Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

This study rises up an untouched area of ​​research where the relationship between newly arrived parents and teachers is examined from a structural perspective. Previous research has looked only at the interaction between parents and teacher; this study is thus a theoretical contribution to the research. The aim of the study is met by examining the perceptions newly arrived parents have of their meeting with the Swedish school, the relationship with their children’s teacher, cooperation, collaboration between home and school, as well as their own influence in their children's learning. Similarly examines the perceptions teachers have about newly arrived parents, cooperation, collaboration between them and the parents and parental influence on children's learning. Method: To meet the objective, a qualitative survey has been made. Ten qualitative interviews with ten newly arrived parents and two interviews with teachers, including a primary school teacher and a preschool teacher. Results and Conclusions: The results showed that parents were generally pleased with their relationship to the teachers, but that they do not really see their own role in their child's learning, except helping with homework and going to formal meetings. The teachers perceived the relationship as generally good, but did not see newly arrived parents being involved or active parents. The teachers expected this, as these parents have language deficiency and too little knowledge of school organization. The teachers were the ones who had the formal power and they decided what information arrivals parents were provided with. Collaboration between teachers and newly arrived parents proved to be inadequate and it affected both the teachers and parents attitudes towards each other.

Syftet med studien var att undersöka hur några vårdnadshavare till elever med Autismspektrumtillstånd, AST upplever kontakten och samarbetet med skolan. Vår önskan var att finna framgångsfaktorer i vårdnadshavarnas berättelser. Studien var av kvalitativ ansats och hade sin utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv. I studien genomförde vi 9 semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till elever med AST. Genom analysen av resultatet framträdde fem teman ur vårdnadshavarnas berättelser i kontakten med skolan, dessa teman var: kunskap, relation, bemötande, kommunikation och skolans organisation och definition av inkludering. Analysen av vårt resultat tolkade vi genom de specialpedagogiska perspektiven: kompensatoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och dilemma perspektiv. Vi använde oss också av begreppet inkludering för att synliggöra hur vårdnadshavarna resonerade kring skolans syn på inkludering. Resultatet visade att samtliga vårdnadshavare i studien efterlyste mer kunskap om AST i hela skolans organisation. Vårdnadshavarna önskade också att det skulle finnas en mer utvecklad dialog mellan hem och skolan där fokus är en ömsesidighet och ett samarbete kring elevens svårigheter. En aspekt som framkom var en önskan om att skolan skulle se till eleven och dennes styrkor som en plattform för att utforma en framgångsrik utbildning för eleven. En trygg relation mellan lärare och elev var en annan viktig faktor som vårdnadshavarna framhävde. Samarbetet mellan hem och skola sågs både ur ett kompensatoriskt perspektiv där skolan inte har en förståelse för elevens svårigheter och ett relationellt perspektiv med fokus på en god relation som förutsättning för samarbete. Det kunde även ses ur ett dilemmaperspektiv då skolan behöver förhålla sig till organisationens syn på inkludering vilket enligt vårdnadshavarna inte skapade bäst förutsättningar för eleverna.

