Diss. av båda förf. Umeå : Univ.

<p>Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag. Vi har även tagit del av tidigare forskning där vi belyser olika forskares framställning i ämnet hem och skola.</p><p>Vi har genomfört en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolan, årskurs 1-6, från olika geografiska lägen. Resultatet pekar på att lärarna upplever relationen som viktig men även svår i flera situationer, exempelvis när föräldrar inte visar sitt engagemang eller när föräldrar och lärare inte kommer överens. En annan svårighet kan vara när lärarna vill behålla sin auktoritet och därför håller ett visst avstånd till föräldrarna. Lärarna strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna. De menar att förtroende är en förutsättning för en bra relation parterna emellan då ansvaret för elevens skolgång är gemensamt. Lärarna menar att det är viktigt för eleven att föräldrar och lärare har en god relation, då föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och de kan ge en komplett bild av eleven.</p>

Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag. Vi har även tagit del av tidigare forskning där vi belyser olika forskares framställning i ämnet hem och skola. Vi har genomfört en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolan, årskurs 1-6, från olika geografiska lägen. Resultatet pekar på att lärarna upplever relationen som viktig men även svår i flera situationer, exempelvis när föräldrar inte visar sitt engagemang eller när föräldrar och lärare inte kommer överens. En annan svårighet kan vara när lärarna vill behålla sin auktoritet och därför håller ett visst avstånd till föräldrarna. Lärarna strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna. De menar att förtroende är en förutsättning för en bra relation parterna emellan då ansvaret för elevens skolgång är gemensamt. Lärarna menar att det är viktigt för eleven att föräldrar och lärare har en god relation, då föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och de kan ge en komplett bild av eleven.

<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren. Resultatet av analysen visar att lärarna anser att utvecklingssamtalet är en viktig del i kontakten mellan hem och skola men den dagliga kontakten är ännu viktigare.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan?</p><p>Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus.</p><p>För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången.</p><p>Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.</p>

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren. Resultatet av analysen visar att lärarna anser att utvecklingssamtalet är en viktig del i kontakten mellan hem och skola men den dagliga kontakten är ännu viktigare.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan? Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången. Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.

No description available.

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar. För att få en variation och bredd intervjuar vi fyra lärare och fyra föräldrar från storstads – och småstadsskolor. Undersökningen visar överlag en positiv bild av föräldrasamverkan från båda parterna. Däremot kan vi se att föräldrarnas förväntningar är att de vill ha en mer informell kontakt med läraren. Vi drar slutsatsen att lärarnas föräldrasamverkan inte lever upp till.

<p>The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn.</p><p>The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school.</p><p>Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are.</p><p>An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.</p>