Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

Mentalisering innebär förmågan att förstå och tänka kring egna och andra människors intentioner och inre mentala tillstånd. Mentaliseringssvikt uppstår när man brister i denna förmåga. Mentaliseringssvikt har visats vara vanligt hos individer diagnostiserade med borderline personlighetsstörning, och då de har liknande symtombild som individer med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har det påtalats att mentaliseringssvikt kan vara en betydelsefull faktor även hos denna grupp. I denna studie genomfördes 6 semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv tematisk analys med syftet att undersöka erfarenheter av mentalisering hos individer diagnostiserade med ADHD. Frågeställningar var följande: hur beskrivs upplevelser som har med mentalisering att göra, och hur upplevs de påverka ens sociala interaktioner och relationer? 3 teman framgick: 1. Mina interpersonella relationer är både trivsamma och mödosamma, 2. Tankar och känslor påverkar mig intensivt samt 3. Jag utvecklas och har fått större självkännedom från mina konstruktiva men också destruktiva strategier. Resultatet diskuterades i relation till att denna grupp av intervjudeltagare upplevt eller upplever mentaliseringssvikt. Framtida forskning föreslås utforska kopplingar mellan ADHD och mentaliseringssvikt vidare. / Mentalization is the ability to understand and to think about your own and other people’s intentions and internal mental states. Impaired mentalizing occur when there is a lack of this ability. Impaired mentalizing is common among individuals diagnosed with borderline personality disorder, and since they have symptoms similarities with individuals diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) it has been discussed whether impaired mentalizing might be a significant factor among this group of individuals as well. 6 semi-structured interviews were completed in this study and was analysed through an inductive thematic analysis. The purpose of this study was to examine experiences of mentalizing among a group of individuals diagnosed with ADHD. The questions of interest were the following: how do individuals with ADHD describe their experiences that is related to mentalizing, and what are their experiences of mentalization affecting their social interactions and relationships? 3 themes emerged: 1. My interpersonal relationships are both pleasant and strenuous, 2. Thoughts and feelings affect me intensely and also, 3. I develop and have gotten greater self-awareness from my constructive and destructive strategies. The results are discussed in relation to this group of interview participants having experienced or is experiencing impaired mentalizing. Future research is suggested to focus further on linkages between ADHD and impaired mentalization.

Therapists’ reactions towards patients are important for the therapeutic process, and is influenced by therapist and patient characteristics. This study aimed to improve the understanding of therapists’ emotional reactions by investigating if patients’ attachment and ability to mentalize predicted therapist countertransference in psychotherapy. Multilevel modeling was used to analyse 87 therapy-dyads in psychotherapy. Patient attachment, measured pre-treatment using self-reports, and mentalization operationalized as Reflective functioning (RF) were hypothesized to predict therapist self-reported emotional experiences (conceptualized as countertransference) over the complete treatment and in different treatment phases. Results showed that lower patient RF predicted more negative therapist countertransference in complete treatment. In the middle and final phases of therapy, lower RF predicted more negative countertransference, and higher RF predicted more positive countertransference. Higher level of avoidant attachment in patients predicted more relaxed therapist countertransference in the final phase of treatment. Findings indicate that patients’ mentalizing ability is important to consider in psychotherapy, as it has informational value for the therapeutic process. / Terapeuters reaktioner gentemot patienter är en viktig del i den psykoterapeutiska processen, och påverkas av terapeuters och patienters personliga egenskaper. Den här studien syftade till att utvidga förståelsen för terapeuters känslomässiga reaktioner genom att undersöka om patienters anknytning och mentaliseringsförmåga predicerar terapeuters motöverföring i psykoterapi. Multilevel-modeling användes för att analysera 87 behandlingsdyader i psykoterapi. Patienters anknytning, mätt innan behandling genom självskattning, och mentalisering operationaliserat som reflektivt fungerande (RF) förväntades predicera terapeuters självskattade emotionella upplevelser (konceptualiserat som motöverföring) över hela behandlingsperioden och i olika behandlingsfaser. Resultaten visade att lägre RF hos patienter predicerade mer negativ motöverföring hos terapeuter över hela behandlingsperioden. I mitten- och slutfaserna av terapin predicerade lägre RF mer negativ motöverföring, och högre RF predicerade mer positiv motöverföring. Högre nivåer av undvikande anknytning hos patienter predicerade mer avslappnad motöverföring hos terapeuter i slutfasen. Fynden indikerar att patienters mentaliseringsförmåga är viktigt att beakta i psykoterapi, eftersom det har informativt värde för den terapeutiska processen.