Min undersökning av fyra föräldrar som har begränsad litteracitet som nu studerar på SFI A och hur de upplever att de kan ta till sig informationen från deras barns skola som skickas hem via skolväskan, mail eller via den digitala plattformen SchoolSoft, visar att samtliga föräldrar upplever att de inte kan komma åt information om studiedagar, föräldramöten, närvaro eller annan information på den digitala plattformen SchoolSoft då de inte vet hur man kommer in på den. Samtliga föräldrar uppger också att de vet hur viktig en bra skolgång är för deras barn och de känner att de inte kan bli fullt delaktiga i sina barns skolgång på grund av svårigheter att ta till sig informationen och förstå meddelanden som skickas hem till dem då de har begränsad litteracitet. Samtliga föräldrar uppger också att de inte alltid får informationen på det språk som skulle tillgodose deras individuella önskemål då de inte blivit tillfrågade om vilket språk de vill ha den skriftliga informationen på. Två föräldrar som har barn både på låg-mellanstadiet och på högstadiet säger att det finns en närmare kontakt med mentorn på låg- och mellanstadieskolan där den upplevs som mer individuell än den som är på högstadiet där kommunikationen främst sker genom den digitala plattformen SchoolSoft.I den andra informantgruppen som består av fem mentorer till de fyra föräldrarnas barn uppger tre att de inte aktivt har frågat eller försökt ta reda på hur föräldrarna vill ha informationen sänd till sig, på svenska eller på modersmålet. De uppger även att tillgången till någon som kan översätta har fått avgöra det. De andra två mentorerna svarar inte på denna fråga. De uppger också på låg- och mellanstadiet att SchoolSoft inte fungerar i den utsträckning som är tänkt. En av mentorerna uppger att den har anpassat informationssättet till föräldern med hänsyn till att föräldern har begränsad litteracitet. De andra fyra informanterna är medvetna om att föräldrarna har begränsad litteracitet men vet inte riktigt eller är inte medvetna om hur man kan individanpassa kommunikationssättet när man kommunicerar skriftligt med dem. Mentorerna visar att de är i behov av kunskap i hur en person som har begränsad litteracitet inte kan ta till sig information på samma sätt som en inrikesfödd person som är litterat utifrån den svenska skolans norm. Mentorerna behöver individualisera sättet de skriver information på men också var den görs tillgänglig så att den ska kunna nås av samtliga barns föräldrar oberoende om de har skolbakgrund eller ej, men också oberoende om de har begränsad litteracitet eller inte och då även digital litteracitet.Dataläraren som undervisat på SFI A i digitalisering vittnar om en betydande problematik för en person med begränsad litteracitet att kunna logga in på en dator med olika bokstäver och lösenord samt kunna navigera rätt. Han säger vidare att det behövs mycket tid för att även lära eleverna att kunna logga in på den digitala plattformen SchoolSoft och där kunna navigera rätt.

Bakgrunden till denna studie springer ur ett intresse för den ofta debatterade maktrelationen mellan hem och skola. I de fall där barnet antingen visar beteendesvårigheter eller visar sämre skolprestationer uppfattas denna relation ofta som komplicerad (Gwernan-Jones m.fl, 2015). Fokus i forskningen har främst legat på hur lärare och föräldrar uppfattat detta partnerskap, medan få studier lyfter fram elevers röster (Markström, 2015). Syftet med studien är att belysa hur elever diagnostiserade med ADHD uppfattar maktbalansen mellan hem och skola i samband med stödinsatser. Genom studiens frågeställningar undersöks hur elever erfar maktbalansen, effekterna av maktbalansen och hur maktbalansen enligt elevernas uppfattningar borde se ut. Michel Foucaults (1926-1984) teorier om makt används som teoretisk utgångspunkt, vilket innebär en syn på makten som relationell, dynamisk och produktiv (Axelsson & Qvarsebo, 2017). För att fånga in elevers uppfattningar har en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex informanter i gymnasieåldern intervjuades om sin tid i grundskolan. Resultatet visar att eleverna inte placerar sig själva utanför relationen mellan hem och skola, utan i centrum av den. Enligt elevernas uppfattningar bör fokus inte ligga på vem som har makten utan på maktens effekter. Att informanterna i likhet med Foucault uppfattar makten som relationell blir tydligt och att det finns en koppling mellan kunskap och makt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan denna studie bidra till kunskap om hur dagens elever förstår sin omvärld samt ge kunskap om vinsten i att sätta fokus på maktens effekter. På så sätt öppnas möjligheter för att skapa en mötesplats för såväl föräldrars, elevers som pedagogers målsättningar, där utkomsten av skolans insatser står i centrum. / The subject of this study is the much debated relation of power between school and parents. In the cases where a child shows either behavioural problems or poor school achievements, this relation is often described as problematic (Gwernan-Jones m.fl 2015). Research has historically focused mainly on how teachers and parents perceive this relationship, while few studies have examined the students’ views (Markström 2015).This study aims to illuminate how students diagnosed with ADHD perceive the power balance between home and school in connection to special needs. The study investigates how the students experience the power balance, the effects of the power balance and how that power balance should work according to the students. Michel Foucault’s (1926-1984) theories of power are used as a theoretical platform, which says that power is relational, dynamic and productive (Axelsson & Qvarsebo 2017). To obtain the students’ views a phenomenographic approach with semi-structured interviews has been used. Six upper secondary participants were interviewed about their time in high school. The results show that the students do not place themselves outside the relationship between home and school but in the centre of it. The results also show that according to the students’ the focus should not be on who has the power but on the effects of the power. The fact that the participants, like Foucault, perceive power to be relational is clear and that power and knowledge are closely linked. From a special education perspective, this study can contribute with an insight into how students perceive their situation and the benefits of focusing on the effects of power, as a result creating a possible venue for school, parents and teachers where the outcome of the school efforts is in focus.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att öka kunskap om lärares bild av vad som kännetecknar en god samverkan och förtroendefulla relationer mellan skola och föräldrar vilket kan påverka barns skolprestation. Frågeställningar är: 1) Vad anser lärare är viktiga delar av föräldrars engagemang i deras barns skolprestation? 2) På vilket sätt kan lärare bidra till att skapa samarbete mellan lärare och föräldrar? 3) Vad är kärnan i samarbete mellan skolan och hemmet? Metoden som används är kvalitativ och genomfördes semistrukturerade intervjuer. Analys har gjorts med hjälp av tematisk analys.  Resultatet visar att relationen mellan lärare, elev och föräldrar är kärnan i att utveckla eleven så att eleven kan dra full nytta av skolan. För det första skapar läraren  en respektfull relation med elevens föräldrar för att kunna förmedla betydelsen av hemmiljö för utveckling av deras barn. För det andra skapar läraren en pålitlig relation med elevens föräldrar för att tydligt kunna kommunicera fram även deras ansvar vid att stödja deras barn med deras studier för att kunna möjliggöra elevens framsteg. För det tredje för att förbättra elevens prestation, är att läraren försöker skapa en relationsbro mellan skola och hem och motivera föräldrarna att samarbeta med lärare, vilket är ett grundläggande behov för att eleven ska kunna prestera utifrån sin bästa potential.

