Bakgrund: Fibromyalgi är en sjukdom som främst drabbar medelålders kvinnor och innebär ständiga besvär som är kopplat till symtomen, smärta, trötthet och depression. Fibromyalgi går inte att bota utan behandlingen går ut på att lindra symtomen. Dessutom är sjukdomen osynlig, vilket försvårar fibromyalgins acceptans och förståelse från andra personer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehöll 9 kvalitativa studier, vilka analyserades med en induktiv kvalitativ innehålls analys. Livsvärldsteorin användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och 7 underkategorier som belyser kvinnornas upplevelser av sjukdomen. Huvudfynden i studien var att kvinnorna begränsades i sin vardag relaterat till deras symtomen samt att de bemöttes annorlunda av personer i deras närhet samt vårdpersonalen. Slutsats: Kvinnorna blev begränsade fysiskt och mentalt i utförandet av sina vardagliga uppgifter och fritidsaktiviteter. De blev tvungna att anpassa sin vardag efter sjukdomen för att orka med livet. Dessutom framkom det att kvinnorna kände sig misstrodda och missförstådda av personer i deras närhet samt vårdpersonalen, vilket var relaterat till att de såg friska ut samt kunskapsluckan och den minskade acceptansen som finns kring fibromyalgin och dess osynlighet.

Konfusion är ett vanligt förekommande tillstånd bland de äldre som vårdas på sjukhus och det har visat sig att en diagnos i många fall aldrig ställs. Konfusionstillståndet innebär en tillfällig svikt i hjärnans funktioner där äldre löper en högre risk att drabbas av detta. Ofta tycks det uppstå svårigheter från vårdens sida i att möta de drabbade patienterna. Syftet med arbetet var att beskriva den äldre patientens levda erfarenheter av en konfusion och hur vårdandet upplevdes i samband med denna. Arbetet är en litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga källor. Dessa granskades och ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Genom resultatet går det att förstå att många patienter upplevde konfusionen som att vara i en förändrad värld, vilken präglades av ett drömlikt tillstånd med hallucinationer, rädsla och en förlorad förankring i tid och rum. Patienterna upplevde ofta en ensamhet där de fick kämpa för en förståelse utan att känna sig sedda och hörda. I efterförloppet kände många skuld och skam över sina handlingar och hade ofta ett behov av att bearbeta vad de gått igenom. Många drabbade tittar tillbaka på upplevelsen med obehag. Det finns en kunskapsbrist bland vårdpersonal  om  hur  ett  konfusionstillstånd  såväl  skall  förebyggas  som  hanteras. Vården kan även påverkas av negativa attityder gentemot äldre. Det krävs mer kunskap inom området för att kunna möta denna patientgrupp väl och möjliggöra god vård.

Psykisk ohälsa är ett växande problem och i nuläget beräknas 300 miljoner människor lida av depression världen över. Antalet drabbade ökar och om det fortsätter i denna takt beräknas depression vara den vanligaste sjukdomen år 2030. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån dessa kunde ett huvudtema identifieras: En utsatt livssituation. Ur huvudtemat framkom subteman: oro, att välja ensamhet, längtan efter gemenskap och bidragande faktorer till depression. Att tillgodose patienten med stöd och information är betydelsefullt för att patienten ska få möjlighet att uppleva hälsa. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i mötet med människor som lever med depression. Sammanfattningsvis kan denna litteraturstudie ge sjuksköterskan en fördjupad förståelse inför mötet vilket kan bidra till en öppenhet för patientens levda erfarenheter av sin hälsa.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck. Självkänsla och initiativförmåga är sänkt, en känsla av att allting upplevs meningslöst. Behandlingen består i första hand av stämningsstabiliserande läkemedel som planar ut topparna och dalarna av mani och depression. Bipolär sjukdom har visat sig ha en hereditär bidragande orsak. Yttrepåfrestningar i den sociala miljön har även visat sig vara en tänkbar orsak till sjukdomen. Risken för självmord och att hamna i ett missbruk är betydande och innebär en stor hälsorisk för individen. Att leva med bipolär sjukdom innebär en komplexitet på grund av att sjukdomen är en affektiv sjukdom, vilket kan leda till svårigheter att skilja på vad som är orsakat av sjukdomen och vad som tillhör personligheten. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Vi har valt att analysera tre biografier där författarna beskriver sina erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Personerna beskriver sina upplevelser när sjukdomen styr deras sinnesstämning, hur de hanterar sitt sjukdomslidande, hur de upplever den vård och behandling de fått samt hur de upplever att inte passa in. