Kognitiv kontroll är förmågan att flexibelt anpassa sitt beteende till en eller flera specifika inre motiverande handlingar. Kognitiv kontroll möjliggör denna fokusering för de krav som informationsprocessen kräver. Kognitiv kontroll samt självreglering handlar bland annat om en så kallad top-down informationsprocess i ett globalt neuralt nätverk som pågår i den mänskliga hjärnan. Vi människor utövar denna kognitiva kontroll varje dag i vårat vardagliga liv utan vidare reflektioner. Detta sker genom flera informationsprocesser samtidigt och det är därför svårt att finna en enhetlig integrerad förklaring till de underliggande neurala mekanismerna. Syftet med arbetet är att förklara vad kognitiv kontroll, självreglering och impulsivitet innebär. Kopplingen mellan dessa två kognitiva kapaciteter föreskrivs i denna uppsats gällande de neurala mekanismerna och även kopplingen mellan kognitiv kontroll och självreglering i form av prestationer av både kontrollerade experiment och det vardagliga livet. Medan impulsivitet kopplat till kognitiv kontroll och självreglering är konsekvensen av när de neurala och kognitiva processerna brister i någon mening. Studier relaterat till kognitiv kontroll, inhibering och impulsbeteende använder sig bland annat av functional magnetic resonance imaging (fMRI) för att studera och undersöka detta kognitiva fenomen. Idag beskrivs impulsivitet samt bristande kontroll möjligen som ett maladaptivt beteende med hjälp av bland annat fMRI. Ytterligare fMRI studier har även visat på att kognitiv kontroll samt bristande kognitiv kontroll möjligen kan handla om en minskad eller ökad aktivering i nucleus accumbens, insulan och anterior cingulate cortex (ACC). Forskare inom ämnet har försökt att grundligt undersöka detta neurala nätverk genom flera olika perspektiv och därav presenterar uppsatsen några olika exempel av dessa ingångar för att möjliggöra ett brett perspektiv av denna komplexa mentala kapacitet. Resultaten inom ämnet visar än idag på en komplex multifaciterad natur av de underliggande neurala korrelaten.

Understanding indirect speech, i.e., when an utterance does not match the intended meaning, is one of many pragmatic abilities at play in conversation. While the development of pragmatic abilities starts early, they continually develop throughout adolescence although this period is understudied. Recent fMRI-results in adults suggest that pragmatic processing is segregable from other skills, such as core language, theory of mind (ToM), and cognitive control functions. In this thesis, pragmatic processing was investigated in adolescents contrasting indirect and direct speech. Brain activity was measured using fMRI in adolescents listening to short conversations and existing data from adults was used to investigate age-related effects. The bilateral occipital gyri and the cuneus showed stronger activation in adolescents when listening to indirect speech. The cuneus has previously been implicated in ToM-tasks and socio-emotional processing. The results support earlier accounts of differing neural signatures of ToM with age and heightened social sensitivity in adolescence, and could mean that pragmatics draws more on ToM at younger ages. Additional results showed an interaction while listening to parts of the conversations not manipulated by the main contrast: greater activation in adults could in part reflect differences in attention or engagement. / Att förstå indirekt tal, det vill säga när ett yttrande inte matchar den bakomliggande meningen, är en av många pragmatiska förmågor som används under konversation. Utveckling av pragmatiska förmågor börjar tidigt i livet och fortsätter att utvecklas under tonåren, dock är den perioden understuderad. fMRI-resultat hos vuxna föreslår att pragmatisk bearbetning går att skilja från andra förmågor, såsom språk, mentalisering  och kognitiv kontroll. I den här uppsatsen undersöktes pragmatisk bearbetning hos ungdomar genom att kontrastera indirekt och direkt tal. Hjärnaktivitet mättes med fMRI hos ungdomar när de lyssnade på korta konversationer och tidigare insamlad data från vuxna användes för att undersöka åldersrelaterade effekter. Starkare aktivering hittades hos ungdomar i bilaterala occipitalloben och vänster cuneus när de lyssnade på indirekt tal. Dessa områden har kopplats till mentalisering och socio-emotionell bearbetning. Detta stämmer överens med tidigare resultat där ToM-aktivering ändras med åldern och att ungdomsåren är extra socialt känsliga och skulle kunna innebära att pragmatik använder sig mer av ToM tidigare i livet. Ytterligare resultat visade interaktion under språklig bearbetning av tal som inte var del av den huvudsakliga manipulation. Starkare aktivering hos vuxna skulle delvis kunna indikera skillnader i uppmärksamhet och engagemang.