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling i hemmet och i skolan och om samverkan mellan hem och skola inom berört område. Syftet är även att undersöka om föräldrars sociokulturella bakgrund har någon betydelse för deras uppfattningar. Studien har genomförts i samarbete med ett projekt i en årskurs ett på en kommunal skola i Sverige som syftar till att stärka samverkan mellan hem och skola. Det sociokulturella perspektivet svarar för studiens teoretiska utgångspunkt och den metodologiska ansatsen tar sin utgångspunkt i fenomenologin. Empirin består av en enkätundersökning och kvalitativa forskningsintervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av föräldrarnas egna uppfattningar. Vad gäller de informanter som deltar i studien så har de valts ut bland de föräldrar till de deltagande barnen i den årskurs ett som projektet berör. Studien lyfter fram föräldraperspektivet vilket till stor del har saknats i tidigare forskning. Studiens resultat indikerar att föräldrars sociokulturella bakgrund inte har någon större betydelse för deras uppfattningar. Föräldrarna uppfattar att högläsning i hemmet och i skolan och samverkan mellan hem och skola är betydelsefull för barns läsutveckling. Studien visar även att föräldrarna ser sig själva som betydelsefulla vägledare i högläsningssituationen, vilket i sig kan gynna barnets läsutveckling. / The purpose of this study is to investigate parental perceptions of the significance of reading aloud for children ́s reading development at home and in school, and the interaction between home and school in the area concerned. The aim is also to examine if the parents ́ socio- cultural background influence their perceptions. The study was conducted in cooperation with a project that took place in the first grade at a public school in Sweden, which aimed to strengthen the cooperation between home and school. The socio-cultural perspective forms the study ́s theoretical basis and its methodological approach is based on phenomenology. The empirical data consist of a survey and qualitative interviews with the intention to get to know the parents ́ own perceptions. As for the informants involved in the study, they have been selected among the parents of the children who are participating in the first year of the project. The study highlights that the parental perspective has largely been lacking previous research. The results of the study indicate that the parents ́ socio-cultural background does not have any significant impact on their perceptions of the significance of reading aloud for children at home and in school. Parents perceive that reading aloud at home and in school and a collaboration between home and school are important for children ́s reading development. The study also finds that the parents see themselves as important actors when it comes to reading aloud situations, which in itself beneficial for the children ́s reading development.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack