The information-seeking process and information management of professional translators have received little attention within library and information science. Therefore, this thesis aims to explore how non-literary translators’ work, especially in regard to their use of information and information technology, has changed since the 1990s. This is carried out by conducting a discourse analysis of texts from Facköversättaren¸ a magazine for professional translators working to and from Swedish. A sociomaterial theoretical framework is applied, combined with the discourse theory developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, which in this thesis serves both as a theoretical and methodological basis. The study finds that the discourse of professional translators has changed in several ways during the period in question. Firstly, to strengthen their identity, translators tend to contrast themselves to non-professional translators, other actors on the language service market, and machines. Secondly, technology is found to be described as a threat in the beginning of the period, while being described as a tool later on. Thirdly, the process of information-seeking is becoming increasingly incorporated within other parts of the translation process, with the help of CAT tools, and the translation process itself is being successively transformed by machine translation systems. This sociomaterial aspect of the entanglement of human and technical translation processes would benefit from further studies within library and information science.

Studiens syfte var att undersöka hur förhörsledare inom Polisens olika avdelningar upplevde rättssäkerheten i att använda sig av tolk vid förhör. Materialet till studien insamlades genom sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med förhörsledare som hade erfarenhet av förhör där tolk medverkat. Resultatet framställdes genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom det aktuella ämnet, kommunikationsteorin samt Mertons teori om strain låg till grund för analysen av intervjumaterialet. Resultatet visade att intervjupersonernas upplevelser var att rättssäkerheten påverkas vid polisförhör där tolk medverkar. Vidare kunde vi härleda detta till fem olika aspekter. Dessa tematiserades till tolkens roll i förhörsammanhanget, tolkens sätt att närvara, tolkens auktorisation, kommunikationsbrister samt tolkens bakgrund. / The purpose of this study was to examine whether interrogators within the various police departments experienced legal certainty in using interpreter at interrogation. The material for the study was collected through six qualitative, semi-structured interviews with interrogators who had experience in interrogation where interpreter participated. The result was presented through a qualitative content analysis. Previous research within the current subject, communication theory and Merton's theory of strain formed the basis for the analysis of the interview material. The results showed that the experiences of the interviewees were that legal certainty is affected by police interrogations where an interpreter participates. Furthermore, we could deduce this into five different aspects. These were thematised to the interpreter's role in the interrogation context, the interpreter's way of attending, the interpretation of the interpreter, the lack of communication, and the background of the interpreter.

Syftet med denna uppsats är att spegla skillnaderna mellan norsk och svensk dialektkultur genom att undersöka översättningar av dialektala inslag i skönlitteratur. I Norge är dialekterna inte lika utjämnade som i Sverige. Dessutom har de hög status och används både i vardagslivet och i offentliga sammanhang. I studien undersöks huruvida norska översättningar av romaner som innehåller dialektala inslag är mer dialektala än svenska översättningar på grund av dialekternas särskilda ställning i Norge. Undersökningen består för det första av en kvalitativ och en kvantitativ analys av ett urval dialektala repliker, samt deras översättningar till norska och svenska. För det andra analyseras intervjuer med två av översättarna som utförde översättningarna ifråga. Analysen tar även hänsyn till talspråk, som ligger mellan dialekt och standardspråk i ett tänkt kontinuum och som kan användas för att översätta dialekt. Uppsatsen undersöker dessutom ifall översättningar mellan grannspråk är mer dialektala än översättningar från ett främmande språk på grund av deras språkliga och kulturella närhet. Därför excerperas de dialektala replikerna ur en norsk och en svensk översättning från italienska, en svensk översättning från svenska samt en norsk översättning från svenska. Analysen visar att de två översättningarna mellan grannspråk innehåller dialekt, medan de två översättningarna från ett främmande språk inte innehåller någon dialekt. Trots detta visar båda de norska översättningarna en större medvetenhet om dialekternas identitetsbärande roll. Den norska översättningen av den svenska boken innehåller ett stort antal dialektala markörer, än mer än den originella källtexten. Detta tyder på att texten anpassas till den norska dialektkulturen, som värdesätter användning av dialekt i alla sammanhang, och att läsaren förväntas förstå ett stort och varierat antal dialektala markörer.