Denna studies syfte är att genom semistrukturerade intervjuer samt deltagarobservationer undersöka vad Nyköpings kommun gör för att främja sina invånares existentiella hälsa utifrån WHO:s definition av vad som är betydelsefullt för en hållbar livsmiljö. Den existentiella hälsodimensionens betydelse är något som oftare uppmärksammas i internationella vetenskapliga studier och då främst genom tre aspekter; fysisk, psykisk och social hälsa. Denna studie vill se hur (1) fysiskt välbefinnande kan nås genom att Nyköpings kommun erbjuder vandringsleder, det (2) psykiska välbefinnandet kan erbjudas av biblioteket i form av litteratur och sagostunder samt det (3) sociala välbefinnandet då Nyköpings kommun bygger sociala broar och låter invånarna mötas i en nyöppnad mötesplats och därigenom känna en känsla av sammanhang, KASAM. Det är svårt att med säkerhet fastställa vilka faktorer som föranleder ökad existentiell hälsa. I denna studie används teorier som undersöker huruvida det finns ett samband mellan människans existentiella hälsa och möjligheten att se sig som en del av ett kretslopp. Genom att se sig själv som en del av alltet samt att korrespondera med agenter och fiktiva personer kan människan underlätta utvecklandet av sociala kontakter. Slutsatsen är att tro, i form av förtröstan, tillit, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan ses som den djupa kärnan i en människa vilket är det grundläggande historieskapande fundament som involverar både det medvetna och det omedvetna i en människas motivation, något som ger grundläggande värderingar och därigenom skapar mening och riktning. Melder (2011), Thurfjell (2020) och Antonovsky (1991) beskriver hur deras informanter vittnar om att sociala kontakter samt kontakten med stillheten i skogen leder till ökad existentiell mening. Som avgränsning ämnar studien inte lyfta det arbete som Region Sörmland gör inom forskningsområdet medicin och psykisk ohälsa utan fokus i denna studie är att se vad Nyköpings kommun gör för att främja den existentiella hälsan och stärka den hos sina medborgare.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.

Adoptive parents need to be able to reflect on the interaction with the child, both from the perspective of their own relational experience with the child and from the perspective of the previous experience of the child. This essay explores five adoptive parent´s thoughts and feelings about their children’s background. It also looks into how they think that the children’s background influences their way of expressing their needs and how this makes the parents feel. Data has been collected through semi-structured interviews which have been analyzed using thematic analysis. The thoughts and feelings around the children’s background mainly concerns how the children were taken care of prior to the adoption and the birth parents. The parents expressed feelings of sadness and sorrow regarding how the children were taken care of prior to the adoption. Thinking of how it could have been for the children gave rise to strong emotions. The parents expressed sympathy and sorrow but also rivalry, envy and anger towards the birth parents. They describe different behaviors’ and expressions that the children have and how they think that these may be related to the experiences the children had prior to the adoption. The parents describe what the children’s behaviors and expressions arouse within themselves. They tell about strong somatic and dissociative reactions, feelings of guilt, uncertainty and insufficiency. The parents also describe how the interaction with their children reminds them of painful experiences from their own childhood. The accounts show the importance of the parents´ ability to mentalise and how they think about needs that the children don´t express.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda på hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de föräldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sätts särskilt värde till delaktighet och den terapeutiska potentialen. Frågeställningar: 1: Vad var föräldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev föräldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjälp att förstå sitt barn? Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 föräldrar som genomgått en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn. Resultat: Resultatet visar att föräldrarna har upplevt betydande delaktighet och förståelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig påverkan. Det upplevdes i huvudsak under arbetet med frågeställningar som blev kopplade till vardagen, i att de deltog i utredningens samtliga delar, i att de fick vara med, uppmuntra och observera, samt att de löpande kunde resonera och delta med barnet och utredarna. Några uppfattade minskad delaktighet och förståelse i samband med återgivningen av resultatet. Diskussion: I diskussionen används begreppen delaktighet och förståelse i samverkan, samspel, intersubjektivitet, anknytning och mentalisering. Studien synliggör den terapeutiska effekten med den sortens utredning. / Introduction: The aim of this study was to find out how a particular method for neuropsychiatric assessments was experienced by the parents who participated in it. The Assessment method is called Therapeutic Assessment with Child, which add particular value to participation and the therapeutical potential. Questions: What was the parents’ need to seek assessment? How did parents describe their involvement in the neuropsychiatric assessment of their child? How was the assessment helping to understand the child? Metod: Qualitative method, semi-structured interview, 10 parents of children who have undergone a certain neuropsychiatric assessment. Resultat: The results show that parents have experienced significant involvement and understanding of their child, and often link together those concepts, as they have a mutual influence. It was felt mainly during work on issues that were related to everyday life, in that they participated in the assessment in all the parts, in that they could be involved, encourage and observe, and that they continously could discuss and engage with the child and the assessors. Some perceived reduced participation and understanding in relation to the presentation of the result. Diskussion: The discussion uses the terms participation and understanding collaborating, interaction, intersubjectivity, attachment and mentalization. The study reveals the therapeutic effect of the kind of assessment.

