Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning. Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot. Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.

Purpose: The purpose of this study is to compare the legal requirements for Euro VI and CARB regarding OBD certification in order to identify the challenges that may come for a manufacturer’s move from Euro VI classified heavy-duty engines to engines that meet the requirements of CARB. Furthermore, the study also aims to identify the effects that these challenges will have on the organisation. Research question: What type of challenges arise for a manufacturing company when developing an OBD certification process according to the requirements from CARB compared to Euro VI and how do these challenges affect the organisation? Method: The nature of this study was qualitative with a deductive method as an approach, where theories and empirical findings interacts. The theoretical framework is divided into two parts, in which the first part is obtained from scientific articles and books and the second part from legislations. The empirical data was gathered from interviews at a case study company and the information was thematically analysed. Conclusion: This study concludes that the movement from Euro VI to CARB standards will result in comprehensive changes for a company’s OBD process itself as well as organisational changes within the company. There will be a need to establish new processes and new ways of working within the organisation which can lead to comprehensive coordination difficulties that should be taken into consideration. In conclusion, it is as important to consider the effects of the changes that this movement will bring on the company and the actors within, as it is with the implementation of the process itself. / Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra lagkraven för Euro VI och CARB angående OBD certifieringen och därmed identifiera de utmaningar som kan uppstå i och med övergången från Euro VI klassificerade motorer till motorer som uppfyller kraven från CARB. Vidare syftar studien även till att undersöka hur dessa utmaningar påverkar organisationen. Forskningsfråga: Vilka utmaningar uppstår för ett tillverkande företag vid utveckling av en OBD certifieringsprocess enligt lagkrav från CARB i jämförelse med Euro VI och hur påverkar dessa utmaningar organisationen? Metod: Denna studie är av en kvalitativ karaktär som är baserad på en deduktiv forskningsmetod. Den teoretiska referensramen är uppdelat i två sektioner, vari den första är baserad på vetenskapliga artiklar och böcker och den andra från lagkrav. Empiriska data har samlats från intervjuer på fallstudieföretaget och metoden som har använts för att analysera materialet är tematisk analys. Slutsats: Denna studie konkluderar att övergången från Euro VI till CARB lagkrav resulterar i omfattande förändringar för företagets OBD process och bringar organisationsförändringar inom företaget. Det kommer att finnas ett behov av att etablera nya processer och nya arbetssätt inom organisationen som kan leda till omfattande samordningsproblem som bör has i åtanke. Sammanfattningsvis är det av yttersta vikt att ta hänsyn till de organisationsförändringarna som förväntas uppstå i och med denna förändring och inte enbart fokusera på att implementera en ny process.

No description available.

Till följd av covid-19 pandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer har verksamheter behövt anpassa sig. Distansarbete har tidigare varit förknippat med en arbetsgivarförmån där arbetstagaren fick frihet att bestämma var och när arbetet utfördes. På grund av de extraordinära omständigheter som råder har verksamheter övergått till distansarbete för att bidra till minskad smittspridning. Digitala lösningar är en förutsättning för arbete på distans och det ställer i sin tur höga krav på enskilda medarbetare som behöver tillämpa digital teknik i högre utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka äldre medarbetares upplevelse av distansarbete under pågående pandemi. Studien utgick från frågeställningar som berörde hur äldre medarbetare beskrev arbetet på distans, hur äldre medarbetare beskrev sin digitala kompetens samt hur den digitala kompetensen säkerställts inför arbete på distans. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem äldre medarbetare på Region Västerbottens HR-stab. Studiens resultat vittnar om ett positivt synsätt till det digitala distansarbete som orsakats av covid-19. En av de främsta effekterna som arbetet på distans inneburit är ökad möjlighet till flexibilitet och en mer produktiv arbetstid. De negativa aspekter som framförs är avsaknad av fysisk kontakt med kollegor samt en brist på spontan kommunikation. Vidare är informanternas arbetsuppgifter lämpade för digitalt distansarbete och resultatet visar att de har tillräcklig digital kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Den digitala kompetensen har tillgodosetts till viss grad genom introduktion men däremot saknas arbetsgivarens säkerställande av medarbetarnas kunskap i takt med att digitalt distansarbete ökat. För att skapa trygghet i den digitala miljön har istället individuella initiativ resulterat i ett digitalt lärande och kunskapsutbyte mellan medarbetare. Studiens slutsatser är att den fysiska interaktionen är svår att ersätta och att arbetet fyller en viktig social funktion.

