Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov. Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar. Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter. De stora barngrupperna och personalbristen påverkar barn med koncentrations­svårigheter negativt. Barn med koncentrationssvårigheter påverkar fritidshemsverksamheten mer negativt än positivt. Genom att använda sig av den kunskap som finns kan fritidspedagogen strukturera upp fritids­hemsverksamheten och hitta strategier som underlättar vistelsen på fritidshemmet för barn med koncentrationssvårigheter.

Forskningsanalysen visar hur orsaker till exkludering i undervisningen i förskolan kan bero på brist på kunskap, hjälpmedel och resurser som anses utgöra de största orsakerna till att exkludering uppstår. För att synliggöra samt skapa förståelse för hur exkludering uppstår i olika undervisningssituationer och hur förskolepersonal kan arbeta förebyggande mot detta har intervjuer av förskolepersonal som gjorts i tre kommunala förskolor använts som metod i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter består av tre olika teorier, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Analysen av våra intervjuer resulterade i fem olika teman: Barn i behov av särskilt stöd, pedagogers arbete mot inkluderande undervisning, orsaker till exkludering, socioekonomisk resursfördelning påverkar kvalitén och inkludering leder till exkludering. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar de ovan nämnda temanutifrån förskolepersonalens arbetssätt i undervisningen. I resultatet tydliggörs synen på barn i behov av särskilt stöd samt vilka ledande faktorer som beskriver begreppet.Arbetet med vad inkluderande undervisning innebär och vilka brister det är som bidrar till att exkludering uppstår. Kompetensutveckling och resursfördelning påverkar kvalitén på undervisningen där budget anses vara en bidragande faktor till att förhindra en förbättrad kvalitét på undervisningen i förskolan.

<p>DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver. Samarbete mellan föräldrar, klasslärare, assistent och all övrig personal runt eleven är värdefull. </p><p>Detta examensarbete består av en litteraturdel och en praktisk del. Den praktiska delen innefattar en studie av DAMP-elevers skolsituation i två olika skolmiljöer, särskild- och vanlig undervisningsgrupp.</p>

<p><strong>Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.</strong></p>

<p>Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov. Flertalet av pedagogerna framhåller att fysisk misshandel är värre än försummelse vilket leder till att de flesta av pedagogerna inte anmäler direkt vid misstanke om att ett barn försummas eller vanvårdas. I dessa fall anses det vara viktigt att ge barnets föräldrar en chans till förbättring innan en anmälan till socialförvaltningen görs.</p>

DAMP står för Dysfunktion ifråga om Aktivitetskontroll och uppmärksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebär funktionsstörning inom många olika områden och av olika hög grad, därför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förståelse för barnets handikapp kan man som lärare underlätta barnets skolgång. Det är skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom får den hjälp de behöver. Samarbete mellan föräldrar, klasslärare, assistent och all övrig personal runt eleven är värdefull. Detta examensarbete består av en litteraturdel och en praktisk del. Den praktiska delen innefattar en studie av DAMP-elevers skolsituation i två olika skolmiljöer, särskild- och vanlig undervisningsgrupp.

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov. Flertalet av pedagogerna framhåller att fysisk misshandel är värre än försummelse vilket leder till att de flesta av pedagogerna inte anmäler direkt vid misstanke om att ett barn försummas eller vanvårdas. I dessa fall anses det vara viktigt att ge barnets föräldrar en chans till förbättring innan en anmälan till socialförvaltningen görs.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna:Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd?Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen?För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola. Dessutom gjordes en observation på förskolan, för att kunna se hur deras vardagliga arbete kan se ut. I litteraturgenomgången förklaras att det finns ungefär 3000 barn med synskador, enligt Synskadades Riksförbund. Den innehåller också barns språkutveckling från födseln upp till 4-5 årsåldern. I den behandlas också den konstruktivistiska synen, vilket enligt Jean Piaget och Lev Vygotskij handlar om att barnet själv ska ta till sig och skaffa ny kunskap. I resultatet förklarar pedagogerna om hur arbetet kan se ut när man arbetar med barn som har synnedsättning. För att barnet ska kunna vara med i sociala sammanhang har samspelet en stor betydelse, vilket också förklaras av pedagogerna. Med hjälp av mina frågeställningar har denna fallstudie gett svar på hur arbetet och hur ett samspel kan se ut. I slutsatsen beskrivs bland annat om att barn som är i behov av särskilt stöd också ska kunna integreras i den vanliga försoklan i den utsträckning det går.