Equine Assisted Therapy is, from a social work perspective, a relatively unexplored arrangement of therapy in which the horse is part of the treatment. This study illustrates the equine therapist’ experiences of Equine Assisted Cognitive Behavioural Therapy (EA-CBT) and Equine Assisted Therapy (EAT) up against people suffering from mental health issues. The research questions are: How do we use horses as a part of the treatment up against people with mental health issues? What components can be identified as a central part of the treatment in Equine Assisted Therapy? The empirical material was collected by using hermeneutic approach and qualitative semi-structured interviews with three practicing equine therapists. The main result showed that horses are used as therapeutical co-workers, as well as a metaphor for the individuals’ emotions. The horses take a significant part of the patients’ sense of coherence (KASAM) as well as the patients’ mentalization, especially through emotional understanding and communication. Furthermore, the result indicate that the horse is as an important link in the encounter between therapist and patient. The analysis was based on an analytic method, in which the empirical material is the starting point of coding and creating themes. The central conclusions were that the horse play a significant role in the promotion of the humans’ ameliorative mental health. It does not only play role for the mental health issues, but also for the patients’ conduction after the treatment.

I skolans läseböcker används ofta bilder som stöd för läsningen. Men om bilder kräver att läsaren förstår bildkaraktärers sinnestillstånd riskerar de att hindra läsförståelsen hos elever med outvecklad mentaliseringsförmåga, vilka kan finnas bland exempelvis barn med autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att undersöka hur mentaliseringskrävande bilder och relationen mellan ord och bild i läseböckerna Den magiska kulan 1A och Den magiska kulan 1C för årskurs 1 påverkar möjligheten till läsförståelse för elever med outvecklad mentaliseringsförmåga. Som utgångspunkt ligger intermediala studier och Langers teori om läsning som ett byggande av föreställningsvärldar. Läsebokens bild och skrivna text utgör likvärdigt meningsbärande textmodaliteter som tolkas i läsarens möte med texten. Genom kvalitativ innehållsanalys undersöks bilders mentaliseringskrav, samt omfattning och form av läsförståelsestöd som ges genom den skrivna texten. Resultatet visar att stora delar av materialet kräver mentaliseringsförmåga för läsförståelse. Den skrivna textens explicita uttryck av mentaliseringskrävande bildelement gör merparten av läseböckernas innehåll tillgängligt. Samtidigt utgör en betydande andel av bilderna hinder för läsförståelse genom implicit eller utebliven stöttning i den skrivna texten, främst i texter med kompletterande berättelseform.

Understanding indirect speech, i.e., when an utterance does not match the intended meaning, is one of many pragmatic abilities at play in conversation. While the development of pragmatic abilities starts early, they continually develop throughout adolescence although this period is understudied. Recent fMRI-results in adults suggest that pragmatic processing is segregable from other skills, such as core language, theory of mind (ToM), and cognitive control functions. In this thesis, pragmatic processing was investigated in adolescents contrasting indirect and direct speech. Brain activity was measured using fMRI in adolescents listening to short conversations and existing data from adults was used to investigate age-related effects. The bilateral occipital gyri and the cuneus showed stronger activation in adolescents when listening to indirect speech. The cuneus has previously been implicated in ToM-tasks and socio-emotional processing. The results support earlier accounts of differing neural signatures of ToM with age and heightened social sensitivity in adolescence, and could mean that pragmatics draws more on ToM at younger ages. Additional results showed an interaction while listening to parts of the conversations not manipulated by the main contrast: greater activation in adults could in part reflect differences in attention or engagement. / Att förstå indirekt tal, det vill säga när ett yttrande inte matchar den bakomliggande meningen, är en av många pragmatiska förmågor som används under konversation. Utveckling av pragmatiska förmågor börjar tidigt i livet och fortsätter att utvecklas under tonåren, dock är den perioden understuderad. fMRI-resultat hos vuxna föreslår att pragmatisk bearbetning går att skilja från andra förmågor, såsom språk, mentalisering  och kognitiv kontroll. I den här uppsatsen undersöktes pragmatisk bearbetning hos ungdomar genom att kontrastera indirekt och direkt tal. Hjärnaktivitet mättes med fMRI hos ungdomar när de lyssnade på korta konversationer och tidigare insamlad data från vuxna användes för att undersöka åldersrelaterade effekter. Starkare aktivering hittades hos ungdomar i bilaterala occipitalloben och vänster cuneus när de lyssnade på indirekt tal. Dessa områden har kopplats till mentalisering och socio-emotionell bearbetning. Detta stämmer överens med tidigare resultat där ToM-aktivering ändras med åldern och att ungdomsåren är extra socialt känsliga och skulle kunna innebära att pragmatik använder sig mer av ToM tidigare i livet. Ytterligare resultat visade interaktion under språklig bearbetning av tal som inte var del av den huvudsakliga manipulation. Starkare aktivering hos vuxna skulle delvis kunna indikera skillnader i uppmärksamhet och engagemang.