Relationen mellan entreprenörer och beställare i byggbranschen har ofta en brist på tillit vilket är ogynnsamt både för projekten och den involverade personalen. Mycket tid läggs på att hantera tvister och det finns ett antagande att parterna är ute efter att lura varandra till egen vinning. Det blir i sin tur ett negativ utfall för både entreprenören och beställaren då det bidrar till att projekten ofta blir dyrare och tar längre tid än nödvändigt. Dessvärre har branschen sett ut så väldigt länge men det finns bättre sätt att arbeta på. NCC:s affärsområden NCC Building Sweden och NCC Property Development arbetar tillsammans i partneringavtalsprojekt och har under de projekt de arbetat i byggt upp en relation som skapar trevlig arbetsmiljö och väl genomförda projekt. De arbetar med ekonomiskt incitament som gör att tiden som läggs på att hantera vem som blir betalningsskyldig vid ändringar och liknande minimeras. Trots att den nära och välutvecklade relationen ger många positiva effekter finns det brister även i dessa projekt. Det finns en viss otydlighet mellan parterna och rollerna som bidrar till att vissa frågor och ansvarsområden saknar ägare. Det är även mycket information om arbetssätt och beslut som hamnar på individnivå på grund av att dokumentation utelämnas, vilket i sin tur gör det svårt för ny personal att komma in i projekten och man går miste om erfarenheter från tidigare projekt. Rapporten undersöker hur partneringavtalsprojekten skiljer sig från NCC dokumenterade sätt att arbeta. Syftet är att finna sätt att optimera samarbetet mellan NCC Building Sweden och NCC Property Development och i förlängning finna sätt att skapa mer tydlighet samt bättre sätt att hantera ny personal i projekten. Med hjälp av noga granskning av den dokumenterade processen och intervjuer kan jämförelser mellan arbetssätten göras för att utforma resultat. Resultatet används sedan för att hitta fördelar och nackdelar med projekt med partneringavtal samt komma fram till sätt att optimera samarbetet i dessa projekt. Intervjuer visar att partneringavtalsprojekten är fördelaktiga på många vis men det skulle behövas tydliga gränsdragningslistor över ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör och mellan de olika rollerna hos parterna. För att förbättra förutsättningar för kommande projekt och lättare ta in ny personal behövs bättre dokumentation över arbetssätt och erfarenheter. / The relationship between contractor and developer in the construction industry often has a lack of trust, which is unfavorable for both the projects and the staff involved. A lot of time is spent on dealing with disputes and there is an assumption that the parties are looking to con each other to their own gain. This leads to a negative outcome for both the contractor and the developer, as this contributes to the projects often becoming more expensive and more time consuming than necessary. Unfortunately, the industry has been like this for a long time, but there are better ways to work. NCC's business areas NCC Building Sweden and NCC Property Development are working together in projects with partnering agreement and during these projects they have managed to build a relationship that creates a more pleasant work environment and well-executed projects. They work with financial incentives, which means that the time spent managing who are liable for payment in the event of changes or similar is minimized. Although this close and well-developed relationship has many positive effects, there are also shortcomings in these projects. There is a certain lack of clarity between the parties and the roles that contribute to certain issues and areas of responsibility lacking owners. There is also a lot of information about working methods and decisions that end up at the individual level due to the fact that documentation is omitted. This makes it difficult for new staff to enter the projects and one loses out on experiences from previous projects. The report looks in to how the projects with partnering agreement differ from NCC's documented ways of working. The purpose is to find ways to optimize the cooperation between NCC Building Sweden and NCC Property Development and, by extension, find ways to create more clarity and better ways to manage new staff in the projects. With the help of careful examination of the documented process and interviews, comparisons between the working methods can be made to form results. The result is then used to find advantages and disadvantages of projects with partnering agreements and to find ways to optimize the cooperation in these projects. Interviews show that the projects with partnering agreement are advantageous in many ways, but clear lists of boundaries of responsibility between the contractor and the developer and between the different roles of the parties would be needed. In order to improve the conditions for future projects and to facilitate the introduction of new staff, better documentation of working methods and experiences is needed.

Background: The COVID-19 pandemic showed that disastrous events can develop in ways both new and surprising. It demonstrated that an infectious disease can easily spread over the globe in a matter of weeks. While there has been a surge of policy changes during the COVID-19 pandemic there is uncertainty regarding which of these changes will remain permanent and which will be terminated. The pandemic highlighted the complex structures of governance in modern societies and raised new interest in how institutions of governance work. The COVID-19 pandemic has opened a window of opportunity for politicians and leaders to transform institutional settings.    Aim: This thesis will bring further insight into potential policy change, during a protracted crisis. The aim is to examine the role of COVID-19 pandemic in enabling changes on the agenda regarding risk governance, the Swedish crisis management system, and the overall organisation of governmental responsibility through a qualitative content analysis of governmental reports. The study investigates the policy process and agenda setting during the first six months of the COVID-19 pandemic at the Swedish national government. The focus is on the beginning of the crisis before the issue became better known.    Method: This study has been conducted through a qualitative case study design. The information has been retrieved from documents, that were analysed through a qualitative document analysis. Based on the case (Sweden and its national Government and Parliament), the information has been documents provided by these government bodies. In total 72 documents were chosen based on specified inclusion and exclusion criteria. These documents were then coded in NVivo 12.    Results: The analysis resulted in different themes, labelled here as: risk constructs, risk governance, crisis management, power, responsibility policy stream, political stream, and problem stream. The overall picture is that issues related to COVID-19 were at a low level during the beginning of 2020, with an increase beginning I March and apart from a drop in May, continued to rise in prevalence reaching its hight in June 2020. The data show that the COVID-19 pandemic is described in tones of great uncertainty, that it was something that could be used for learning or improvement. The data further showed discussions regarding jurisdiction and co-operation and that it started discussions on how to manage a crisis. The different risk governance strategies that came through were discursive strategy, precaution strategy, prevention strategy and risk-based strategy. Where the risk-based strategy was the most prevalent. The data show a general positive stand towards giving the Government a clearer and wider mandate to fight the COVID-19 pandemic. There is also focus on voluntary actions, safeguarding democracy and human rights.   Conclusion: This study reveals that the discussions on the coded themes coincide with the reported infection rates of the virus. The COVID-19 pandemic is argued to have caused an increase on the agenda regarding power, responsibility, and risk governance. It opened a policy window for an increase in centralisation for the national government.