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld. Kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser kan underlätta inblicken i patientens livsvärld. Studiens syfte är därför att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes uppfattar denna sjukdom samt deras upplevelser av att leva med sjukdomen. Studien har genomförts genom analys av kvalitativ forskning inom området och resultatet redovisas under två kategorier med underkategorier. Resultatet visar att det förekom flera olika och ibland felaktiga uppfattningar om sjukdomens orsaker, hur allvarlig den var, vad som orsakade symtomen samt uppfattningar om behandlingen. Resultatet belyser även upplevelser av att leva med diabetes. Människor med diabetes kan uppleva begränsningar och rädsla till följd av sjukdomen men de kan även känna bland annat osäkerhet och skuld. I diskussionen diskuterar författarna patienters bristande kunskap, rädsla och skuld och framhåller det vårdande samtalets betydelse för den goda omvårdnaden. Författarna tar även upp det som ett problem att människor med diabetes känner sig inte sjuka och kan ha svårt att ta sin sjukdom på allvar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede. För att närma oss närståendes levda erfarenheter valdes fem stycken självbiografier för analys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Resultatet handlar om hur närstående upplevde ett lidande när deras anhörig var i livets slutskede, ett lidande som innefattade sorg, existentiella tankar och upplevelser av skam, skuld och förlåtelse. De närstående upplevde också en förändring av deras livsvärld då de upplevde att de intog nya roller i relationen till de anhöriga. Förändringarna innebar även en upplevelse av trötthet och att det kändes som att leva i en overklighet. Känslor av maktlöshet upplevdes av de närstående när exempelvis det fanns brister i vården av anhöriga, eller rädslan av att som närstående bli lämnade. Samtidigt kunde närstående uppleva trygghet, då de upplevde att vården var god, att vänner, familj och bekanta fanns där som ett stöd. De fann även en trygghet i att förbereda inför ett avsked med den anhörige. Det är av vikt att vi som blivande sjuksköterskor har ett mod att våga finnas där för de närstående, att uppmärksamma deras behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Självmord är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem där patienten som överlevt självmordsförsök många gånger möter den psykiatriska öppenvården för uppföljande samtal. Tidigare forskning påvisar att samtal är kärnan i vårdandet och patienten behöver någon som lyssnar, å andra sidan är dessa möten utmanande för sjuksköterskan. Syfte: Att inom vuxenpsykiatrisk öppenvård belysa patienters och sjuksköterskors levda erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök. Metod: En kvalitativ design med hermeneutisk ansats användes där patienters och sjuksköterskors levda erfarenheter insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk metod som gjorde det möjligt att sammanväva resultatet och genom Tidvattenmodellen metaforiskt fördjupa förståelsen av livsvärlden. Resultat: De framkomna sammanvävda temana Att färdas i motvind; Att vara färdkamrater; Att mötas genom berättelsens kraft och Att få vind i seglen sammanförs i huvudtemat, Att lotsas mot livet över erfarenhetens ocean. Slutsats: I det uppföljande samtalet är relationen av betydelse och sjuksköterskan behöver våga fråga, lyssna och vara mottaglig för berättelsen vilket ger patienten möjlighet att ge röst till sina innersta tankar och känslor.

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av ett tiotal kvinnors erfarenheter av graviditet i nutid. Studiens syfte är att få kunskap om graviditeten som kulturell process, genom att utforska hur levda erfarenheter formas i relationen mellan kropp och materialitet. Studien fokuseras till fyra tematiska områden som utgörs av graviditetsbeskedet, ultraljudsundersökningen, kroppens förändringar och tankar kring det väntade barnet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Studien visar på att relationen mellan ting och människa framträder under flera av graviditetens faser; så som i kvinnornas strävan efter att bli gravida, i bekräftelsen av graviditeten och i förhållandet till det ofödda barnet. Vidare visar undersökningen hur förkroppsligandet av graviditeten och erfarandet av kroppens förändringar formas i relation till tankar och känslor i kvinnornas medvetande.

