. Although patients under the influence of substances may appear volatile and threatening nurses feel much empathy. A professional approach is sought but despite that it is suggested that the tolerance is low in relation to patients under the influence of substances. Further education is welcomed and is believed to contribute to better care for a complex population of patients.

The aim of this study is to increase understanding about addiction recovery. More specifically, we want to know what people who have had problems with alcohol and/or other drugs perceive as helpful and important for their recovery process and how we can understand this process. The study was conducted by means of qualitative semi-structured interviews with four people who have had alcohol and/or other drug problems. The analysis is based on a transtheoretical model of change from addictive behaviours, coping, interactionist theories and also a recovery perspective, inspired by research on recovery from mental illness . Main findings are that recovery from addiction can be understood as an individual process that takes place in a social context and can follow expected phases, although there are large individual differences in the process. Through the recovery process it has been of importance to the participants in the study to redefine themselves and their problems, get support from others, find ways to cope with their problems, get involved in meaningful activities and to expand their social roles. Internal and external processes that are not directly related to drug use also appear to be important for the recovery from addiction.

Kvinners opplevelse av hva deres rusproblem er, påvirker hva de søker hjelp for og hvordan de opplever den hjelpen de får. Rusbruken påvirker deres egenskaper (vilje, evner, deres normalitet og deres fasade), deres tilhørighet (normal, vanlig kvinne, likevel unormal og anderledes, en del av en familie og et sosialt nettverk, men likevel ensomme og isolerte) og deres tilstand (som syke og nærmest døende, men likevel friske og levende). De beveger seg langs disse aksene. Hvor de befinner seg er avhengig av situasjoner de er i og følelser de har, eller får som et resultat av situasjonene. Kvinnenes opplevelse av hva rusbruken er for dem, påvirker hvordan de opplever at ansatte møter dem. De opplever å bli inkludert eller ekskludert, å bli forstått eller misforstått, å eie sitt problem eller bli fremmedgjort for det. De opplever å bli møtt som likeverdige personer eller å bli degradert som menneske og de opplever å få tro på at det nytter, at de får håp om en framtid eller opplever mistro og håpløshet. Ansatte konfronterte, var i dialog over tid og avgrenset problemet i sine møter med kvinnene. Ble kvinnene ble møtt på sammensattheten i deres problemforståelse og verdsatt som hele personer, var konfrontasjon og dialog over tid gode strategier. Erkjennelse av rusproblemene kommer fram over tid og er ikke en bevisst og avgrenset tanke hos kvinnene når de oppsøker hjelp. Fokus på rusbruk må derfor holdes oppe over tid / How women experience their drug dependency influence why they seek help and how they experience the help they are receiving. Use of drugs affects their human qualities (will or abilities, normality and appearance), it influence their experience of belonging (being normal, ordinary, abnormal and different, as part of a normal family with an ordinary social network but yet isolated and lonesome) and their condition (sickness and nearly dying, well-being and healthy). They move along these axis. Where they are depend on the situations they are in and the feelings they have or get in the situation. This influence on how they experience communication with helpers. They experience inclusion and exclusion, understanding and misunderstanding. They experience ownership of their problems and becoming aliensto them. They are either treated as equals or degrated as human beings. They experience hope and trust or mistrust and hopelessness. The professionals used confrontation, dialogue over time or delimitation of the problem.Dialogue and confrontation was useful strategies if the the professionels showed understanding for the compexity of the womens problems. Their experiences in the meetings influenced whether they were working along with their drug/alcohol problems or whether they continued to use drugs and alcohol. Their recognition of their problems with drugs/alcohol reveals over time. It is not conscious and concrete in their minds. Focus on drugs/alcohol must therefore be persistant over time / <p>ISBN 91-7997-117-2</p>

Syftet med studien har varit att fokusera på hur könsstereotyper inverkar på poliser och socialarbetare i deras vardagliga arbete, och som i värsta fall gör att de missar unga kvinnor som befinner sig i riskzonen för narkotikamissbruk. Utöver det har vi försökt undersöka om det finns särskilda faktorer som kan påverka myndigheters arbete med missbrukare, utifrån vad missbrukaren i fråga har för kön. För att besvara studiens frågeställningar och få en djupare inblick i området har vi därav intervjuat personal på socialtjänsten och polisen i en kommun i Stockholm. För att analysera våra resultat har vi använt oss av Hirdmans definition av genussystemets teori samt Michael Polanyis teori om The Tacit Dimension och teorin om haloeffekt av Tversky &amp; Kahneman. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det existerar flera brister i arbetet med att upptäcka och hjälpa unga kvinnor som missbrukar narkotika. Utifrån respondenternas uttalanden kan vi fastställa att en del av dessa brister delvis beror på polisernas förhållningssätt i arbetet men att det även beror på samarbetet mellan olika verksamheter och aktörer.

I denna studie undersöker vi vilka samband som finns mellan lagidrott och temana, narkotika, välbefinnande, alkohol samt motivation. Data har samlats in från 78 respondenter i urvalsgruppen, pojkar i åldrarna 15–18 år aktiva inom lagidrott, samt jämförts med kontrollgruppen i samma ålder och könskategori från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN (Gripe &amp; Thor, 2017) gällande temana alkohol och narkotika. Relevant tidigare forskning och teorin socialisation har nyttjats vid analys och diskussion kring resultatet i vår studie. Resultatet tyder på att det finns en mängd positiva effekter förknippade med lagidrott och att de motivationsfaktorer och orsaker respondenterna valt är kopplade till deras välbefinnande. Dessa positiva effekter och det ökade välbefinnande kan antas leda till ett lägre bruk av alkohol och narkotika då våra respondenter utmärker sig i att de ligger under genomsnittet i kontrollgruppen.