Denna studie tar reda på hur karaktärerna framställs i barnlitteraturen och hur livet med nedsatta rörelsefunktioner gestaltas både i text och bild. En kvalitativ litteraturanalys av sex olika skönlitterära barnböcker som handlar om karaktärer med nedsatta rörelsefunktioner har genomförts. Syftet med analysen är att sprida kunskap om hur förskollärare kan använda litteraturen som ett verktyg i form av ett samtalsunderlag i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar att det är viktigt att få förståelse för den situation individer med rörelsenedsättning befinner sig i och visa sitt stöd för dem för att få en bra inkluderande miljö. I de analyserade berättelserna har karaktärerna olika former av stöd från sin omgivning som stärker dem och ökar deras självförtroende. Vilket visar på vikten av att skapa ett inkluderande samhälle. Samtidigt uttrycker karaktärerna en önskan om att de inte vill bli definierade av sin rörelsenedsättning utan vara självständiga individer. Resultatet visar även att det är viktigt att läsa in sig på barnlitteraturen man väljer att behandla för att kunna ha ett bra boksamtal och rikta in det i förhållande till det syfte man har för samtalet med barnen. Detta eftersom barnlitteratur fokuserar på olika aspekter av livet.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld. Kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser kan underlätta inblicken i patientens livsvärld. Studiens syfte är därför att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes uppfattar denna sjukdom samt deras upplevelser av att leva med sjukdomen. Studien har genomförts genom analys av kvalitativ forskning inom området och resultatet redovisas under två kategorier med underkategorier. Resultatet visar att det förekom flera olika och ibland felaktiga uppfattningar om sjukdomens orsaker, hur allvarlig den var, vad som orsakade symtomen samt uppfattningar om behandlingen. Resultatet belyser även upplevelser av att leva med diabetes. Människor med diabetes kan uppleva begränsningar och rädsla till följd av sjukdomen men de kan även känna bland annat osäkerhet och skuld. I diskussionen diskuterar författarna patienters bristande kunskap, rädsla och skuld och framhåller det vårdande samtalets betydelse för den goda omvårdnaden. Författarna tar även upp det som ett problem att människor med diabetes känner sig inte sjuka och kan ha svårt att ta sin sjukdom på allvar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas. Studien baseras på litteraturstudier av kvalitativa forskningsartiklar vilka analyserats utifrån en analysmodell beskriven av Evans (2003) och Graneheim och Lundman (2003). Genom studien har patientupplevelser identifierats och beskrivs i fem teman med tillhörande underteman. Det första temat är; kunskapsbrist där beskrivs; begränsad kunskap om kostrestriktioner och otillräcklig information från vårdpersonal. Det andra temat är; personligt förhållande till mat och där redovisas; invanda matvanor, kärlek till onyttig mat och frestelser. Tredje temat handlar om; social inverkan såsom; oförståelse från släkt och vänner, kulturella och traditionella hinder, bekvämlighet och tidsbrist samt ekonomiska hinder. Fjärde temat är; brist på frihet och självbestämmande där upplevelser av att; ej vilja låta sjukdomen styra livet och för stränga regler – vilja att bryta reglerna uttrycks. Femte och sista temat är; avsaknad av behov av följsamhet och där framkommer; brist på motivation och möjlighet till insulinjusteringar. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan ser varje patients individuella förutsättningar för egenvård och att man i en vårdrelation gemensamt finner lösningar på identifierade barriärer. Att arbeta med delmål och att inge hopp är delar av vårdarbetet som kan öka en patients motivation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>