According to recent statistics the construction industry is responsible for the largest waste discharges of both dangerous and non-dangerous waste, when disregarding the "non-dangerous" amount of granite waste produced by the mining industry and the waste produced by the pulp and paper industry. Preventive work within waste management is an ongoing practice so to be able to reduce negative environmental effects. One of the most common actions for the companies to take is to separate the different kinds of waste from one another at the construction site. Although by working with the problem in earlier stages of the process a large amount of the waste could already have been reduced. Companies in the construction business that are actively working to decrease environmental impact in their operations often use an EMS (Environmental Management System). By using environmental management as method the company can manage their environmental work so that actions can be taken where they are needed the most. It may though be difficult to adapt the tool for a project-oriented organization such as a construction project. Which effect the environmental work will have does not depend on the fact that the company uses EMS, it depends on how they use it. ICA Real-estate Sweden AB is about to have a new "ICA Kvantum" store built in Avesta, the company has chosen to use an EMS in their environmental work in order to reduce their environmental impact. ICA Real-estate’s environmental review showed that a considerable environmental aspect was waste management in new constructions and rebuilding’s and as a result they have a new environmental goal for the year 2010. The goal was that they would conduct a pilot project within waste management which is currently realized through the construction of the ICA Kvantum store in Avesta. In order to specify how the environmental work should be done in the project and which environmental demands that have been demanded ICA Real-estates has established an environmental program that the entrepreneurs have received and will abide by. Based on the notion from ICA Real-estate concerning the fact that the contractor’s should have high-quality environmental work the company ByggPartner i Dalarna AB was granted the entire contract for the new ICA Kvantum store. ByggPartner also have their own agenda and goals for waste management in the project and are working towards fulfilling them through coordination and planning. The results presented from the investigation that have been done in this report shows that both companies has got many good factors in their environmental work but compared to contemporary research in the area there are still things that could be improved so that the environmental work will be even more successful. / Enligt statistik bidrar byggsektorn med mest farligt och icke-farligt avfall i Sverige, bortsett från ”ofarligt” gråberg från gruvindustrin och avfall från massa- och pappersindustrin. Det arbetas förebyggande med avfallshantering inom sektorn för att minska den negativa miljöpåverkan avfall utgör. Den vanligaste åtgärden företag utför är att källsortera på byggarbetsplatsen men en stor mängd av avfallet kan reduceras genom att arbeta med problemet i byggprocessens tidigare skeden. Majoriteten av företag inom byggbranschen som arbetar med att minska miljöbelastningen använder ett miljöledningssystem. Miljöledning är en metod där företagets miljöarbete styrs så åtgärder utförs där de är mest behövliga. En svårighet som finns inom branschen är att anpassa verktyget till projektorienterade organisationer som ett byggprojekt. Vilket resultat miljöarbetet får beror på hur företaget använder miljöledningssystemet inte att de använder verktyget. ICA Fastigheter Sverige AB skall låta uppföra en ICA Kvantumbutik i Avesta. Företaget använder ett miljöledningssystem i arbetet med minskning av verksamhetens miljöbelastning. ICA Fastigheters miljöutredning visade att en betydande miljöaspekt är avfallshantering vid nyproduktion och ombyggnader, därför sattes ett miljömål upp för 2010. Målet är att bedriva ett pilotprojekt inom avfallshantering vilket nu realiseras genom uppförandet av en ICA Kvantumbutik i Avesta. För att specificera hur miljöarbetet skall gå till i projektet och vilka miljökrav som ställs har ICA Fastigheter upprättat ett miljöprogram som entreprenören skall följa. Baserat på att entreprenören skall ha ett bra miljöarbete inom företaget erhöll ByggPartner i Dalarna AB totalentreprenaden för ICA Kvantumbutiken. ByggPartner har satt upp egna mål angående avfallshanteringen i projektet. Genom samordning och planering arbetar företaget för att uppnå dessa mål samt ICA Fastigheters krav. Resultatet av företagens miljöarbete som beskrivs i rapporten visar att båda företagen har flera bra faktorer i sitt miljöarbete. Jämfört mot forskning inom området finns det delar inom miljöarbetet hos ICA Fastigheter och ByggPartner som har förbättringspotential.