Bakgrund: Fibromyalgi orsakar smärta men även en rad andra symptom. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med dessa patienter i många av vårdens områden, därför är det av stor vikt att personalen har förståelse för vad sjukdomen kan innebära för dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats gjordes. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och sammanlagt 11 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visade att många patienter upplevde brist på stöd och kunskap, de upplevde sig bli misstrodda och att de inte blev sedda. De uppgav att livet förändrades i samband med sjukdomen, familjeförhållanden samt relationer påverkades och även det sociala livet. Att behöva acceptera ett förändrat liv var svårt för många och många upplevde även en ständig kamp i vardagen. Diskussion: Genomgående upplevde patienterna i samtliga studier ett bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt ibland även från den egna familjen och närstående. Behovet av bra stöd och att bli tagen på allvar från både sjukvård samt av andra runt omkring är en betydelsefull pusselbit för att patienter med fibromyalgi för att kunna leva i en vardag med livskvalitet. Slutsats: Eftersom patienter med fibromyalgi ofta har negativa upplevelser till följd av sjukdomen är det av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har en förståelse för deras upplevelser för att kunna bemöta dem på rätt sätt och därmed kunna skapa en god vårdrelation. Vidare forskning skulle kunna bidra till snabbare diagnostisering samt tillräckligt stöd, vilket kan underlätta patienternas kamp i vardagen. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Obesitas är ett medicinskt tillstånd med överdriven fettansamling i kroppen vilket ökar risken för hälsoproblem. Body Mass Index (BMI) används för att ställa diagnos. Orsakerna till obesitas inkluderar genetiska faktorer och beteendemönster. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan hindra personer att söka vård. Syfte: Syftet var att undersöka individers erfarenheter av att leva med obesitas. Metod: Litteraturstudie används för att sammanställa kvalitativ forskning om individer med obesitas. Engelskspråkiga peer-reviewed artiklar mellan 2015 och 2023 fokuserade på erfarenheter av obesitas. 11 utvalda artiklar analyserades. Detta resulterade i övergripande insikter om livet med obesitas. Resultat: Det framkommer tre teman i resultatet: ”Beteendemässiga hinder och strategier i vardagen”, ”Att möta fördomar men att få personcentrerad vård” och ”Strävan efter inre harmoni”. Litteraturstudien visar på starka känslor av skam och utanförskap hos individer med obesitas på grund av samhällets stigmatisering. De möter negativt bemötande både i vardagen och inom vården vilket försämrar deras välbefinnande. Konklusion: Sjuksköterskor har en viktig funktion i att förebygga ohälsosamma matvanor genom stöd. Ett samarbete mellan yrkesgrupper är av betydelse för att stödja individer med obesitas. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan negativt påverka individer med obesitas. Ett stöd från hälso- och sjukvården kan öka motivationen för livsstilsförändringar och självacceptans. / Background: Obesity is a medical condition characterized by excessive fat accumulation in the body, increasing the risk of health problems. Body Mass Index (BMI) is used for diagnosis. The causes of obesity include genetic factors and behavioral patterns. Negative biases from healthcare professionals can prevent individuals from seeking medical care. Aim: The purpose of the study was to investigate individuals experiences of living with obesity. Method: Literature review is used to compile qualitative research on individuals with obesity. English-language peer-reviewed articles between 2015 and 2023 focusing on experiences of obesity. 11 selected articles were analyzed, resulting in overarching insights into life with obesity. Findings: The result reveals three main themes: “Behavioral barriers and strategies in everyday life”, “Facing prejudices but receiving person-centered care” and “Striving for inner harmony”. The literature study reveals strong feelings of shame and exclusion among obese individuals due to societal stigmatization. They encounter negative treatment both in everyday life and within healthcare which worsens their well-being. Conclusion: Nurses play a crucial role in preventing unhealthy eating habits through support. A collaboration between professions is important to support individuals with obesity. Negative biases from healthcare professionals can adversely affect individuals with obesity. A support from healthcare providers can enhance motivation for lifestyle changes and self-acceptance