Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

The purpose of this study is to evaluate teachers attitudes towards reading homework and their thoughts regarding feedback. The study will also be looking at what type of support pupils are given regarding their reading homework and homework in general. This study will also evaluate the teachers’ thoughts on equality in connection with the pupils varying home conditions that affect how much support and help they receive with their reading homework.  I collected data for this study by using survey and interview methods. These two methods complement each other as they give a wide and in-depth-look at the questions in this study.  The results from this study show teachers attitudes towards reading homework as well as different forms of feedback that can be given. It also highlights teachers experiences when it comes to their schools homework support practice relating to reading and other types of homework that their pupils are given. Also included are the teachers’ thoughts regarding equality when related to pupils varying home conditions that affect help and support related to reading homework. The word that best describes teachers’ opinions on the current equivalent schooling is unfairness. / Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa.  Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna.  Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa.

<p>The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.</p>

The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.

Abstract The aim of this study is to contribute knowledge of guardian´s experience of having a child in compulsory- and upper secondary school for learning disabilities. Research questions: How do guardians describe their lived experience of the phenomenon of having a child placed in the compulsory- and upper secondary school for learning disabilities? How do guardians describe the relationship between home and school? Research indicates a multifaceted complexity characterized by high level of stress among guardians of children diagnosed with intellectual disabilities (ID). Attitudes from the society in whole towards people with ID have a major impact. My study has a phenomenologically inspired approach, that aims to access and understand the phenomenon by addressing the source, the guardians. I have interviewed three guardians and learned stories from their existential worlds. They show faith in school, but also anxiety from complex situations that they are faced with. It is important that teachers in schools for pupils with ID are aware of these feelings when meeting the guardians, since they are important to build good cooperative relationships between school and home. Successfulness is based on good relationships and for this to occur, an understanding of the situations of the guardians is required. Keywords cumpulsory school for learning disabilities, upper secondary school for learning disabilities, guardians, phenomenology, lived experience, relationship between home and school, intellectual disability, ID. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vårdnadshavares levda erfarenhet av att ha ett barn i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Forskningsfrågor: Hur beskriver vårdnadshavare sin levda erfarenhet av fenomenet att ha sitt barn placerat i grundsärskolan och gymnasiesärskolan? Hur beskriver vårdnadshavare relationen mellan hem och skola? Forskning visar på en mångfasetterad komplexitet som kännetecknas av en hög stressnivå hos vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Omgivningens inställning till personer med IF har stor påverkan. Min studie har en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket syftar till att förstå fenomenet genom att gå till källan, vårdnadshavarna. Jag har intervjuat tre vårdnadshavare och tagit del av berättelser från deras livsvärldar. I deras berättelser visar sig en tillit till skolan men också starka känslor i form av oro, frustration och komplexa situationer att förhålla sig till. Detta tolkar jag som en form av stress. Dessa känslor och erfarenheter behöver speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan vara medvetna om i mötet med vårdnadshavare. Dessa möten är en viktig komponent som bygger samarbetet mellan hem och skola. Ett bra samarbete grundar sig i goda relationer och för att dessa ska uppstå krävs en förståelse för vårdnadshavarens situation. Nyckelord Grundsärskola, gymnasiesärskola, vårdnadshavare, fenomenologi, levda erfarenheter, relation mellan hem och skola, intellektuell funktionsnedsättning, IF.